Advanced

Syndikerade banklån. Fråga om bolag uppstått samt agentbankens status

Huld, Linda (2004)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar det numera allt vanligare förekommande syndikerade banklånet. När företagen började efterfråga större lånebelopp blev långivarna i mindre utsträckning än tidigare villiga att som ensam långivare ta hela den risk det innebär. Ett syndikerat banklån uppstår när en bank inte kan, eller är villig, att låna ut hela beloppet. Flera potentiella kreditgivare kontaktas av en bank, eller grupp av banker, med en förfrågan att medverka med en del av den totala lånesumman. Varje långivare ger ett separat lånebelopp till låntagaren, men hela lånet administreras av en, av banksyndikatet utsedd, agentbank. All betalning mellan långivare och låntagare sker via agenten. När lånet ska amorteras eller ränta erläggas sker inbetalning till... (More)
Uppsatsen behandlar det numera allt vanligare förekommande syndikerade banklånet. När företagen började efterfråga större lånebelopp blev långivarna i mindre utsträckning än tidigare villiga att som ensam långivare ta hela den risk det innebär. Ett syndikerat banklån uppstår när en bank inte kan, eller är villig, att låna ut hela beloppet. Flera potentiella kreditgivare kontaktas av en bank, eller grupp av banker, med en förfrågan att medverka med en del av den totala lånesumman. Varje långivare ger ett separat lånebelopp till låntagaren, men hela lånet administreras av en, av banksyndikatet utsedd, agentbank. All betalning mellan långivare och låntagare sker via agenten. När lånet ska amorteras eller ränta erläggas sker inbetalning till agentbanken som sedan fördelar det enligt pro rata-principen, det vill säga fördelningen mellan deltagarna i lånet görs i förhållande till den andel av det totala lånebeloppet var och en bidragit med. Uppsatsen behandlar två frågor som aktualiseras vid det syndikerade lånet. Först diskuteras frågan vad de syndikerade bankerna utgör tillsammans, om de kan anses utgöra ett bolag eller hur de i annat fall kan klassificeras. Material på det associationsrättsliga området, främst ifråga om handelsbolag samt enkla bolag, jämförs med förhållandet mellan bankerna i syndikatet. Slutsatsen blir dock att bildandet av syndikatet troligen inte konstituerar ett bolag. Handelsbolaget kräver bland annat att verksamheten ska utövas gemensamt och bolagsmännen svarar solidariskt för förpliktelserna och de kriterierna uppfylls inte av banksyndikatet som då inte utgör något handelsbolag. Ett enkelt bolag har troligen inte heller uppkommit då det mest väsentliga bolagsrekvisitet, ändamålsgemenskapen, vilken i regel består av vinstdelning, inte uppfylls. Det beror på att det syndikerade lånet inte är ett lån, som genererar avkastning som ska fördelas mellan medlemmarna. Det består istället av separata lån som ger en på förhand känd avkastning till de olika långivarna och till följd av det har ingen vinstdelning i egentlig mening skett. Parternas avsikt med samarbetet bör även ges viss hänsyn och ingen av parterna i det syndikerade lånet har för avsikt att ingå i ett bolag med övriga långivande banker när de beviljar sin andel av det efterfrågade lånebeloppet. Även om det finns bolagsrättsliga rekvisit som skulle kunna medföra att ett enkelt bolag uppstått är den mest troliga slutsatsen vid en sammantagen bedömning av omständigheterna att banksyndikatet inte är ett bolag utan utgör ett konsortium av något slag som regleras enligt avtalsrätten. Den andra frågan handlar om agentbankens position till de övriga syndikerade bankerna. Mot bakgrund av de uppgifter agenten har jämförs den med de mellanmän som förekommer i svensk rätt. Agentbankens uppgifter är främst administrerande till sin karaktär, bland annat fördelningen av låneinbetalningar och räntor. Agenten har i stort sett inga möjligheter att fatta några beslut som binder de syndikerade bankerna. Alla delar av det syndikerade lånet, inklusive de arbetsuppgifter agenten tilldelats, regleras i låneavtalet. Mycket lite utrymme lämnas för agenten att själv bestämma över vad som ska beslutas i någon fråga. Av det standardavtal som parterna utgår från när låneavtalet skrivs framgår att agenten endast har osjälvständiga uppgifter för banksyndikatet. Om en agent någon gång har mer långtgående uppgifter än så beror det på att parterna i det aktuella avtalet bestämt att agenten ska kunna vidta vissa åtgärder eller fatta vissa beslut. Ifråga om de administrativa, osjälvständiga uppgifterna kan agenten nästan liknas vid ett bud, om nu agenten måste ha en etikett enligt de mellanmansformer som gäller i svensk rätt. I övrigt är agenten troligen att se som en uppdragstagare. Ett uppdrag gavs av de övriga bankerna, inklusive agentbanken själv, som innebär att agenten ska utföra de uppgifter som överenskommits enligt låneavtalet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Huld, Linda
