Advanced

Renommésnyltning - ett oansenligt skydd för gott anseende

Holmgren, Per (2001)
Department of Law
Abstract
Arbetet behandlar det skydd mot renommésnyltning som utgår från marknadsföringslagen (MFL). Arbetet handlar alltså främst om det skydd mot renommésnyltning som näringsidkare kan påräkna sig i olika marknadsföringssituationer. De materiella reglerna i MFL består av en generalklausul (4 §) och en regelkatalog (5-13 a §§). Renommésnyltning har inte fått någon särskild regel i regelkatalogen, med undantag för fall av renommésnyltning i samband med jämförande reklam (8 a § 7 punkten). Renommésnyltning som självständig grund har istället utvecklats genom praxis med utgångspunkt från generalklausulen i 4 §. Renommésnyltning i marknadsrättslig mening kan utifrån Marknadsdomstolens (MD:s) praxis definieras med fyra kriterier: Det skall vara fråga... (More)
Arbetet behandlar det skydd mot renommésnyltning som utgår från marknadsföringslagen (MFL). Arbetet handlar alltså främst om det skydd mot renommésnyltning som näringsidkare kan påräkna sig i olika marknadsföringssituationer. De materiella reglerna i MFL består av en generalklausul (4 §) och en regelkatalog (5-13 a §§). Renommésnyltning har inte fått någon särskild regel i regelkatalogen, med undantag för fall av renommésnyltning i samband med jämförande reklam (8 a § 7 punkten). Renommésnyltning som självständig grund har istället utvecklats genom praxis med utgångspunkt från generalklausulen i 4 §. Renommésnyltning i marknadsrättslig mening kan utifrån Marknadsdomstolens (MD:s) praxis definieras med fyra kriterier: Det skall vara fråga om en näringsidkare som i sin marknadsföring obehörigen anknyter till en annan näringsidkares verksamhet, produkter, kännetecken eller liknande. Det som utnyttjas skall vara väl känt på marknaden så att det förknippas med den andre näringsidkaren. Det otillbörliga består i att den snyltande till sin ekonomiska fördel utnyttjar det värde som ligger i en positiv föreställning hos konsumenten, vilken skapats genom insatser av den andre näringsidkaren. Ett sådant utnyttjande är typiskt sett också ägnat att i en eller annan form skada den utsatte näringsidkaren och att försämra konsumenternas marknadsöverblick. Genom den praxis som utvecklats under de senaste åren har MD lämnat den restriktivitet som präglade den tidiga rättsutvecklingen. MD har genom sin praxis utvecklat kriterier för vad som utgör renommésnyltning och därigenom avgränsat och preciserat begreppet. Det kavarstår dock en hel del svårigheter. Renommésnyltningsskyddet har inte fått någon enhetlig reglering från lagstiftarens sida, vilket bl.a. påverkar möjligheten till skadestånd. Det är dessutom svårt att få ersättning för den reella skadan i det fall där skadestånd kan yrkas. Vidare är det praktiken svårt att få till stånd interimistiska förbud med renommésnyltning som grund. De kriterier MD ställt upp synes i sig medge ett relativt omfattande skydd. Praxis har dock främst handlat om till synes uppenbara fall av snyltning. Gränserna för ett ändamålsmässigt skydd måste rimligen sättas genom mer svårbedömda fall. Det är därför svårt att med utgångspunkt från föreliggande praxis mer precist avgränsa vad som kan utgöra renommésnyltning. Ett annat sätt se på saken är att det utifrån föreliggande praxis om renommésnyltning endast föreligger ett relativt oansenligt skydd för gott anseende. Förord Så var det dags att skriva examensarbete, men om vad? Efter att ha läst den utmärkta kursen experimentell immaterialrätt för professor Marianne Levin vid Juridiska institutionen i Stockholm var det klart att det skulle bli ett arbete inom immaterialrätt/marknadsrätt på något sätt. Då Juridiska fakulteten i Lund saknade handledare på området vände jag åter till Stockholm och Juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Det är i detta sammanhang på sin plats att rikta ett särskilt tack till professor Marianne Levin, som närmast spontant erbjöd sig att ställa upp som min handledare: Stort tack för det, Marianne! Att det blev just renommésnyltning är Erik Sjömans Erik Sjöman, på VINGE Advokatbyrå i Malmö. förtjänst. Tack för det förslaget Erik, och tack för goda råd på vägen. För arbetet, dess brister och eventuella förtjänster svarar naturligtvis författaren själv. Tyvärr skrivs nog de flesta examensarbeten i praktiken för byrålådan. Möjligen, hör detta dit. Ambitionen har dock varit att göra arbetet läsvärt för en något större krets än så. Enskede Gård i november 2001 (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Holmgren, Per
