Advanced

Grova Jaktbrott - En studie om faunakriminalitet riktad mot de stora rovdjuren i Sverige

Jansson, Martin (2004)
Department of Law
Abstract
För att vi i Sverige skulle kunna säkerställa levnadskraftiga rovdjursstammar i framtiden sammankallade regeringen 1998 en utredningsgrupp som fick namnet Rovdjursutredningen. Gruppens arbete mynnade 1999 ut i utredningen En sammanhållen rovdjurspolitik. I utredningen föreslogs bl.a. minimimål för populationerna hos rovdjursstammarna. För att vi skulle uppnå dessa mål var stammarna av järv, lo och varg tvungna att öka kraftigt. Utredningen föreslog också en rad åtgärder för att minska människors konflikter med rovdjuren och därigenom uppnå en större rovdjursacceptans och en minskad olaglig jakt. Den olagliga jakten skulle också enligt utredningen minskas genom en förbättring av organisationen vid utredningar av misstänkta jaktbrott riktade... (More)
För att vi i Sverige skulle kunna säkerställa levnadskraftiga rovdjursstammar i framtiden sammankallade regeringen 1998 en utredningsgrupp som fick namnet Rovdjursutredningen. Gruppens arbete mynnade 1999 ut i utredningen En sammanhållen rovdjurspolitik. I utredningen föreslogs bl.a. minimimål för populationerna hos rovdjursstammarna. För att vi skulle uppnå dessa mål var stammarna av järv, lo och varg tvungna att öka kraftigt. Utredningen föreslog också en rad åtgärder för att minska människors konflikter med rovdjuren och därigenom uppnå en större rovdjursacceptans och en minskad olaglig jakt. Den olagliga jakten skulle också enligt utredningen minskas genom en förbättring av organisationen vid utredningar av misstänkta jaktbrott riktade mot rovdjur. För att få bukt med den grova jaktbrottsligheten måste vi också förstå bakgrunden till varför människor begår dessa brott. Staten betalde så sent som för 40 år sedan ut skottpengar för vissa av de rovdjursarter som man idag skyddar genom en mycket restriktiv jaktlagstiftning. Denna helomvändning i rovdjursfrågan har inte gillats av alla. I stora grupper på landsbygden lever rädslan och hatet mot rovdjuren kvar än idag. Rovdjuren ses enbart som ett skadedjur som dödar och skadar tamdjuren. Vissa människor i dessa grupper känner sig överkörda av dem som bestämmer och ser ingen annan utväg än att ta lagen i egna händer för att bli kvitt det ok som de anser att rovdjuren utgör. Den som olagligt dödar ett vilt gör sig skyldig till jaktbrott enligt 43 § jaktlagen (JL). Om brottet riktar sig mot en art som är hotad, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärd t.ex. de stora rovdjuren bedöms brottet som grovt jaktbrott och straffas istället enligt 44 § JL. Straffskalan för detta brott är fängelse mellan 6 månader och 4 år. Vid påföljdsvalet skall domstolen också beakta att jaktbrott ses som ett artbrott. Fängelse är därför den vanligaste påföljden vid fällande domar för grova jaktbrott. I vissa situationer får rovdjuren dödas genom skyddsjakt. Sådan jakt kan ske både efter ett myndighetsbeslut eller utan föregående myndighetsbeslut, genom att en tamdjursägare utnyttjar en rätt att skydda sina djur mot upprepade rovdjursangrepp enligt 28 § jaktförordningen (JF). Paragrafen har en krånglig lydelse som lämnar många tolkningsmöjligheter öppna. Med tanke på att tolkningen av paragrafen skall ske i snabbt uppkomna situationer och under stark psykisk press anser jag att paragrafen bör omarbetas så att den får en mer ändamålsenlig utformning. Detta särskilt med tanke på att en feltolkning av 28 § JF i en praktisk situation nästan undantagslöst leder till ett kännbart straff för grovt jaktbrott. Även domstolarna har i flera mål påpekat dessa tolkningsproblem. Det mest uppmärksammade av dessa mål är Gräsömålet där en lantbrukare skjutit en varg som var på väg att attackera hans kor och kalvar. Lantbrukaren åtalades för grovt jaktbrott men friades både i TR och Hov R. Målet är nu uppe i HD och domen väntas avkunnas senare i år. Förutom en grundlig genomgång av den straffrättsliga regleringen av grova jaktbrott har jag i denna uppsats försökt att identifiera de problemområden inom rovdjurspolitiken som är grogrunden till den utbredda olagliga jakten på rovdjur vi idag har i Sverige. Jag har också försökt mig på att föreslå vissa förändringar inom dessa områden för att få till en ökad rovdjursacceptans hos dem som lever nära björn, järv, lo och varg. Problemområden jag berört i min uppsats är t.ex. medbestämmande, skyddsjaktslagstiftningen och den ekonomiska ersättningen för rovdjursrivna tamdjur. Även Finlands och Norges rovdjurspolitik påverkar möjligheterna för att bevara en levnadskraftig rovdjursstam i Sverige. Rovdjurspopulationerna i Sverige och Norge har så nära anknytning att vi kan tala om en och samma stam. Deras lågt satta populationsmål kan därför medföra en negativ påverkan för möjligheten att uppnå de uppsatta miniminivåerna för rovdjurspopulationen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jansson, Martin
