Advanced

Asylsökande kvinnor i Sverige- En kritisk analys av sju fall

Holmberg, Anna (2009)
Department of Law
Abstract
Asylsökande kvinnors särskilda skyddsbehov har under de senaste åren uppmärksammats alltmer. Erfarenheter har visat att asylprocessen och prövningen ofta i praktiken skett utifrån manliga utgångspunkter och värderingar. Begreppet flykting har, trots att Genèvekonventionens flyktingdefinition är könsneutral, historiskt sett tolkats ur ett manligt perspektiv och med utgångspunkt i mäns erfarenheter av förföljelse. För att öka medvetandet kring den speciella problematik som personer som anför skäl hänförliga till kön kan ha i asylprocessen, uppmanade FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) under 1990- talet stater att utveckla riktliner om könsfrågor i asylärenden och implementera dessa. År 2002 utfärdade Migrationsverket för första gången ett... (More)
Asylsökande kvinnors särskilda skyddsbehov har under de senaste åren uppmärksammats alltmer. Erfarenheter har visat att asylprocessen och prövningen ofta i praktiken skett utifrån manliga utgångspunkter och värderingar. Begreppet flykting har, trots att Genèvekonventionens flyktingdefinition är könsneutral, historiskt sett tolkats ur ett manligt perspektiv och med utgångspunkt i mäns erfarenheter av förföljelse. För att öka medvetandet kring den speciella problematik som personer som anför skäl hänförliga till kön kan ha i asylprocessen, uppmanade FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) under 1990- talet stater att utveckla riktliner om könsfrågor i asylärenden och implementera dessa. År 2002 utfärdade Migrationsverket för första gången ett styrdokument med riktlinjer för asylsökande kvinnors ärenden. Efter en ändring i den svenska utlänningslagen (UtlL 1989:59) kan förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning i sig självt nu leda till flyktingstatus (UtlL 2005:716). I tidigare lagstiftning omfattades förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning av könsbestämmelsen i bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt. Bestämmelsen kom då att tillämpas i begränsad omfattning och sällan exklusivt. Att erhålla flyktingstatus jämfört med att få uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt innebär en rad fördelar för den asylsökande. Med anledning av lagändringen reviderade Migrationsverket sina riktlinjer från 2002 och fastlade nya för hur man i asylprocessen ska hantera dessa frågor. Denna uppsats är en kritisk analys av sju asylsökande kvinnors ärende i Migrationsverket och Migrationsdomstolen. I uppsatsen skärskådas och analyseras myndigheternas beslut och tillämpningen av lagstiftning, förarbeten, styrdokument och FN- konventioner. Det undersöks om lagändringen vad gäller förföljelse på grund av kön och sexuell läggning haft den betydelse för utveckling av praxis på området som man önskade, eller om man i ett försök att anpassa skyddsgrunden till den unika situationen istället ser tendenser till en ökad oförutsägbarhet i asylprövningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Holmberg, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt
language
Swedish
id
1558359
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558359,
  abstract     = {Asylsökande kvinnors särskilda skyddsbehov har under de senaste åren uppmärksammats alltmer. Erfarenheter har visat att asylprocessen och prövningen ofta i praktiken skett utifrån manliga utgångspunkter och värderingar. Begreppet flykting har, trots att Genèvekonventionens flyktingdefinition är könsneutral, historiskt sett tolkats ur ett manligt perspektiv och med utgångspunkt i mäns erfarenheter av förföljelse. För att öka medvetandet kring den speciella problematik som personer som anför skäl hänförliga till kön kan ha i asylprocessen, uppmanade FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) under 1990- talet stater att utveckla riktliner om könsfrågor i asylärenden och implementera dessa. År 2002 utfärdade Migrationsverket för första gången ett styrdokument med riktlinjer för asylsökande kvinnors ärenden. Efter en ändring i den svenska utlänningslagen (UtlL 1989:59) kan förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning i sig självt nu leda till flyktingstatus (UtlL 2005:716). I tidigare lagstiftning omfattades förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning av könsbestämmelsen i bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt. Bestämmelsen kom då att tillämpas i begränsad omfattning och sällan exklusivt. Att erhålla flyktingstatus jämfört med att få uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt innebär en rad fördelar för den asylsökande. Med anledning av lagändringen reviderade Migrationsverket sina riktlinjer från 2002 och fastlade nya för hur man i asylprocessen ska hantera dessa frågor. Denna uppsats är en kritisk analys av sju asylsökande kvinnors ärende i Migrationsverket och Migrationsdomstolen. I uppsatsen skärskådas och analyseras myndigheternas beslut och tillämpningen av lagstiftning, förarbeten, styrdokument och FN- konventioner. Det undersöks om lagändringen vad gäller förföljelse på grund av kön och sexuell läggning haft den betydelse för utveckling av praxis på området som man önskade, eller om man i ett försök att anpassa skyddsgrunden till den unika situationen istället ser tendenser till en ökad oförutsägbarhet i asylprövningen.},
  author       = {Holmberg, Anna},
  keyword      = {Förvaltningsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Asylsökande kvinnor i Sverige- En kritisk analys av sju fall},
  year         = {2009},
}