Advanced

Brottslighet med rasistiska motiv

Ingemansson, Nina (2001)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar brottslighet med rasistiska motiv. Huvudfrågan är hur domstolarna behandlar de fall då motivet till en gärning har varit rasistiskt. De första nazistorganisationerna i Sverige bildades på 1920-talet och under 1930-talet hade nazismen sin storhetstid. Mellan 1970-talet och 1990-talet bildades ett flertal rasistiska organisationer. Några av de mest bekanta var Bevara Sverige Svenskt (BSS) och Vitt Ariskt Motstånd (VAM). Utvecklingen har gått från en nationell rörelse till ett internationellt nätverk av organisationer med samma grundläggande principer. En av dessa grundtankar är ZOG, Zionist Occupation Government. Anhängarna anser att hela samhället är en konspiration mellan judar, massmedia, rättsväsendet och andra... (More)
Uppsatsen behandlar brottslighet med rasistiska motiv. Huvudfrågan är hur domstolarna behandlar de fall då motivet till en gärning har varit rasistiskt. De första nazistorganisationerna i Sverige bildades på 1920-talet och under 1930-talet hade nazismen sin storhetstid. Mellan 1970-talet och 1990-talet bildades ett flertal rasistiska organisationer. Några av de mest bekanta var Bevara Sverige Svenskt (BSS) och Vitt Ariskt Motstånd (VAM). Utvecklingen har gått från en nationell rörelse till ett internationellt nätverk av organisationer med samma grundläggande principer. En av dessa grundtankar är ZOG, Zionist Occupation Government. Anhängarna anser att hela samhället är en konspiration mellan judar, massmedia, rättsväsendet och andra myndigheter. Målet är ett raskrig, där den vita rasen skall segra och ta över samhället. En annan viktig del i den rasistiska tankevärlden är våldet. Våldet förhärligas och anhängare som begår våldsbrott hyllas som hjältar. En sammanhållande länk i det internationella nätverket är vit makt-musiken, som i förlängningen har blivit en vit makt-rörelse. Vit makt-musiken uppkom i England och togs till Sverige av BSS på 1980-talet. De rasistiska idéerna sprids via musiken och det anses viktigare att sprida budskapet än att värva medlemmar. Det anordnas konserter där vit makt-musik spelas, ofta i samband med demonstrationer. Svenska rasister är framstående inom produktion av vit makt-musik. Den mest framträdande rasistiska organisationen idag är Nationalsocialistisk Front (NSF) i Karlskrona. Det som symboliserar de rasistiska organisationerna är att det finns många lokala grupper som ofta nybildas, splittras eller ändrar namn. FN antog år 1965 en konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och inom EU och i Europarådet pågår ständigt projekt som syftar till att stoppa rasismen. I svensk lagstiftning finns några specifika stadganden som rör rasism. Allas lika värden och förbud mot rasdiskriminering fastslås i regeringsformen. Hets mot folkgrupp, 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB), är aktuellt då någon i ett meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Olaga diskriminering, 16 kap. 9 § BrB, föreligger då en näringsidkare diskriminerar någon på grund av etnisk tillhörighet. Stadgandet gäller även för sammankomster eller tillställningar. Uniformslagen har endast använts ett fåtal gånger och innebär att politisk uniform är förbjuden. Rasistiska motiv till en gärning anses vara graverande vid straffvärdebedömningen. Detta slås fast i 29 kap. 2 § p. 7 BrB. Denna bestämmelse är den som ligger till grund för min granskning av domstolarnas behandling av rasistiska motiv. Den rasistiska brottsligheten kartläggs varje år av Säkerhetspolisen. Underlaget består av polisanmälningar. Exit är en förening som hjälper nazister som vill hoppa av rörelsen. Jag besökte Exit Skåne i Helsingborg och intervjuade en av dess företrädare. På hösten år 2000 kom utredningen SOU 2000:88. Arbetsgruppens uppgift bestod bland annat i att granska den rasistiska brottsligheten och utifrån resultaten föreslå eventuella lagändringar. Bland annat utreddes om straffansvar skulle införas för deltagande i organisationer som bedriver brottslig verksamhet. Arbetsgruppen kom fram till att detta inte skulle införas. Andra förslag var att hets mot folkgrupp, grovt brott, skulle införas och att förargelseväckande beteende skulle tillämpas i de fall då alla rekvisit i hets mot folkgrupp inte var uppfyllda. Dessutom föreslogs att uniformslagen skulle upphävas. Klippanfallet är ett av de mest