Advanced

Kontroll av företagskoncentrationer - en studie av regelsystemen i EU med en viss jämförelse med USA

Hogart, Anneli (2001)
Department of Law
Abstract
Alltfler företag söker sig ut på andra marknader på olika sätt och resultatet blir att marknaderna globaliseras. En del företag förvärvar andra företag eller också startar de nya. Andra bildar dotterbolag och joint ventures. Vissa företag går samman och koncentrerar sina verksamheter på marknaden. Företagskoncentrationer kan ha en betydelsefull gränsöverskridande effekt om dess inverkan på strukturen av konkurrensen sträcker sig över en geografisk area utanför medlemsstatens gränser. Gränsöverskridande koncentrationer och förvärv är de viktigaste sätten genom vilka industrin framgångsrikt kan anta nya utmaningar på den europeiska marknaden. De är därför att se som en positiv följd av integrationen, åtminstone i den utsträckning de inte... (More)
Alltfler företag söker sig ut på andra marknader på olika sätt och resultatet blir att marknaderna globaliseras. En del företag förvärvar andra företag eller också startar de nya. Andra bildar dotterbolag och joint ventures. Vissa företag går samman och koncentrerar sina verksamheter på marknaden. Företagskoncentrationer kan ha en betydelsefull gränsöverskridande effekt om dess inverkan på strukturen av konkurrensen sträcker sig över en geografisk area utanför medlemsstatens gränser. Gränsöverskridande koncentrationer och förvärv är de viktigaste sätten genom vilka industrin framgångsrikt kan anta nya utmaningar på den europeiska marknaden. De är därför att se som en positiv följd av integrationen, åtminstone i den utsträckning de inte resulterar i bestående skador på konkurrensen. Det är därför viktigt att utsträckningen och sättet på vilket koncentrationen eller förvärvet sker kan kontrolleras på ett enhetligt sätt inom gemenskapen. Då artiklarna 81 och 82 inte är tillräckliga instrument för att kontrollera företagskoncentrationer antog rådet förordningen 4064/89, vilken trädde i kraft 1990, för att kontrollera förhållanden när företag går samman eller förvärvar delar i annat företag. Koncentrationsförordningens två huvudsyften är att förhindra att konkurrensbegränsande transaktioner sker samt att bistå med ett för den europeiska unionen gemensamt regelverk. Följden av förordningen ger Europeiska kommissionen exklusiv makt att kontrollera koncentrationer då vissa kriterier är uppfyllda. Kriterierna består av att transaktioner skall nå upp till satta tröskelvärden såväl världsomfattande som inom unionen. Om de berörda företagen inte når upp till denna gemenskapsdimension har de nationella konkurrensmyndigheterna rätt att granska och bedöma en koncentration. Det föreligger ingen överlappande kompetens, men det finns undantag till huvudregeln. Undantagen regleras i koncentrationsförordningens artiklar 9, 21 och 22. De tar bland annat upp tillfällen där kommissionen under vissa omständigheter har möjlighet att hänskjuta ett ärende till en medlemsstat och tvärtom, samt de situationer då en medlemsstat har rätt att åberopa legitima intressen som grund för att en koncentration inte skall få genomföras. Kontrollreglerna för koncentrationer sätter konkurrensaspekterna i förgrunden. Detta innebär att tyngdpunkten i den materiella prövningen ligger på konkurrensbedömningen, det vill säga huruvida koncentrationen skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom gemenskapen eller en väsentlig del av den. De koncentrationer som uppfyller kriterierna i förordningen och som troligen kommer att hämma konkurrensen får inte klartecken av kommissionen till att genomföras. I USA sträcker sig den amerikanska antitrustlagstiftningens historia mer än etthundra år tillbaka i tiden. Även om USA:s antitrustlagstiftning på vissa punkter har påverkat utformningen av EU:s konkurrenslagstiftning finns det vissa betydande skillnader. Skillnaderna är kanske större när det gäller bevisinhämtning, processordning och påföljder vid överträdelse, än vad gäller bedömning av konkurrensförseelserna. I den amerikanska lagstiftningen ställs till exempel inget krav på dominans i den europeiska meningen, utan fokus ligger istället på omfattningen av den skada som uppstår som följd av ett förfarande eller ett förvärv. USA använder dessutom betydligt mer avancerade ekonomiska metoder för att analysera effekterna av ett förvärv och påstådda missbruk av dominans. Man använder även betydligt mer avancerade kriminaltekniska metoder för inhämtande av bevis mot karteller. Det finns dock flera exempel som visar att det pågår en förändringsprocess där den europeiska konkurrensrätten harmonierar alltmer med den amerikanska antitrustlagstiftningen. Under senare år har kommissionen i många sammanhang betonat behovet av en ökad användning av ekonomisk analys och minskad användning av snäva juridiska kriterier. Under våren 2000 lanserade kommissionen dessutom en vitbok där bland annat ett förslag om att avskaffa kravet att företag skall anmäla avtal för undantag till kommissionen. Enligt förslaget skall istället de enskilda företagen själv bedöma om ett avtal strider mot artikel 81. Motsvarande förhållanden gäller i USA, enligt sektion 1 av Sherman Act, vilken fyller ungefär samma funktion som artikel 81. Konkurrensmyndigheternas samarbete över Atlanten är en av många faktorer som bidrar till att regelsystemen förändras och blir alltmer lika varandra. Företag som har en global verksamhet kommer att kunna dra fördel av detta då det blir ett mer enhetligt bedömningssätt som konkurrens- myndigheterna kommer att använda sig av. Det finns inget som tyder på att de skillnader som finns idag kommer att finnas kvar i framtiden. Det förefaller dock mindre troligt att hela EU:s regelsystem kommer att exakt motsvara det som USA har. Det skulle innebära att mycket stora och många förändringar inom samhället först måste ske. Det är emellertid ofrånkomligt att EU:s regler har och fortsättningsvis kommer att påverkas av den amerikanska antitrustlagstiftningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hogart, Anneli