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt, Avtalsrätt
language
Swedish
id
1558413
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558413,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar det numera allt vanligare förekommande syndikerade banklånet. När företagen började efterfråga större lånebelopp blev långivarna i mindre utsträckning än tidigare villiga att som ensam långivare ta hela den risk det innebär. Ett syndikerat banklån uppstår när en bank inte kan, eller är villig, att låna ut hela beloppet. Flera potentiella kreditgivare kontaktas av en bank, eller grupp av banker, med en förfrågan att medverka med en del av den totala lånesumman. Varje långivare ger ett separat lånebelopp till låntagaren, men hela lånet administreras av en, av banksyndikatet utsedd, agentbank. All betalning mellan långivare och låntagare sker via agenten. När lånet ska amorteras eller ränta erläggas sker inbetalning till agentbanken som sedan fördelar det enligt pro rata-principen, det vill säga fördelningen mellan deltagarna i lånet görs i förhållande till den andel av det totala lånebeloppet var och en bidragit med. Uppsatsen behandlar två frågor som aktualiseras vid det syndikerade lånet. Först diskuteras frågan vad de syndikerade bankerna utgör tillsammans, om de kan anses utgöra ett bolag eller hur de i annat fall kan klassificeras. Material på det associationsrättsliga området, främst ifråga om handelsbolag samt enkla bolag, jämförs med förhållandet mellan bankerna i syndikatet. Slutsatsen blir dock att bildandet av syndikatet troligen inte konstituerar ett bolag. Handelsbolaget kräver bland annat att verksamheten ska utövas gemensamt och bolagsmännen svarar solidariskt för förpliktelserna och de kriterierna uppfylls inte av banksyndikatet som då inte utgör något handelsbolag. Ett enkelt bolag har troligen inte heller uppkommit då det mest väsentliga bolagsrekvisitet, ändamålsgemenskapen, vilken i regel består av vinstdelning, inte uppfylls. Det beror på att det syndikerade lånet inte är ett lån, som genererar avkastning som ska fördelas mellan medlemmarna. Det består istället av separata lån som ger en på förhand känd avkastning till de olika långivarna och till följd av det har ingen vinstdelning i egentlig mening skett. Parternas avsikt med samarbetet bör även ges viss hänsyn och ingen av parterna i det syndikerade lånet har för avsikt att ingå i ett bolag med övriga långivande banker när de beviljar sin andel av det efterfrågade lånebeloppet. Även om det finns bolagsrättsliga rekvisit som skulle kunna medföra att ett enkelt bolag uppstått är den mest troliga slutsatsen vid en sammantagen bedömning av omständigheterna att banksyndikatet inte är ett bolag utan utgör ett konsortium av något slag som regleras enligt avtalsrätten. Den andra frågan handlar om agentbankens position till de övriga syndikerade bankerna. Mot bakgrund av de uppgifter agenten har jämförs den med de mellanmän som förekommer i svensk rätt. Agentbankens uppgifter är främst administrerande till sin karaktär, bland annat fördelningen av låneinbetalningar och räntor. Agenten har i stort sett inga möjligheter att fatta några beslut som binder de syndikerade bankerna. Alla delar av det syndikerade lånet, inklusive de arbetsuppgifter agenten tilldelats, regleras i låneavtalet. Mycket lite utrymme lämnas för agenten att själv bestämma över vad som ska beslutas i någon fråga. Av det standardavtal som parterna utgår från när låneavtalet skrivs framgår att agenten endast har osjälvständiga uppgifter för banksyndikatet. Om en agent någon gång har mer långtgående uppgifter än så beror det på att parterna i det aktuella avtalet bestämt att agenten ska kunna vidta vissa åtgärder eller fatta vissa beslut. Ifråga om de administrativa, osjälvständiga uppgifterna kan agenten nästan liknas vid ett bud, om nu agenten måste ha en etikett enligt de mellanmansformer som gäller i svensk rätt. I övrigt är agenten troligen att se som en uppdragstagare. Ett uppdrag gavs av de övriga bankerna, inklusive agentbanken själv, som innebär att agenten ska utföra de uppgifter som överenskommits enligt låneavtalet.},
  author       = {Huld, Linda},
  keyword      = {Associationsrätt,Avtalsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Syndikerade banklån. Fråga om bolag uppstått samt agentbankens status},
  year         = {2004},
}