Dispute Boards och svensk rätt
(2008)Department of Law
- Abstract
- Traditionellt har staten ensam intagit rollen som konfliktlösare vid civilrättsliga tvister mellan människor. På senare år har dock andra, privata former för tvistlösning utvecklats. Detta har skett för att tillgodose marknadens aktörer och tillhandahålla snabba, effektiva och flexibla förfaranden vid tvistlösning. Uppsatsen tar sikte på förekomsten av den alternativa tvistlösningsform som benämns Dispute Boards och dess förenlighet med svensk rätt. Dispute Boards är en tvistlösningsnämnd som ofta används vid stora byggprojekt och infrastrukturella förändringar. Tanken är att nämnden löpande ska lösa tvister som uppstår under projektets gång för att undvika att arbetet avstannar medan parterna sliter tvisten i en rättegång eller ett... (More)
- Traditionellt har staten ensam intagit rollen som konfliktlösare vid civilrättsliga tvister mellan människor. På senare år har dock andra, privata former för tvistlösning utvecklats. Detta har skett för att tillgodose marknadens aktörer och tillhandahålla snabba, effektiva och flexibla förfaranden vid tvistlösning. Uppsatsen tar sikte på förekomsten av den alternativa tvistlösningsform som benämns Dispute Boards och dess förenlighet med svensk rätt. Dispute Boards är en tvistlösningsnämnd som ofta används vid stora byggprojekt och infrastrukturella förändringar. Tanken är att nämnden löpande ska lösa tvister som uppstår under projektets gång för att undvika att arbetet avstannar medan parterna sliter tvisten i en rättegång eller ett skiljeförfarande. Genom att använda sig av en Dispute Board ges också parterna möjlighet att tillföra nämnden den särskilda form av expertis som kan behövas i det individuella fallet. Trots att nämnden har en rättsskipande funktion är det nämligen inte nödvändigt att den består av jurister. Ofta består nämnden av tre personer varav en är ordförande. Det är dock vanligt att ordföranden är jurist medan de andra två ledamöterna är ingenjörer eller liknande. Förfarandet inför nämnden mynnar ut i ett beslut eller en rekommendation som blir civilrättsligt bindande för parterna. Dispute Boards är en typ av tvistlösningsform som kan införas under samlingsbegreppet ADR, Alternative Dispute Resolutions. ADR och följaktligen Dispute Boards, har utvecklats främst inom de rättssystem som präglas av common law. Eftersom Sverige har andra rättstraditioner syftar uppsatsen till att undersöka hur Dispute Boards passar in i svensk rätt och vilka problem som kan uppstå vid författandet av tvistlösningsavtal. Det finns givetvis många frågor som kan komma att aktualiseras och att fördjupa sig i dem alla låter sig inte göras inom ramen för denna uppsats. Jag har valt att fokusera på tre olika tidpunkter i processen och utreda för dessa specifika frågor. Vid hänskjutande av en tvist till en Dispute Board kan det bli särskilt problematiskt om en part bryter mot tvistlösningsavtalet och samtidigt inleder en process i ett annat rättsligt forum. Att en tvist prövas i en Dispute Board utgör nämligen inte hinder för att saken prövas i allmän domstol enligt svensk rätt. I vilken utsträckning parterna senare blir bundna av tvistlösningsnämndens rekommendation och möjligheterna att angripa rekommendationen ger också upphov till spörsmål som behöver regleras särskilt i avtalet. Slutligen diskuteras vilken betydelse Dispute Board-förfarandet har vid en senare rättslig process inför skiljenämnd eller allmän domstol. Här fokuseras på parternas möjlighet att inskränka bevisningen till att inte omfatta rekommendationen och vittnesmål från ledamöterna i nämnden, vilket inte kan anses vara förenligt med rådande principer inom svensk rätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558365
- author
- Holmberg, Marie-Louise
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558365
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558365,
abstract = {{Traditionellt har staten ensam intagit rollen som konfliktlösare vid civilrättsliga tvister mellan människor. På senare år har dock andra, privata former för tvistlösning utvecklats. Detta har skett för att tillgodose marknadens aktörer och tillhandahålla snabba, effektiva och flexibla förfaranden vid tvistlösning. Uppsatsen tar sikte på förekomsten av den alternativa tvistlösningsform som benämns Dispute Boards och dess förenlighet med svensk rätt. Dispute Boards är en tvistlösningsnämnd som ofta används vid stora byggprojekt och infrastrukturella förändringar. Tanken är att nämnden löpande ska lösa tvister som uppstår under projektets gång för att undvika att arbetet avstannar medan parterna sliter tvisten i en rättegång eller ett skiljeförfarande. Genom att använda sig av en Dispute Board ges också parterna möjlighet att tillföra nämnden den särskilda form av expertis som kan behövas i det individuella fallet. Trots att nämnden har en rättsskipande funktion är det nämligen inte nödvändigt att den består av jurister. Ofta består nämnden av tre personer varav en är ordförande. Det är dock vanligt att ordföranden är jurist medan de andra två ledamöterna är ingenjörer eller liknande. Förfarandet inför nämnden mynnar ut i ett beslut eller en rekommendation som blir civilrättsligt bindande för parterna. Dispute Boards är en typ av tvistlösningsform som kan införas under samlingsbegreppet ADR, Alternative Dispute Resolutions. ADR och följaktligen Dispute Boards, har utvecklats främst inom de rättssystem som präglas av common law. Eftersom Sverige har andra rättstraditioner syftar uppsatsen till att undersöka hur Dispute Boards passar in i svensk rätt och vilka problem som kan uppstå vid författandet av tvistlösningsavtal. Det finns givetvis många frågor som kan komma att aktualiseras och att fördjupa sig i dem alla låter sig inte göras inom ramen för denna uppsats. Jag har valt att fokusera på tre olika tidpunkter i processen och utreda för dessa specifika frågor. Vid hänskjutande av en tvist till en Dispute Board kan det bli särskilt problematiskt om en part bryter mot tvistlösningsavtalet och samtidigt inleder en process i ett annat rättsligt forum. Att en tvist prövas i en Dispute Board utgör nämligen inte hinder för att saken prövas i allmän domstol enligt svensk rätt. I vilken utsträckning parterna senare blir bundna av tvistlösningsnämndens rekommendation och möjligheterna att angripa rekommendationen ger också upphov till spörsmål som behöver regleras särskilt i avtalet. Slutligen diskuteras vilken betydelse Dispute Board-förfarandet har vid en senare rättslig process inför skiljenämnd eller allmän domstol. Här fokuseras på parternas möjlighet att inskränka bevisningen till att inte omfatta rekommendationen och vittnesmål från ledamöterna i nämnden, vilket inte kan anses vara förenligt med rådande principer inom svensk rätt.}},
author = {{Holmberg, Marie-Louise}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Dispute Boards och svensk rätt}},
year = {{2008}},
}