Advanced

Rätt in i örat. En studie av ljudmärken i förhållande till den varumärkesrättsliga registreringsprincipen

Hulgaard, Sophie (2004)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar frågan om ljud kan registreras som varumärken. Så var det emellertid inte från början. Det var endast sådana ljud som kunde uppfattas visuellt som kunde registreras, eftersom de traditionella varumärkena utgjordes av märken som applicerades på varorna. I takt med att tekniken har utvecklats har ljud börjat användas i marknadsföringssyfte och det har uppstått behov av att kunna skydda ljudmärken genom att registrera dem som varumärken. Eftersom lagstiftningen fortfarande är präglad av den traditionella synen på varumärken har de krav som ursprungligen utarbetades för att tillämpas vid registrering av visuella märken även kommit att gälla i fråga om ljud. Det har emellertid visat sig vara ganska problematiskt för den som... (More)
Uppsatsen behandlar frågan om ljud kan registreras som varumärken. Så var det emellertid inte från början. Det var endast sådana ljud som kunde uppfattas visuellt som kunde registreras, eftersom de traditionella varumärkena utgjordes av märken som applicerades på varorna. I takt med att tekniken har utvecklats har ljud börjat användas i marknadsföringssyfte och det har uppstått behov av att kunna skydda ljudmärken genom att registrera dem som varumärken. Eftersom lagstiftningen fortfarande är präglad av den traditionella synen på varumärken har de krav som ursprungligen utarbetades för att tillämpas vid registrering av visuella märken även kommit att gälla i fråga om ljud. Det har emellertid visat sig vara ganska problematiskt för den som ansöker om ett ljudmärke att uppfylla kraven för registrering. Det gäller särskilt i fråga om kravet på att varumärken skall kunna återges grafiskt för att vara registrerbara. I svensk och gemenskapsrättslig praxis har det uttalats att noter och sonogram är godtagbara sätt att återge ljud grafiskt. Det gör emellertid bedömningen av vad som egentligen utgör själva märket ganska svår. För det första ger noter utrymme för en konstnärlig tolkning, vilket innebär att gränserna för vad som omfattas av varumärkesrättsligt skydd blir oklara i det konkreta fallet. För det andra blir rättssäkerhetsaspekten problematisk, eftersom tredje man inte kan utläsa, eller i vart fall inte kan utläsa exakt, hur märket låter utifrån den bild som återger det. I uppsatsen argumenteras det för att ljud, som ju är audiella och ägnade att uppfattas med hörseln, inte bör omfattas av kravet på grafisk återgivning. Den lämpligaste lösningen vore istället att utnyttja den medieteknik som har givit upphov till behovet av att registrera ljud. I ansökan kan - och bör då också - ljudmärket återges i form av en inspelning, medan kungörelsen av ljudmärket bör kunna ske på Internet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hulgaard, Sophie
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1558416
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558416,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar frågan om ljud kan registreras som varumärken. Så var det emellertid inte från början. Det var endast sådana ljud som kunde uppfattas visuellt som kunde registreras, eftersom de traditionella varumärkena utgjordes av märken som applicerades på varorna. I takt med att tekniken har utvecklats har ljud börjat användas i marknadsföringssyfte och det har uppstått behov av att kunna skydda ljudmärken genom att registrera dem som varumärken. Eftersom lagstiftningen fortfarande är präglad av den traditionella synen på varumärken har de krav som ursprungligen utarbetades för att tillämpas vid registrering av visuella märken även kommit att gälla i fråga om ljud. Det har emellertid visat sig vara ganska problematiskt för den som ansöker om ett ljudmärke att uppfylla kraven för registrering. Det gäller särskilt i fråga om kravet på att varumärken skall kunna återges grafiskt för att vara registrerbara. I svensk och gemenskapsrättslig praxis har det uttalats att noter och sonogram är godtagbara sätt att återge ljud grafiskt. Det gör emellertid bedömningen av vad som egentligen utgör själva märket ganska svår. För det första ger noter utrymme för en konstnärlig tolkning, vilket innebär att gränserna för vad som omfattas av varumärkesrättsligt skydd blir oklara i det konkreta fallet. För det andra blir rättssäkerhetsaspekten problematisk, eftersom tredje man inte kan utläsa, eller i vart fall inte kan utläsa exakt, hur märket låter utifrån den bild som återger det. I uppsatsen argumenteras det för att ljud, som ju är audiella och ägnade att uppfattas med hörseln, inte bör omfattas av kravet på grafisk återgivning. Den lämpligaste lösningen vore istället att utnyttja den medieteknik som har givit upphov till behovet av att registrera ljud. I ansökan kan - och bör då också - ljudmärket återges i form av en inspelning, medan kungörelsen av ljudmärket bör kunna ske på Internet.},
  author       = {Hulgaard, Sophie},
  keyword      = {Immaterialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rätt in i örat. En studie av ljudmärken i förhållande till den varumärkesrättsliga registreringsprincipen},
  year         = {2004},
}