Bevislättnad i skadeståndsmål - något om RB 35:5 1p.
(2004)Department of Law
- Abstract
- Det finns idag många typer av skador vars pekuniära värde får betecknas som svårbevisat. Det är inte sällan lättare att visa att en skada har ägt rum och att skadeståndsskyldighet i princip föreligger än att styrka skadans storlek. Hur stor blir den framtida förlusten för den som lidit ett intrång i sin ensamrätt till ett varumärke? Hur många kronor och örens förlust har en vårdslös rådgivning förorsakat? Frågorna är många och svaren få. För att inte den här typen av skadeståndsanspråk skall ogillas på bevisbördan ges domstolen rätt att med stöd av RB 35:5 medge den skadelidande en bevislättnad. Vilket beviskrav som gäller efter denna sänkning är omtvistat men goda skäl talar för att beviskravets höjd är föremål för prövning i varje... (More)
- Det finns idag många typer av skador vars pekuniära värde får betecknas som svårbevisat. Det är inte sällan lättare att visa att en skada har ägt rum och att skadeståndsskyldighet i princip föreligger än att styrka skadans storlek. Hur stor blir den framtida förlusten för den som lidit ett intrång i sin ensamrätt till ett varumärke? Hur många kronor och örens förlust har en vårdslös rådgivning förorsakat? Frågorna är många och svaren få. För att inte den här typen av skadeståndsanspråk skall ogillas på bevisbördan ges domstolen rätt att med stöd av RB 35:5 medge den skadelidande en bevislättnad. Vilket beviskrav som gäller efter denna sänkning är omtvistat men goda skäl talar för att beviskravets höjd är föremål för prövning i varje enskilt fall. Den bevislättnad RB 35:5 medger fråntar inte den skadelidande skyldigheten att lägga fram den bevisning som skäligen kan krävas. Bevislättnaden träffar inte skäligheten i sig utan de omständigheter som den skadelidande skäligen bör anföra till stöd för vad som skulle kunna vara att anse som skäligt belopp. Dessa omständigheter är rättsfakta, träffas av åberopsbördan och skall av domstolen läggas till grund för skälighetsuppskattningen. Det finns fall där i princip ingen bevisning kan synas skälig att lägga fram. Om skadeståndsskyldighet föreligger i ett sådant fall är domstolen nödgad att på mer skönsmässiga grunder fastställa skäligt belopp. Annars motverkas syftet med RB 35:5, att förhindra att berättigade skadeståndsanspråk ogillas. Min undersökning visar att RB 35:5 ger domstolen mandat att göra två skälighetsbedömningar. Den första gäller vilken bevislättnad som skäligen skall medges. Den andra skälighetsbedömning går istället ut på att uppskatta skadans ekonomiska värde. Praxis visar att domstolarna tillämpar RB 35:5 på ett sådant sätt att mycket låga belopp utdöms. I kombination med fördelningen av och storleken på rättegångskostnaderna i dessa ofta komplicerade processer finns goda skäl att antaga att det sätt som RB 35:5 idag tillämpas på sätter upp reella hinder för den skadelidandes tillgång till rättsskydd. I synnerhet gäller detta en resurssvag skadelidande. Också ur ett rättsekonomiskt perspektiv är det låga eller rent av negativa ekonomiska väntevärdet med en process till nackdel för samhället eftersom potentiella skadevållare inte behöver internalisera den verkliga kostnaden en skada orsakar i sin verksamhet. Detta kan leda till oönskade handlingsmönster.s Kunskapen hos landets domare om RB 35:5 i synnerhet och skadeståndsberäkning i allmänhet skulle behöva förbättras. Det visar de dunkelt motiverade skälighetsuppskattningarna och inte minst de domslut där man rentav verkar ha missat att RB 35:5 existerar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558535
- author
- Ingvarson, Anders
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt, Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558535
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558535,
abstract = {{Det finns idag många typer av skador vars pekuniära värde får betecknas som svårbevisat. Det är inte sällan lättare att visa att en skada har ägt rum och att skadeståndsskyldighet i princip föreligger än att styrka skadans storlek. Hur stor blir den framtida förlusten för den som lidit ett intrång i sin ensamrätt till ett varumärke? Hur många kronor och örens förlust har en vårdslös rådgivning förorsakat? Frågorna är många och svaren få. För att inte den här typen av skadeståndsanspråk skall ogillas på bevisbördan ges domstolen rätt att med stöd av RB 35:5 medge den skadelidande en bevislättnad. Vilket beviskrav som gäller efter denna sänkning är omtvistat men goda skäl talar för att beviskravets höjd är föremål för prövning i varje enskilt fall. Den bevislättnad RB 35:5 medger fråntar inte den skadelidande skyldigheten att lägga fram den bevisning som skäligen kan krävas. Bevislättnaden träffar inte skäligheten i sig utan de omständigheter som den skadelidande skäligen bör anföra till stöd för vad som skulle kunna vara att anse som skäligt belopp. Dessa omständigheter är rättsfakta, träffas av åberopsbördan och skall av domstolen läggas till grund för skälighetsuppskattningen. Det finns fall där i princip ingen bevisning kan synas skälig att lägga fram. Om skadeståndsskyldighet föreligger i ett sådant fall är domstolen nödgad att på mer skönsmässiga grunder fastställa skäligt belopp. Annars motverkas syftet med RB 35:5, att förhindra att berättigade skadeståndsanspråk ogillas. Min undersökning visar att RB 35:5 ger domstolen mandat att göra två skälighetsbedömningar. Den första gäller vilken bevislättnad som skäligen skall medges. Den andra skälighetsbedömning går istället ut på att uppskatta skadans ekonomiska värde. Praxis visar att domstolarna tillämpar RB 35:5 på ett sådant sätt att mycket låga belopp utdöms. I kombination med fördelningen av och storleken på rättegångskostnaderna i dessa ofta komplicerade processer finns goda skäl att antaga att det sätt som RB 35:5 idag tillämpas på sätter upp reella hinder för den skadelidandes tillgång till rättsskydd. I synnerhet gäller detta en resurssvag skadelidande. Också ur ett rättsekonomiskt perspektiv är det låga eller rent av negativa ekonomiska väntevärdet med en process till nackdel för samhället eftersom potentiella skadevållare inte behöver internalisera den verkliga kostnaden en skada orsakar i sin verksamhet. Detta kan leda till oönskade handlingsmönster.s Kunskapen hos landets domare om RB 35:5 i synnerhet och skadeståndsberäkning i allmänhet skulle behöva förbättras. Det visar de dunkelt motiverade skälighetsuppskattningarna och inte minst de domslut där man rentav verkar ha missat att RB 35:5 existerar.}},
author = {{Ingvarson, Anders}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bevislättnad i skadeståndsmål - något om RB 35:5 1p.}},
year = {{2004}},
}