Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Fullgörelse av unik, ej substituerbar prestation

Hermansson, Magnus (2003)
Department of Law
Abstract
Denna uppsats studerar de problem som uppstår då en avtalspart yrkar fullgörelse av ett ingånget avtal om en unik, ej substituerbar prestation. Exempel på sådana unika, ej substituerbara prestationer är exempelvis en konstnär som ingått ett avtal om att måla ett porträtt av motparten, eller en viss fotbollsspelare som sålts till en stor fotbollsklubb och som därefter förväntas prestera i enlighet med klubbens förväntningar. Syftet med denna uppsats är att behandla de olika möjligheter som står till buds då en köpare vill kräva fullgörelse av en avtalsförpliktelse. Då ett kontraktsbrott inträffar ställs den berättigade parten inför ett val. Antingen vill han att den avtalade prestationen ska fullgöras eller så vill han inte ha prestationen... (More)
Denna uppsats studerar de problem som uppstår då en avtalspart yrkar fullgörelse av ett ingånget avtal om en unik, ej substituerbar prestation. Exempel på sådana unika, ej substituerbara prestationer är exempelvis en konstnär som ingått ett avtal om att måla ett porträtt av motparten, eller en viss fotbollsspelare som sålts till en stor fotbollsklubb och som därefter förväntas prestera i enlighet med klubbens förväntningar. Syftet med denna uppsats är att behandla de olika möjligheter som står till buds då en köpare vill kräva fullgörelse av en avtalsförpliktelse. Då ett kontraktsbrott inträffar ställs den berättigade parten inför ett val. Antingen vill han att den avtalade prestationen ska fullgöras eller så vill han inte ha prestationen alls utan häver avtalet. Det är också möjligt att yrka ersättning i pengar i stället för en faktisk fullgörelse. I vissa situationer är det emellertid inte möjligt att fullt ut kompenseras med pengar. Frågan blir då om det är möjligt att kräva fullgörelse och med hjälp av kronofogdemyndigheten få detta krav verkställt. Enligt Hellner finns det tre typer av rätt att kräva fullgörelse, nämligen: civilrättslig rätt, rätt till dom och exekutionsrättslig rätt. Det är viktigt att skilja dessa olika typer åt. Således konstaterar Hellner att en civilrättslig rätt att kräva fullgörande inte alltid behöver ge upphov till rätt att få en dom på fullgörande. Det är fullt möjligt att andra påföljder aktualiseras istället, exempelvis skadestånd. På samma sätt kan en dom på fullgörande inte alltid verkställas. Kravet på fullgörelse bygger på principen om att avtal ska hållas, pacta sunt servanda. Det normala sättet för verkställighet är att Kronofogdemyndigheten själv låter vidta de åtgärder som behövs för att sökanden ska komma till sin rätt. Enligt UB 2 kap. 15 § får Kronofogdemyndigheten när den förelägger svaranden att fullgöra eller underlåta något, föreskriva vite till ett belopp som finnes behövligt. Syftet med vitet är att förmå den som avses med föreläggandet att rätta sig efter detta. Vitet bör bestämmas till ett så stort belopp som krävs för att övervinna det motstånd den som föreläggs vitet har. Huvudregeln i den juridiska litteraturen och i rättspraxis är att unika, ej substituerbara och personliga förpliktelser inte kan framtvingas på rättslig väg. Argumenten är att en domstols åläggande om fullgörelse i ett dylikt fall kan utgöra en allvarlig inskränkning i gäldenärens personliga frihet. Dessutom kan det vara mycket svårt för domstolen att kontrollera att åläggandet utförs på ett tillfredsställande sätt. Ett annat argument är att ett framtvingat arbete inte kommer att ge ett tillfredsställande resultat för borgenären. Det kan lätt konstateras att detta synsätt inte över huvud taget tillgodoser borgenärens behov av skydd. Det borde snarare vara rimligt att den som skriver under ett avtal också kan tvingas att fullgöra det. Genom att skriva under ett avtal om utförande av ett visst arbete har den enskilde avtalsparten själv gjort ett ingrepp i sin privata frihet. Därmed bör denne också vara tvungen att fullgöra avtalsförpliktelserna. Enligt gällande svensk rätt finns ingen möjlighet att på exekutiv väg kräva fullgörelse av en unik, ej substituerbar prestation. Mot denna bakgrund kan således konstateras att det finns ett behov av en förändrad lagstiftning. Principen om att avtal ska hållas bör väga tyngst och störst hänsyn måste tas till borgenärens intressen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hermansson, Magnus
