Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Den schweiziska äktenskapslagstiftningen och de ekonomiska konsekvenserna av äktenskapsskillnad för makarna - vissa jämförelser med svensk rätt

Iseli, Barbara (2003)
Department of Law
Abstract
Ett lands familjerätt och äktenskapslagstiftning kan anses vara en bra avspegling av de samhällsförhållanden som råder i landet och mycket kan avläsas därur&semic bland annat hur en kultur ser på familjen och de olika medlemmarnas roller, en familjs funktion, hur beskattning sker och hur det sociala skyddsnätet ser ut. På dessa områden uppvisar Sverige och Schweiz betydande skillnader. Sverige är sedan flera decennier tillbaka jämställdhetens föregångsland med en hög förvärvsfrekvens bland gifta kvinnor och framförallt mödrar. I Schweiz råder en mer traditionell rollfördelning mellan makarna, främst då de har barn, där oftast mannen förvärvsarbetar utanför hemmet och kvinnan har ett heltidsarbete i hem och barn. Dessa förhållanden speglar... (More)
Ett lands familjerätt och äktenskapslagstiftning kan anses vara en bra avspegling av de samhällsförhållanden som råder i landet och mycket kan avläsas därur&semic bland annat hur en kultur ser på familjen och de olika medlemmarnas roller, en familjs funktion, hur beskattning sker och hur det sociala skyddsnätet ser ut. På dessa områden uppvisar Sverige och Schweiz betydande skillnader. Sverige är sedan flera decennier tillbaka jämställdhetens föregångsland med en hög förvärvsfrekvens bland gifta kvinnor och framförallt mödrar. I Schweiz råder en mer traditionell rollfördelning mellan makarna, främst då de har barn, där oftast mannen förvärvsarbetar utanför hemmet och kvinnan har ett heltidsarbete i hem och barn. Dessa förhållanden speglar sig, som sagt, i regleringen om makarnas förmögenhetsrättsliga angelägenheter och ekonomiska mellanhavanden i samband med äktenskapsskillnad. Samtidigt som hemmavarande make vid en äktenskapsskillnad i Schweiz fortfarande, så långt möjligt, har att säkerställas ett upprätthållande av hittillsvarande levnadsstandard och makarna har att hälftendela bland annat de under äktenskapet intjänande pensionsmedlen, skall den egendom varje make förde med sig in i äktenskapet eller ärvt under äktenskapets bestående vid äktenskapsskillnad gå tillbaka eller hänföras respektive makes egendom. Inte heller råder samma möjlighet som i Sverige att exempelvis vid lottläggning i samband med äktenskapsskillnad få överta bostad som enligt tredjemansförbehåll utgör enskild egendom. Att äktenskapet i Schweiz utgör en stark gemenskap under tiden för dess bestående betyder alltså inte att schweiziska makar som enskilda individer förbises vid äktenskapets upplösning. Och att äktenskapet i Sverige utgår från makarna som två mer självständiga individer betyder inte heller att gemenskapstanken vid äktenskapsskillnad i Sverige är svag. I stället har båda ländernas äktenskapslagstiftning synen på äktenskapet som en stark gemenskap men med individen i centrum som utgångspunkt, om än på olika sätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Iseli, Barbara
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1558556
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558556,
  abstract     = {Ett lands familjerätt och äktenskapslagstiftning kan anses vara en bra avspegling av de samhällsförhållanden som råder i landet och mycket kan avläsas därur&semic bland annat hur en kultur ser på familjen och de olika medlemmarnas roller, en familjs funktion, hur beskattning sker och hur det sociala skyddsnätet ser ut. På dessa områden uppvisar Sverige och Schweiz betydande skillnader. Sverige är sedan flera decennier tillbaka jämställdhetens föregångsland med en hög förvärvsfrekvens bland gifta kvinnor och framförallt mödrar. I Schweiz råder en mer traditionell rollfördelning mellan makarna, främst då de har barn, där oftast mannen förvärvsarbetar utanför hemmet och kvinnan har ett heltidsarbete i hem och barn. Dessa förhållanden speglar sig, som sagt, i regleringen om makarnas förmögenhetsrättsliga angelägenheter och ekonomiska mellanhavanden i samband med äktenskapsskillnad. Samtidigt som hemmavarande make vid en äktenskapsskillnad i Schweiz fortfarande, så långt möjligt, har att säkerställas ett upprätthållande av hittillsvarande levnadsstandard och makarna har att hälftendela bland annat de under äktenskapet intjänande pensionsmedlen, skall den egendom varje make förde med sig in i äktenskapet eller ärvt under äktenskapets bestående vid äktenskapsskillnad gå tillbaka eller hänföras respektive makes egendom. Inte heller råder samma möjlighet som i Sverige att exempelvis vid lottläggning i samband med äktenskapsskillnad få överta bostad som enligt tredjemansförbehåll utgör enskild egendom. Att äktenskapet i Schweiz utgör en stark gemenskap under tiden för dess bestående betyder alltså inte att schweiziska makar som enskilda individer förbises vid äktenskapets upplösning. Och att äktenskapet i Sverige utgår från makarna som två mer självständiga individer betyder inte heller att gemenskapstanken vid äktenskapsskillnad i Sverige är svag. I stället har båda ländernas äktenskapslagstiftning synen på äktenskapet som en stark gemenskap men med individen i centrum som utgångspunkt, om än på olika sätt.},
  author       = {Iseli, Barbara},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den schweiziska äktenskapslagstiftningen och de ekonomiska konsekvenserna av äktenskapsskillnad för makarna - vissa jämförelser med svensk rätt},
  year         = {2003},
}