Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Grupptalan i Sverige - Särskilt om gruppens bestämning

Jansson, Eva (2003)
Department of Law
Abstract
Den 1 januari 2003 träder lag om grupprättegång i kraft i Sverige. Lagen medför att en ny taleform införs i svensk processrätt. Med införandet av denna taleform går Sverige i de främre leden i Europa med denna typ av representativa taleform. Rättegångsprocessen har historiskt sett tagit sikte på tvåpartsprocessen med en kärande och en svarande. I dag karaktäriseras vårt samhälle av masskonsumtion, massproduktion och massinformation, detta ger i sin tur upphov till att händelser och åtgärder samtidigt har betydelse för många människor. Oskäliga avtalsvillkor, felaktiga varor eller tjänster, miljöolyckor är exempel på företeelser som kan angå ett stort antal människor. Ett oskäligt avtalsvillkor i ett standardavtal eller en miljöolycka kan... (More)
Den 1 januari 2003 träder lag om grupprättegång i kraft i Sverige. Lagen medför att en ny taleform införs i svensk processrätt. Med införandet av denna taleform går Sverige i de främre leden i Europa med denna typ av representativa taleform. Rättegångsprocessen har historiskt sett tagit sikte på tvåpartsprocessen med en kärande och en svarande. I dag karaktäriseras vårt samhälle av masskonsumtion, massproduktion och massinformation, detta ger i sin tur upphov till att händelser och åtgärder samtidigt har betydelse för många människor. Oskäliga avtalsvillkor, felaktiga varor eller tjänster, miljöolyckor är exempel på företeelser som kan angå ett stort antal människor. Ett oskäligt avtalsvillkor i ett standardavtal eller en miljöolycka kan förorsaka att många personer kan rikta likadana eller likartade anspråk mot någon annan, s.k. gruppanspråk. Det moderna samhälle vi lever i ger alltså upphov till nya typer av anspråk som till exempel gruppanspråk vilka är svåra att passa in, i vissa fall är det till och med omöjligt, i den traditionella tvåpartsprocessen. Detta gäller i synnerhet om det enskilda anspråket är av ett mindre värde. De brister i rättsskyddet som uppkommer på grund av att rättskränkningar förblir opåtalade leder inte bara till att enskilda lider en rättsförlust utan detta leder även till att domstolarna inte kan bedriva sin handlingsdirigerande, prejudikatskapande och rättsutfyllande funktion. Uppsatsen redovisar de bakomliggande orsakerna till den svenska reformen samt beskriver huvuddragen i lagen om grupprättegång. Avsikten med denna reform är att förbättra genomslaget för redan gällande materiella rättsregler och att komma till rätta med vissa brister i det processuella rättsskyddet. Då taleformen innebär en nyhet för svensk rätt så kommer det att ställas nya, annorlunda krav, jämfört med en traditionell process, på domstolen. Det finns ingen praxis att tillgå och svensk doktrin på området existerar praktiskt taget inte alls. Däremot har rättsinstitutet existerat länge i andra rättssystem och återfinns bland annat i amerikansk rätt. Även om det amerikanska rättssystemet skiljer sig i många avseenden från det svenska kan man få kunskap och vägledning av den erfarenhet och praxis som utvecklats i USA. Av den anledningen har jag studerat hur man går tillväga i USA för att utföra vissa bedömningar i samband med att en representativ talan förs. Ett första problem som en domstol kommer att ställas inför är hur man skall gå tillväga för att avgöra vem eller vilka som skall/kommer att ingå i den grupp till vilkens förmån talan förs. Frågan gäller alltså hur gruppen skall avgränsas och bestämmas. De förutsättningar som ställs upp i den svenska lagen om grupprättegång uppvisar vissa likheter med förutsättningarna för att få driva en class action i USA. Detta talar för att det är möjligt att dra vissa slutsatser av amerikansk praxis och använda sig av dem i en svensk prövning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jansson, Eva
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt
language
Swedish
id
1558642
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558642,
  abstract     = {Den 1 januari 2003 träder lag om grupprättegång i kraft i Sverige. Lagen medför att en ny taleform införs i svensk processrätt. Med införandet av denna taleform går Sverige i de främre leden i Europa med denna typ av representativa taleform. Rättegångsprocessen har historiskt sett tagit sikte på tvåpartsprocessen med en kärande och en svarande. I dag karaktäriseras vårt samhälle av masskonsumtion, massproduktion och massinformation, detta ger i sin tur upphov till att händelser och åtgärder samtidigt har betydelse för många människor. Oskäliga avtalsvillkor, felaktiga varor eller tjänster, miljöolyckor är exempel på företeelser som kan angå ett stort antal människor. Ett oskäligt avtalsvillkor i ett standardavtal eller en miljöolycka kan förorsaka att många personer kan rikta likadana eller likartade anspråk mot någon annan, s.k. gruppanspråk. Det moderna samhälle vi lever i ger alltså upphov till nya typer av anspråk som till exempel gruppanspråk vilka är svåra att passa in, i vissa fall är det till och med omöjligt, i den traditionella tvåpartsprocessen. Detta gäller i synnerhet om det enskilda anspråket är av ett mindre värde. De brister i rättsskyddet som uppkommer på grund av att rättskränkningar förblir opåtalade leder inte bara till att enskilda lider en rättsförlust utan detta leder även till att domstolarna inte kan bedriva sin handlingsdirigerande, prejudikatskapande och rättsutfyllande funktion. Uppsatsen redovisar de bakomliggande orsakerna till den svenska reformen samt beskriver huvuddragen i lagen om grupprättegång. Avsikten med denna reform är att förbättra genomslaget för redan gällande materiella rättsregler och att komma till rätta med vissa brister i det processuella rättsskyddet. Då taleformen innebär en nyhet för svensk rätt så kommer det att ställas nya, annorlunda krav, jämfört med en traditionell process, på domstolen. Det finns ingen praxis att tillgå och svensk doktrin på området existerar praktiskt taget inte alls. Däremot har rättsinstitutet existerat länge i andra rättssystem och återfinns bland annat i amerikansk rätt. Även om det amerikanska rättssystemet skiljer sig i många avseenden från det svenska kan man få kunskap och vägledning av den erfarenhet och praxis som utvecklats i USA. Av den anledningen har jag studerat hur man går tillväga i USA för att utföra vissa bedömningar i samband med att en representativ talan förs. Ett första problem som en domstol kommer att ställas inför är hur man skall gå tillväga för att avgöra vem eller vilka som skall/kommer att ingå i den grupp till vilkens förmån talan förs. Frågan gäller alltså hur gruppen skall avgränsas och bestämmas. De förutsättningar som ställs upp i den svenska lagen om grupprättegång uppvisar vissa likheter med förutsättningarna för att få driva en class action i USA. Detta talar för att det är möjligt att dra vissa slutsatser av amerikansk praxis och använda sig av dem i en svensk prövning.},
  author       = {Jansson, Eva},
  keyword      = {Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Grupptalan i Sverige - Särskilt om gruppens bestämning},
  year         = {2003},
}