Aktiva åtgärder och positiv särbehandling
(2002)Department of Law
- Abstract
- I både svensk rätt och EG-rätt är utgångspunkten att all negativ särbehandling, såväl saklig som osaklig, vilken har samband med t.ex. kön eller etnisk tillhörighet är att betrakta som könsdiskriminering respektive etnisk diskriminering. I dessa båda rättssystem finns dock utrymme för tillåtna undantag. I folkrätten är det endast osaklig särbehandling på grund av kön som utgör könsdiskriminering och således är det endast saklig särbehandling som är tillåten. Skillnaden i dessa synsätt är dock bara skenbar och resultatet blir detsamma, d.v.s. att viss särbehandling är tillåten. I Lerwalls avhandling Lerwall, Lotta, Könsdiskriminering - en analys av nationell och internationell rätt, akademisk avhandling, Uppsala 2001, Justus förlag.... (More)
- I både svensk rätt och EG-rätt är utgångspunkten att all negativ särbehandling, såväl saklig som osaklig, vilken har samband med t.ex. kön eller etnisk tillhörighet är att betrakta som könsdiskriminering respektive etnisk diskriminering. I dessa båda rättssystem finns dock utrymme för tillåtna undantag. I folkrätten är det endast osaklig särbehandling på grund av kön som utgör könsdiskriminering och således är det endast saklig särbehandling som är tillåten. Skillnaden i dessa synsätt är dock bara skenbar och resultatet blir detsamma, d.v.s. att viss särbehandling är tillåten. I Lerwalls avhandling Lerwall, Lotta, Könsdiskriminering - en analys av nationell och internationell rätt, akademisk avhandling, Uppsala 2001, Justus förlag. behandlas undantagen på området för jämställdhet mellan könen, men enligt min tolkning torde det sagda till stora delar även kunna gälla negativ särbehandling i samband med etnisk tillhörighet. Bakgrunden för såväl diskrimineringsförbud som aktiva åtgärder och positiv särbehandling står att finna i målsättningen att betrakta människor som jämlikar när det gäller rätten att få leva värdiga liv. En sådan målsättning finns bl.a uttryckt i regeringsformen och i dokument som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. I RF 1:2 står det att den offentliga makten bör utformas så att alla människors värdighet och lika värde erkänns, att män och kvinnor åtnjuter lika rättigheter, att den enskildes frihet, privat- och familjeliv skyddas samt att envars ekonomiska, sociala och kulturella välfärd främjas. Vidare reglering angående grundläggande fri- och rättigheter finns i RF 2 kap., men dessa målsättningsstadganden skyddar dock bara den enskilde gentemot det allmänna. Jämställdhets- och mångfaldsarbete i arbetslivet handlar alltså i första hand om alla människors lika värde och rättigheter. Men detta arbete motiveras också av hänsyn till samhällsekonomin. Ett tillvaratagande av alla människors förmåga och kunskaper i arbetslivet är således avgörande både ur en social rättvisesyn och för den ekonomiska tillväxten både nationellt och inom gemenskapen. Regleringen inom EG-rätten rörande anti-diskriminering är mer rigorös än den svenska rätten och utgör en egen rättsordning av självständig betydelse. Denna gemenskapslagstiftning är dock sedan 1995 att betrakta som svensk gällande rätt. Uppsatsen handlar i huvudsak om att genomföra en studie rörande dessa båda rättsordningars förenlighet med varandra. Förutom jämställdhetslagen Jämställdhetslagen (1991:433). finns det i svensk rätt sedan 1 maj 1999 ytterligare tre diskrimineringslagar: lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet Lag (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet., lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Lag (1999:132) om diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. och lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning Lag (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.. Lagstiftningen gäller för alla arbetsgivare: såväl privata som offentliga och oavsett företagets eller verksamhetens storlek. Det är framförallt jämställdhetslagen och lagen mot etnisk diskriminering som behandlas här. Helt nyligen har det också tillkommit en lag om likabehandling i högskolan Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Utvecklingen mot ökad jämställdhet går dock i praktiken, både nationellt och internationellt, mycket långsamt och mångfalden skapar många gånger större motsättningar och ökad segregation i samhället än tvärtom. I detta perspektiv är diskussionen angående skilda åtgärder för att främja jämställdheten och mångfalden ytterligt väsentlig, d.v.s. i vilken utsträckning lagstiftning om och tillämpning av aktiva åtgärder och positiv särbehandling är nödvändiga och därmed tillåtna. I detta avseende har det nyligen tillsatts en kommitté som har att utreda dessa frågor i enlighet med EG-rätten, men såvitt jag förstår övervägs det även om den svenska rätten kan gå ett steg längre. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558290