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Marknadsrätt
language
Swedish
id
1558380
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558380,
  abstract     = {Arbetet behandlar det skydd mot renommésnyltning som utgår från marknadsföringslagen (MFL). Arbetet handlar alltså främst om det skydd mot renommésnyltning som näringsidkare kan påräkna sig i olika marknadsföringssituationer. De materiella reglerna i MFL består av en generalklausul (4 §) och en regelkatalog (5-13 a §§). Renommésnyltning har inte fått någon särskild regel i regelkatalogen, med undantag för fall av renommésnyltning i samband med jämförande reklam (8 a § 7 punkten). Renommésnyltning som självständig grund har istället utvecklats genom praxis med utgångspunkt från generalklausulen i 4 §. Renommésnyltning i marknadsrättslig mening kan utifrån Marknadsdomstolens (MD:s) praxis definieras med fyra kriterier: Det skall vara fråga om en näringsidkare som i sin marknadsföring obehörigen anknyter till en annan näringsidkares verksamhet, produkter, kännetecken eller liknande. Det som utnyttjas skall vara väl känt på marknaden så att det förknippas med den andre näringsidkaren. Det otillbörliga består i att den snyltande till sin ekonomiska fördel utnyttjar det värde som ligger i en positiv föreställning hos konsumenten, vilken skapats genom insatser av den andre näringsidkaren. Ett sådant utnyttjande är typiskt sett också ägnat att i en eller annan form skada den utsatte näringsidkaren och att försämra konsumenternas marknadsöverblick. Genom den praxis som utvecklats under de senaste åren har MD lämnat den restriktivitet som präglade den tidiga rättsutvecklingen. MD har genom sin praxis utvecklat kriterier för vad som utgör renommésnyltning och därigenom avgränsat och preciserat begreppet. Det kavarstår dock en hel del svårigheter. Renommésnyltningsskyddet har inte fått någon enhetlig reglering från lagstiftarens sida, vilket bl.a. påverkar möjligheten till skadestånd. Det är dessutom svårt att få ersättning för den reella skadan i det fall där skadestånd kan yrkas. Vidare är det praktiken svårt att få till stånd interimistiska förbud med renommésnyltning som grund. De kriterier MD ställt upp synes i sig medge ett relativt omfattande skydd. Praxis har dock främst handlat om till synes uppenbara fall av snyltning. Gränserna för ett ändamålsmässigt skydd måste rimligen sättas genom mer svårbedömda fall. Det är därför svårt att med utgångspunkt från föreliggande praxis mer precist avgränsa vad som kan utgöra renommésnyltning. Ett annat sätt se på saken är att det utifrån föreliggande praxis om renommésnyltning endast föreligger ett relativt oansenligt skydd för gott anseende. Förord Så var det dags att skriva examensarbete, men om vad? Efter att ha läst den utmärkta kursen experimentell immaterialrätt för professor Marianne Levin vid Juridiska institutionen i Stockholm var det klart att det skulle bli ett arbete inom immaterialrätt/marknadsrätt på något sätt. Då Juridiska fakulteten i Lund saknade handledare på området vände jag åter till Stockholm och Juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Det är i detta sammanhang på sin plats att rikta ett särskilt tack till professor Marianne Levin, som närmast spontant erbjöd sig att ställa upp som min handledare: Stort tack för det, Marianne! Att det blev just renommésnyltning är Erik Sjömans Erik Sjöman, på VINGE Advokatbyrå i Malmö. förtjänst. Tack för det förslaget Erik, och tack för goda råd på vägen. För arbetet, dess brister och eventuella förtjänster svarar naturligtvis författaren själv. Tyvärr skrivs nog de flesta examensarbeten i praktiken för byrålådan. Möjligen, hör detta dit. Ambitionen har dock varit att göra arbetet läsvärt för en något större krets än så. Enskede Gård i november 2001},
  author       = {Holmgren, Per},
  keyword      = {Marknadsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Renommésnyltning - ett oansenligt skydd för gott anseende},
  year         = {2001},
}