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1558660
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558660,
  abstract     = {För att vi i Sverige skulle kunna säkerställa levnadskraftiga rovdjursstammar i framtiden sammankallade regeringen 1998 en utredningsgrupp som fick namnet Rovdjursutredningen. Gruppens arbete mynnade 1999 ut i utredningen En sammanhållen rovdjurspolitik. I utredningen föreslogs bl.a. minimimål för populationerna hos rovdjursstammarna. För att vi skulle uppnå dessa mål var stammarna av järv, lo och varg tvungna att öka kraftigt. Utredningen föreslog också en rad åtgärder för att minska människors konflikter med rovdjuren och därigenom uppnå en större rovdjursacceptans och en minskad olaglig jakt. Den olagliga jakten skulle också enligt utredningen minskas genom en förbättring av organisationen vid utredningar av misstänkta jaktbrott riktade mot rovdjur. För att få bukt med den grova jaktbrottsligheten måste vi också förstå bakgrunden till varför människor begår dessa brott. Staten betalde så sent som för 40 år sedan ut skottpengar för vissa av de rovdjursarter som man idag skyddar genom en mycket restriktiv jaktlagstiftning. Denna helomvändning i rovdjursfrågan har inte gillats av alla. I stora grupper på landsbygden lever rädslan och hatet mot rovdjuren kvar än idag. Rovdjuren ses enbart som ett skadedjur som dödar och skadar tamdjuren. Vissa människor i dessa grupper känner sig överkörda av dem som bestämmer och ser ingen annan utväg än att ta lagen i egna händer för att bli kvitt det ok som de anser att rovdjuren utgör. Den som olagligt dödar ett vilt gör sig skyldig till jaktbrott enligt 43 § jaktlagen (JL). Om brottet riktar sig mot en art som är hotad, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärd t.ex. de stora rovdjuren bedöms brottet som grovt jaktbrott och straffas istället enligt 44 § JL. Straffskalan för detta brott är fängelse mellan 6 månader och 4 år. Vid påföljdsvalet skall domstolen också beakta att jaktbrott ses som ett artbrott. Fängelse är därför den vanligaste påföljden vid fällande domar för grova jaktbrott. I vissa situationer får rovdjuren dödas genom skyddsjakt. Sådan jakt kan ske både efter ett myndighetsbeslut eller utan föregående myndighetsbeslut, genom att en tamdjursägare utnyttjar en rätt att skydda sina djur mot upprepade rovdjursangrepp enligt 28 § jaktförordningen (JF). Paragrafen har en krånglig lydelse som lämnar många tolkningsmöjligheter öppna. Med tanke på att tolkningen av paragrafen skall ske i snabbt uppkomna situationer och under stark psykisk press anser jag att paragrafen bör omarbetas så att den får en mer ändamålsenlig utformning. Detta särskilt med tanke på att en feltolkning av 28 § JF i en praktisk situation nästan undantagslöst leder till ett kännbart straff för grovt jaktbrott. Även domstolarna har i flera mål påpekat dessa tolkningsproblem. Det mest uppmärksammade av dessa mål är Gräsömålet där en lantbrukare skjutit en varg som var på väg att attackera hans kor och kalvar. Lantbrukaren åtalades för grovt jaktbrott men friades både i TR och Hov R. Målet är nu uppe i HD och domen väntas avkunnas senare i år. Förutom en grundlig genomgång av den straffrättsliga regleringen av grova jaktbrott har jag i denna uppsats försökt att identifiera de problemområden inom rovdjurspolitiken som är grogrunden till den utbredda olagliga jakten på rovdjur vi idag har i Sverige. Jag har också försökt mig på att föreslå vissa förändringar inom dessa områden för att få till en ökad rovdjursacceptans hos dem som lever nära björn, järv, lo och varg. Problemområden jag berört i min uppsats är t.ex. medbestämmande, skyddsjaktslagstiftningen och den ekonomiska ersättningen för rovdjursrivna tamdjur. Även Finlands och Norges rovdjurspolitik påverkar möjligheterna för att bevara en levnadskraftig rovdjursstam i Sverige. Rovdjurspopulationerna i Sverige och Norge har så nära anknytning att vi kan tala om en och samma stam. Deras lågt satta populationsmål kan därför medföra en negativ påverkan för möjligheten att uppnå de uppsatta miniminivåerna för rovdjurspopulationen.},
  author       = {Jansson, Martin},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Grova Jaktbrott - En studie om faunakriminalitet riktad mot de stora rovdjuren i Sverige},
  year         = {2004},
}