- author
- Herre, Anneli
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558290
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558290,
abstract = {{I både svensk rätt och EG-rätt är utgångspunkten att all negativ särbehandling, såväl saklig som osaklig, vilken har samband med t.ex. kön eller etnisk tillhörighet är att betrakta som könsdiskriminering respektive etnisk diskriminering. I dessa båda rättssystem finns dock utrymme för tillåtna undantag. I folkrätten är det endast osaklig särbehandling på grund av kön som utgör könsdiskriminering och således är det endast saklig särbehandling som är tillåten. Skillnaden i dessa synsätt är dock bara skenbar och resultatet blir detsamma, d.v.s. att viss särbehandling är tillåten. I Lerwalls avhandling Lerwall, Lotta, Könsdiskriminering - en analys av nationell och internationell rätt, akademisk avhandling, Uppsala 2001, Justus förlag. behandlas undantagen på området för jämställdhet mellan könen, men enligt min tolkning torde det sagda till stora delar även kunna gälla negativ särbehandling i samband med etnisk tillhörighet. Bakgrunden för såväl diskrimineringsförbud som aktiva åtgärder och positiv särbehandling står att finna i målsättningen att betrakta människor som jämlikar när det gäller rätten att få leva värdiga liv. En sådan målsättning finns bl.a uttryckt i regeringsformen och i dokument som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. I RF 1:2 står det att den offentliga makten bör utformas så att alla människors värdighet och lika värde erkänns, att män och kvinnor åtnjuter lika rättigheter, att den enskildes frihet, privat- och familjeliv skyddas samt att envars ekonomiska, sociala och kulturella välfärd främjas. Vidare reglering angående grundläggande fri- och rättigheter finns i RF 2 kap., men dessa målsättningsstadganden skyddar dock bara den enskilde gentemot det allmänna. Jämställdhets- och mångfaldsarbete i arbetslivet handlar alltså i första hand om alla människors lika värde och rättigheter. Men detta arbete motiveras också av hänsyn till samhällsekonomin. Ett tillvaratagande av alla människors förmåga och kunskaper i arbetslivet är således avgörande både ur en social rättvisesyn och för den ekonomiska tillväxten både nationellt och inom gemenskapen. Regleringen inom EG-rätten rörande anti-diskriminering är mer rigorös än den svenska rätten och utgör en egen rättsordning av självständig betydelse. Denna gemenskapslagstiftning är dock sedan 1995 att betrakta som svensk gällande rätt. Uppsatsen handlar i huvudsak om att genomföra en studie rörande dessa båda rättsordningars förenlighet med varandra. Förutom jämställdhetslagen Jämställdhetslagen (1991:433). finns det i svensk rätt sedan 1 maj 1999 ytterligare tre diskrimineringslagar: lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet Lag (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet., lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Lag (1999:132) om diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. och lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning Lag (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.. Lagstiftningen gäller för alla arbetsgivare: såväl privata som offentliga och oavsett företagets eller verksamhetens storlek. Det är framförallt jämställdhetslagen och lagen mot etnisk diskriminering som behandlas här. Helt nyligen har det också tillkommit en lag om likabehandling i högskolan Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Utvecklingen mot ökad jämställdhet går dock i praktiken, både nationellt och internationellt, mycket långsamt och mångfalden skapar många gånger större motsättningar och ökad segregation i samhället än tvärtom. I detta perspektiv är diskussionen angående skilda åtgärder för att främja jämställdheten och mångfalden ytterligt väsentlig, d.v.s. i vilken utsträckning lagstiftning om och tillämpning av aktiva åtgärder och positiv särbehandling är nödvändiga och därmed tillåtna. I detta avseende har det nyligen tillsatts en kommitté som har att utreda dessa frågor i enlighet med EG-rätten, men såvitt jag förstår övervägs det även om den svenska rätten kan gå ett steg längre.}},
author = {{Herre, Anneli}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Aktiva åtgärder och positiv särbehandling}},
year = {{2002}},
}