uppmärksammade rasistiska dåden. En ung invandrare blev dödad av en nazist i Klippan. Högsta domstolen hänvisade i domen till 29 kap. 2 § p. 7 BrB och ansåg att de rasistiska motiven till mordet var att anse som försvårande vid bedömningen av straffvärdet. I denna dom tillämpas straffskärpningsgrunden. Dessutom nämns den uttryckligen, vilket är relativt ovanligt. I några fall diskuterades inte de rasistiska inslagen alls. I flera fall kunde ett resonemang om rasistiska motiv skönjas, utan att det direkt berördes. I ett fåtal fall diskuterade rätten gärningsmannens rasistiska inställning och det var tydligt att det var stadgandet i 29 kap. 2 § p.7 BrB som användes utan att det uttryckligen påpekades. De senaste grova våldsbrotten där gärningsmännen var nazister var Malexander- och Sätra-morden. I Malexander dödades två poliser och en annan polis blev utsatt för mordförsök. Gärningsmännen var alla tre nazister. I Sätra mördades en man på grund av att han på sitt arbete hade verkat för att en nazist skulle fråntagas sitt förtroendeuppdrag. De tre gärningsmännen, alla nazister, var bekanta med den avskedade nazisten. I dessa fall, främst i Malexander-fallet, tog domstolarna hänsyn till att gärningsmännen var medlemmar av nationalsocialistiska organisationer. På grund av deras nazistiska tankar ansåg domstolarna att gärningsmännen saknade spärrar för det extremvåld som utövades. Dessutom beaktades deras nationalsocialistiska tankegångar vid prövningen av deras motiv och avsikter till brotten. Det var svårt att hitta rättsfall som behandlade rasistiska inslag. Detta tyder på att det sällan uttryckligen i domarna skrivs att brottet hade rasistiska förtecken. De rättsfall som ligger till grund för granskningen i denna uppsats bekräftar detta antagande. Ingen enhetlig praxis finns på området. Det finns ingen enhetlighet i domarna och de rasistiska inslagen behandlas på många olika vis. Det finns en skillnad i domarna dels om de rasistiska inslagen alls diskuteras, dels på vilket sätt rasismen behandlas och dels i vilken utsträckning som de rasistiska motiven påverkar straffvärdebedömningen. Mitt förslag till lösning på problemet är att då det är klargjort att gärningsmannen är nazist eller medlem i en rasistisk organisation så skall rätten utreda om det förelegat rasistiska motiv till brottet. I de fall då det funnits rasistiska motiv så skall denna omständighet betraktas som försvårande vid bedömningen av straffvärdet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ingemansson, Nina
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1558526
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558526,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar brottslighet med rasistiska motiv. Huvudfrågan är hur domstolarna behandlar de fall då motivet till en gärning har varit rasistiskt. De första nazistorganisationerna i Sverige bildades på 1920-talet och under 1930-talet hade nazismen sin storhetstid. Mellan 1970-talet och 1990-talet bildades ett flertal rasistiska organisationer. Några av de mest bekanta var Bevara Sverige Svenskt (BSS) och Vitt Ariskt Motstånd (VAM). Utvecklingen har gått från en nationell rörelse till ett internationellt nätverk av organisationer med samma grundläggande principer. En av dessa grundtankar är ZOG, Zionist Occupation Government. Anhängarna anser att hela samhället är en konspiration mellan judar, massmedia, rättsväsendet och andra myndigheter. Målet är ett raskrig, där den vita rasen skall segra och ta över samhället. En annan viktig del i den rasistiska tankevärlden är våldet. Våldet förhärligas och anhängare som begår våldsbrott hyllas som hjältar. En sammanhållande länk i det internationella nätverket är vit makt-musiken, som i förlängningen har blivit en vit makt-rörelse. Vit makt-musiken uppkom i England och togs till Sverige av BSS på 1980-talet. De rasistiska idéerna sprids via musiken och det anses viktigare att sprida budskapet än att värva medlemmar. Det anordnas konserter där vit makt-musik spelas, ofta i samband med demonstrationer. Svenska rasister är framstående inom produktion av vit makt-musik. Den mest framträdande rasistiska organisationen idag är Nationalsocialistisk Front (NSF) i Karlskrona. Det som symboliserar de rasistiska organisationerna är att det finns många lokala grupper som ofta nybildas, splittras eller ändrar namn. FN antog år 1965 en konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och