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt
language
Swedish
id
1558278
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558278,
  abstract     = {Denna uppsats studerar de problem som uppstår då en avtalspart yrkar fullgörelse av ett ingånget avtal om en unik, ej substituerbar prestation. Exempel på sådana unika, ej substituerbara prestationer är exempelvis en konstnär som ingått ett avtal om att måla ett porträtt av motparten, eller en viss fotbollsspelare som sålts till en stor fotbollsklubb och som därefter förväntas prestera i enlighet med klubbens förväntningar. Syftet med denna uppsats är att behandla de olika möjligheter som står till buds då en köpare vill kräva fullgörelse av en avtalsförpliktelse. Då ett kontraktsbrott inträffar ställs den berättigade parten inför ett val. Antingen vill han att den avtalade prestationen ska fullgöras eller så vill han inte ha prestationen alls utan häver avtalet. Det är också möjligt att yrka ersättning i pengar i stället för en faktisk fullgörelse. I vissa situationer är det emellertid inte möjligt att fullt ut kompenseras med pengar. Frågan blir då om det är möjligt att kräva fullgörelse och med hjälp av kronofogdemyndigheten få detta krav verkställt. Enligt Hellner finns det tre typer av rätt att kräva fullgörelse, nämligen: civilrättslig rätt, rätt till dom och exekutionsrättslig rätt. Det är viktigt att skilja dessa olika typer åt. Således konstaterar Hellner att en civilrättslig rätt att kräva fullgörande inte alltid behöver ge upphov till rätt att få en dom på fullgörande. Det är fullt möjligt att andra påföljder aktualiseras istället, exempelvis skadestånd. På samma sätt kan en dom på fullgörande inte alltid verkställas. Kravet på fullgörelse bygger på principen om att avtal ska hållas, pacta sunt servanda. Det normala sättet för verkställighet är att Kronofogdemyndigheten själv låter vidta de åtgärder som behövs för att sökanden ska komma till sin rätt. Enligt UB 2 kap. 15 § får Kronofogdemyndigheten när den förelägger svaranden att fullgöra eller underlåta något, föreskriva vite till ett belopp som finnes behövligt. Syftet med vitet är att förmå den som avses med föreläggandet att rätta sig efter detta. Vitet bör bestämmas till ett så stort belopp som krävs för att övervinna det motstånd den som föreläggs vitet har. Huvudregeln i den juridiska litteraturen och i rättspraxis är att unika, ej substituerbara och personliga förpliktelser inte kan framtvingas på rättslig väg. Argumenten är att en domstols åläggande om fullgörelse i ett dylikt fall kan utgöra en allvarlig inskränkning i gäldenärens personliga frihet. Dessutom kan det vara mycket svårt för domstolen att kontrollera att åläggandet utförs på ett tillfredsställande sätt. Ett annat argument är att ett framtvingat arbete inte kommer att ge ett tillfredsställande resultat för borgenären. Det kan lätt konstateras att detta synsätt inte över huvud taget tillgodoser borgenärens behov av skydd. Det borde snarare vara rimligt att den som skriver under ett avtal också kan tvingas att fullgöra det. Genom att skriva under ett avtal om utförande av ett visst arbete har den enskilde avtalsparten själv gjort ett ingrepp i sin privata frihet. Därmed bör denne också vara tvungen att fullgöra avtalsförpliktelserna. Enligt gällande svensk rätt finns ingen möjlighet att på exekutiv väg kräva fullgörelse av en unik, ej substituerbar prestation. Mot denna bakgrund kan således konstateras att det finns ett behov av en förändrad lagstiftning. Principen om att avtal ska hållas bör väga tyngst och störst hänsyn måste tas till borgenärens intressen.},
  author       = {Hermansson, Magnus},
  keyword      = {Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Fullgörelse av unik, ej substituerbar prestation},
  year         = {2003},
}