Advanced

Varför är de immaterialrättsliga målen om vitesförbud indispositiva? Analys av NJA 2000 s 435 I och II

Holmberg, Monica (2006)
Department of Law
Abstract
Immaterialrätten har förändrats en hel del över tiden och den blir bara mer och mer omfattande. Vi påverkas även mer och mer av immaterialrätten som är ett stort område och det finns olika möjligheter för att stoppa ett intrång. Ett av de institut som finns att tillgå då en rättighets-havare anser att någon gör intrång i dennes rättighet är interimistiska vitesförbud. Vitesförbudet har varit diskuterat över lång tid och det har till en början inte varit lätt att införa det. Det ansågs under lång tid att skadestånd och straff var tillräckliga medel för att stoppa ett intrång. Det slutgiltiga steget togs 1994 då förbud vid vite infördes i alla de immaterialrättsliga lagarna. Uppsatsen handlar om vad som gör immaterialrättsliga mål om förbud... (More)
Immaterialrätten har förändrats en hel del över tiden och den blir bara mer och mer omfattande. Vi påverkas även mer och mer av immaterialrätten som är ett stort område och det finns olika möjligheter för att stoppa ett intrång. Ett av de institut som finns att tillgå då en rättighets-havare anser att någon gör intrång i dennes rättighet är interimistiska vitesförbud. Vitesförbudet har varit diskuterat över lång tid och det har till en början inte varit lätt att införa det. Det ansågs under lång tid att skadestånd och straff var tillräckliga medel för att stoppa ett intrång. Det slutgiltiga steget togs 1994 då förbud vid vite infördes i alla de immaterialrättsliga lagarna. Uppsatsen handlar om vad som gör immaterialrättsliga mål om förbud vid vite indispositiva, om de nu är det. Jag har i denna undersökning utgått från NJA 2000 s 435 I och II. Här tog HD ställning att immaterialrättsliga mål där det yrkades ett interimistiskt vitesförbud skulle vara att hänföra till kategorin indispositiva tvistemål. Detta får betydelse att parterna inte kan träffa förlikning i saken. I det aktuella beslutet från HD ställde de upp tre kriterier som gjorde att de kom till slutsatsen att det var fråga om ett indispositivt tvistemål. Kriterierna berörde frågan om betydelsen av ett bestämt yrkande, vilken betydelse det har att det är fråga om civilrättslig regel av skönsmässig karaktär samt betydelse av ett vitesyrkande för bestämning om målet är att hänföra till dispositiva mål alternativ indispositiva mål. Jag kommer att analysera dessa tre kriterier och värdera dessa för att avgöra vilken betydelse de har för att ett mål skall hänföras till kategorin dispositivt eller indispositivt. För att kunna ta ställning till HD:s kriterier har jag företagit en genomgång av vad som är dispositivt respektive indispositivt och vad som åligger parterna i de olika typerna av mål, bl.a. vilken utredningsskyldighet som åvilar parterna och hur stort inflytande de har över processen. Jag har även gjort en sammanfattning av det interimistiska förbudsförfarandet som växt fram inom immaterialrätten och hur åsikterna om det har förändrats över tiden. I uppsatsen diskuterar jag även begreppet blandade mål och hur dessa handläggs samt ett alternativ till hur interimistiska vitesförbud kan handläggas inom immaterialrätten. I uppsatsen gör jag även en jämförelse med några andra områden för att kunna avgöra hur HD har resonerat i andra typer av dispositiva och indispositiva mål. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Holmberg, Monica
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt, Processrätt
language
Swedish
id
1558368
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558368,
  abstract     = {Immaterialrätten har förändrats en hel del över tiden och den blir bara mer och mer omfattande. Vi påverkas även mer och mer av immaterialrätten som är ett stort område och det finns olika möjligheter för att stoppa ett intrång. Ett av de institut som finns att tillgå då en rättighets-havare anser att någon gör intrång i dennes rättighet är interimistiska vitesförbud. Vitesförbudet har varit diskuterat över lång tid och det har till en början inte varit lätt att införa det. Det ansågs under lång tid att skadestånd och straff var tillräckliga medel för att stoppa ett intrång. Det slutgiltiga steget togs 1994 då förbud vid vite infördes i alla de immaterialrättsliga lagarna. Uppsatsen handlar om vad som gör immaterialrättsliga mål om förbud vid vite indispositiva, om de nu är det. Jag har i denna undersökning utgått från NJA 2000 s 435 I och II. Här tog HD ställning att immaterialrättsliga mål där det yrkades ett interimistiskt vitesförbud skulle vara att hänföra till kategorin indispositiva tvistemål. Detta får betydelse att parterna inte kan träffa förlikning i saken. I det aktuella beslutet från HD ställde de upp tre kriterier som gjorde att de kom till slutsatsen att det var fråga om ett indispositivt tvistemål. Kriterierna berörde frågan om betydelsen av ett bestämt yrkande, vilken betydelse det har att det är fråga om civilrättslig regel av skönsmässig karaktär samt betydelse av ett vitesyrkande för bestämning om målet är att hänföra till dispositiva mål alternativ indispositiva mål. Jag kommer att analysera dessa tre kriterier och värdera dessa för att avgöra vilken betydelse de har för att ett mål skall hänföras till kategorin dispositivt eller indispositivt. För att kunna ta ställning till HD:s kriterier har jag företagit en genomgång av vad som är dispositivt respektive indispositivt och vad som åligger parterna i de olika typerna av mål, bl.a. vilken utredningsskyldighet som åvilar parterna och hur stort inflytande de har över processen. Jag har även gjort en sammanfattning av det interimistiska förbudsförfarandet som växt fram inom immaterialrätten och hur åsikterna om det har förändrats över tiden. I uppsatsen diskuterar jag även begreppet blandade mål och hur dessa handläggs samt ett alternativ till hur interimistiska vitesförbud kan handläggas inom immaterialrätten. I uppsatsen gör jag även en jämförelse med några andra områden för att kunna avgöra hur HD har resonerat i andra typer av dispositiva och indispositiva mål.},
  author       = {Holmberg, Monica},
  keyword      = {Immaterialrätt,Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Varför är de immaterialrättsliga målen om vitesförbud indispositiva? Analys av NJA 2000 s 435 I och II},
  year         = {2006},
}