inom EU och i Europarådet pågår ständigt projekt som syftar till att stoppa rasismen. I svensk lagstiftning finns några specifika stadganden som rör rasism. Allas lika värden och förbud mot rasdiskriminering fastslås i regeringsformen. Hets mot folkgrupp, 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB), är aktuellt då någon i ett meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Olaga diskriminering, 16 kap. 9 § BrB, föreligger då en näringsidkare diskriminerar någon på grund av etnisk tillhörighet. Stadgandet gäller även för sammankomster eller tillställningar. Uniformslagen har endast använts ett fåtal gånger och innebär att politisk uniform är förbjuden. Rasistiska motiv till en gärning anses vara graverande vid straffvärdebedömningen. Detta slås fast i 29 kap. 2 § p. 7 BrB. Denna bestämmelse är den som ligger till grund för min granskning av domstolarnas behandling av rasistiska motiv. Den rasistiska brottsligheten kartläggs varje år av Säkerhetspolisen. Underlaget består av polisanmälningar. Exit är en förening som hjälper nazister som vill hoppa av rörelsen. Jag besökte Exit Skåne i Helsingborg och intervjuade en av dess företrädare. På hösten år 2000 kom utredningen SOU 2000:88. Arbetsgruppens uppgift bestod bland annat i att granska den rasistiska brottsligheten och utifrån resultaten föreslå eventuella lagändringar. Bland annat utreddes om straffansvar skulle införas för deltagande i organisationer som bedriver brottslig verksamhet. Arbetsgruppen kom fram till att detta inte skulle införas. Andra förslag var att hets mot folkgrupp, grovt brott, skulle införas och att förargelseväckande beteende skulle tillämpas i de fall då alla rekvisit i hets mot folkgrupp inte var uppfyllda. Dessutom föreslogs att uniformslagen skulle upphävas. Klippanfallet är ett av de mest uppmärksammade rasistiska dåden. En ung invandrare blev dödad av en nazist i Klippan. Högsta domstolen hänvisade i domen till 29 kap. 2 § p. 7 BrB och ansåg att de rasistiska motiven till mordet var att anse som försvårande vid bedömningen av straffvärdet. I denna dom tillämpas straffskärpningsgrunden. Dessutom nämns den uttryckligen, vilket är relativt ovanligt. I några fall diskuterades inte de rasistiska inslagen alls. I flera fall kunde ett resonemang om rasistiska motiv skönjas, utan att det direkt berördes. I ett fåtal fall diskuterade rätten gärningsmannens rasistiska inställning och det var tydligt att det var stadgandet i 29 kap. 2 § p.7 BrB som användes utan att det uttryckligen påpekades. De senaste grova våldsbrotten där gärningsmännen var nazister var Malexander- och Sätra-morden. I Malexander dödades två poliser och en annan polis blev utsatt för mordförsök. Gärningsmännen var alla tre nazister. I Sätra mördades en man på grund av att han på sitt arbete hade verkat för att en nazist skulle fråntagas sitt förtroendeuppdrag. De tre gärningsmännen, alla nazister, var bekanta med den avskedade nazisten. I dessa fall, främst i Malexander-fallet, tog domstolarna hänsyn till att gärningsmännen var medlemmar av nationalsocialistiska organisationer. På grund av deras nazistiska tankar ansåg domstolarna att gärningsmännen saknade spärrar för det extremvåld som utövades. Dessutom beaktades deras nationalsocialistiska tankegångar vid prövningen av deras motiv och avsikter till brotten. Det var svårt att hitta rättsfall som behandlade rasistiska inslag. Detta tyder på att det sällan uttryckligen i domarna skrivs att brottet hade rasistiska förtecken. De rättsfall som ligger till grund för granskningen i denna uppsats bekräftar detta antagande. Ingen enhetlig praxis finns på området. Det finns ingen enhetlighet i domarna och de rasistiska inslagen behandlas på många olika vis. Det finns en skillnad i domarna dels om de rasistiska inslagen alls diskuteras, dels på vilket sätt rasismen behandlas och dels i vilken utsträckning som de rasistiska motiven påverkar straffvärdebedömningen. Mitt förslag till lösning på problemet är att då det är klargjort att gärningsmannen är nazist eller medlem i en rasistisk organisation så skall rätten utreda om det förelegat rasistiska motiv till brottet. I de fall då det funnits rasistiska motiv så skall denna omständighet betraktas som försvårande vid bedömningen av straffvärdet.},
  author       = {Ingemansson, Nina},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Brottslighet med rasistiska motiv},
  year         = {2001},
}