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Konkurrensrätt
language
Swedish
id
1558344
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558344,
  abstract     = {Alltfler företag söker sig ut på andra marknader på olika sätt och resultatet blir att marknaderna globaliseras. En del företag förvärvar andra företag eller också startar de nya. Andra bildar dotterbolag och joint ventures. Vissa företag går samman och koncentrerar sina verksamheter på marknaden. Företagskoncentrationer kan ha en betydelsefull gränsöverskridande effekt om dess inverkan på strukturen av konkurrensen sträcker sig över en geografisk area utanför medlemsstatens gränser. Gränsöverskridande koncentrationer och förvärv är de viktigaste sätten genom vilka industrin framgångsrikt kan anta nya utmaningar på den europeiska marknaden. De är därför att se som en positiv följd av integrationen, åtminstone i den utsträckning de inte resulterar i bestående skador på konkurrensen. Det är därför viktigt att utsträckningen och sättet på vilket koncentrationen eller förvärvet sker kan kontrolleras på ett enhetligt sätt inom gemenskapen. Då artiklarna 81 och 82 inte är tillräckliga instrument för att kontrollera företagskoncentrationer antog rådet förordningen 4064/89, vilken trädde i kraft 1990, för att kontrollera förhållanden när företag går samman eller förvärvar delar i annat företag. Koncentrationsförordningens två huvudsyften är att förhindra att konkurrensbegränsande transaktioner sker samt att bistå med ett för den europeiska unionen gemensamt regelverk. Följden av förordningen ger Europeiska kommissionen exklusiv makt att kontrollera koncentrationer då vissa kriterier är uppfyllda. Kriterierna består av att transaktioner skall nå upp till satta tröskelvärden såväl världsomfattande som inom unionen. Om de berörda företagen inte når upp till denna gemenskapsdimension har de nationella konkurrensmyndigheterna rätt att granska och bedöma en koncentration. Det föreligger ingen överlappande kompetens, men det finns undantag till huvudregeln. Undantagen regleras i koncentrationsförordningens artiklar 9, 21 och 22. De tar bland annat upp tillfällen där kommissionen under vissa omständigheter har möjlighet att hänskjuta ett ärende till en medlemsstat och tvärtom, samt de situationer då en medlemsstat har rätt att åberopa legitima intressen som grund för att en koncentration inte skall få genomföras. Kontrollreglerna för koncentrationer sätter konkurrensaspekterna i förgrunden. Detta innebär att tyngdpunkten i den materiella prövningen ligger på konkurrensbedömningen, det vill säga huruvida koncentrationen skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom gemenskapen eller en väsentlig del av den. De koncentrationer som uppfyller kriterierna i förordningen och som troligen kommer att hämma konkurrensen får inte klartecken av kommissionen till att genomföras. I USA sträcker sig den amerikanska antitrustlagstiftningens historia mer än etthundra år tillbaka i tiden. Även om USA:s antitrustlagstiftning på vissa punkter har påverkat utformningen av EU:s konkurrenslagstiftning finns det vissa betydande skillnader. Skillnaderna är kanske större när det gäller bevisinhämtning, processordning och påföljder vid överträdelse, än vad gäller bedömning av konkurrensförseelserna. I den amerikanska lagstiftningen ställs till exempel inget krav på dominans i den europeiska meningen, utan fokus ligger istället på omfattningen av den skada som uppstår som följd av ett förfarande eller ett förvärv. USA använder dessutom betydligt mer avancerade ekonomiska metoder för att analysera effekterna av ett förvärv och påstådda missbruk av dominans. Man använder även betydligt mer avancerade kriminaltekniska metoder för inhämtande av bevis mot karteller. Det finns dock flera exempel som visar att det pågår en förändringsprocess där den europeiska konkurrensrätten harmonierar alltmer med den amerikanska antitrustlagstiftningen. Under senare år har kommissionen i många sammanhang betonat behovet av en ökad användning av ekonomisk analys och minskad användning av snäva juridiska kriterier. Under våren 2000 lanserade kommissionen dessutom en vitbok där bland annat ett förslag om att avskaffa kravet att företag skall anmäla avtal för undantag till kommissionen. Enligt förslaget skall istället de enskilda företagen själv bedöma om ett avtal strider mot artikel 81. Motsvarande förhållanden gäller i USA, enligt sektion 1 av Sherman Act, vilken fyller ungefär samma funktion som artikel 81. Konkurrensmyndigheternas samarbete över Atlanten är en av många faktorer som bidrar till att regelsystemen förändras och blir alltmer lika varandra. Företag som har en global verksamhet kommer att kunna dra fördel av detta då det blir ett mer enhetligt bedömningssätt som konkurrens- myndigheterna kommer att använda sig av. Det finns inget som tyder på att de skillnader som finns idag kommer att finnas kvar i framtiden. Det förefaller dock mindre troligt att hela EU:s regelsystem kommer att exakt motsvara det som USA har. Det skulle innebära att mycket stora och många förändringar inom samhället först måste ske. Det är emellertid ofrånkomligt att EU:s regler har och fortsättningsvis kommer att påverkas av den amerikanska antitrustlagstiftningen.},
  author       = {Hogart, Anneli},
  keyword      = {Konkurrensrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kontroll av företagskoncentrationer - en studie av regelsystemen i EU med en viss jämförelse med USA},
  year         = {2001},
}