Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Processen kring DNA-analys och dess bevisvärde i brottmål

Jeppsson, Linda E. (2003)
Department of Law
Abstract
När den biologiska DNA-analysen först kom var den lika banbrytande som fingeravtrycksbestämningen en gång var och på mindre än tolv år har den utvecklats från en komplicerad, tidsödande och kostsam process till en rutinmässig standardmetod. Tidigare tillämpades processen enbart på mord och grövre våldsbrott, idag lämpar den sig lika väl för så kallade vardagsbrott som exempelvis inbrott och stöld. DNA-analys utförs på så kallade biologiska spår som säkras av polis eller kriminaltekniker på en brottsplats eller på person. Analysen kan göras på fläckar av blod, sekret, saliv, sperma och på hår, vilka alla innehåller DNA. Genom kemiska analyser av en persons DNA kan man fastställa individens DNA-typ. Dessa provresultat jämförs med... (More)
När den biologiska DNA-analysen först kom var den lika banbrytande som fingeravtrycksbestämningen en gång var och på mindre än tolv år har den utvecklats från en komplicerad, tidsödande och kostsam process till en rutinmässig standardmetod. Tidigare tillämpades processen enbart på mord och grövre våldsbrott, idag lämpar den sig lika väl för så kallade vardagsbrott som exempelvis inbrott och stöld. DNA-analys utförs på så kallade biologiska spår som säkras av polis eller kriminaltekniker på en brottsplats eller på person. Analysen kan göras på fläckar av blod, sekret, saliv, sperma och på hår, vilka alla innehåller DNA. Genom kemiska analyser av en persons DNA kan man fastställa individens DNA-typ. Dessa provresultat jämförs med provresultaten från en brottsplats och på så sätt kan det fastställas om identitet föreligger eller ej. DNA är en förkortning av deoxynibonucleic acid och är den vetenskapliga benämningen på arvsmassan där våra gener finns. Generna i sin tur innehåller informationen för bildandet av proteiner, som styr vår utveckling, hur vi ser ut och fungerar. Det finns ett antal olika varianter av varje gen i en befolkning och det är dessa varianter som utgör grundstommen i den oändliga variationen mellan människor. En individ bär på två varianter av varje gen, en som ärvts från modern och en från fadern. Äggcellen innehåller hälften av en människas DNA och spermien den andra hälften, blodceller däremot innehåller en komplett DNA-uppsättning. För att få fram en människas hela DNA-profil vid analys av spermier måste man således analysera dubbelt så många spermier som vid en analys av blodceller. För att överhuvudtaget kunna utföra en DNA-analys krävs att tillräckligt mycket DNA kan tas ur det biologiska spåret. För att underlätta spårsäkringen för poliser, läkare och kriminaltekniker har olika så kallade provtagningssatser tagits fram av SKL i samarbete med rättsläkare och kriminaltekniker. Dessa provtagningssatser, eller kit som de också kallas, omarbetas och utvecklas ständigt för att bättre passa de olika ändamål de är syftade för. Användningen av provtagningssatserna ger en mer homogen bild av de spår som säkrats på person eller på en brottsplats. Bevisvärdering är ett viktigt område när det gäller DNA-analys. Det resultat som kriminaltekniker och sakkunniga forensiker kommer fram till kan vara livsavgörande för en misstänkt person. Det är viktigt att den bild som kriminalteknikerna överför till domstolen är riktig och trovärdig, eftersom det är domstolen som prövar all bevisning i målet och avgör om en person är skyldig eller oskyldig. Värdet av bevisningen grundar sig på den information som den sakkunnige, oftast en kriminaltekniker, ger om ursprung, samhörighet och händelser som kan härledas från iakttagelser och analyser. Kriminaltekniken har utvecklats och nydanats genom DNA-teknikens inträde och det är relativt enkelt att nå stark bevisning med hjälp av DNA-profilen. Trots detta täcker förvisso inte DNA-analyser alla behov och kan inte besvara alla frågor som teknikerna ställs inför vid en brottsutredning. Frågor som inte kan besvaras med hjälp av själva DNA-analysen är exempelvis om det påträffade spåret verkligen avsatts i samband med brottet eller hur gammalt spåret egentligen är. Andra begränsningar som upplevs i samband med DNA-analyser är långa handläggningstider och etiska och integritets- kränkande frågor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jeppsson, Linda E.
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1558696
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558696,
  abstract     = {När den biologiska DNA-analysen först kom var den lika banbrytande som fingeravtrycksbestämningen en gång var och på mindre än tolv år har den utvecklats från en komplicerad, tidsödande och kostsam process till en rutinmässig standardmetod. Tidigare tillämpades processen enbart på mord och grövre våldsbrott, idag lämpar den sig lika väl för så kallade vardagsbrott som exempelvis inbrott och stöld. DNA-analys utförs på så kallade biologiska spår som säkras av polis eller kriminaltekniker på en brottsplats eller på person. Analysen kan göras på fläckar av blod, sekret, saliv, sperma och på hår, vilka alla innehåller DNA. Genom kemiska analyser av en persons DNA kan man fastställa individens DNA-typ. Dessa provresultat jämförs med provresultaten från en brottsplats och på så sätt kan det fastställas om identitet föreligger eller ej. DNA är en förkortning av deoxynibonucleic acid och är den vetenskapliga benämningen på arvsmassan där våra gener finns. Generna i sin tur innehåller informationen för bildandet av proteiner, som styr vår utveckling, hur vi ser ut och fungerar. Det finns ett antal olika varianter av varje gen i en befolkning och det är dessa varianter som utgör grundstommen i den oändliga variationen mellan människor. En individ bär på två varianter av varje gen, en som ärvts från modern och en från fadern. Äggcellen innehåller hälften av en människas DNA och spermien den andra hälften, blodceller däremot innehåller en komplett DNA-uppsättning. För att få fram en människas hela DNA-profil vid analys av spermier måste man således analysera dubbelt så många spermier som vid en analys av blodceller. För att överhuvudtaget kunna utföra en DNA-analys krävs att tillräckligt mycket DNA kan tas ur det biologiska spåret. För att underlätta spårsäkringen för poliser, läkare och kriminaltekniker har olika så kallade provtagningssatser tagits fram av SKL i samarbete med rättsläkare och kriminaltekniker. Dessa provtagningssatser, eller kit som de också kallas, omarbetas och utvecklas ständigt för att bättre passa de olika ändamål de är syftade för. Användningen av provtagningssatserna ger en mer homogen bild av de spår som säkrats på person eller på en brottsplats. Bevisvärdering är ett viktigt område när det gäller DNA-analys. Det resultat som kriminaltekniker och sakkunniga forensiker kommer fram till kan vara livsavgörande för en misstänkt person. Det är viktigt att den bild som kriminalteknikerna överför till domstolen är riktig och trovärdig, eftersom det är domstolen som prövar all bevisning i målet och avgör om en person är skyldig eller oskyldig. Värdet av bevisningen grundar sig på den information som den sakkunnige, oftast en kriminaltekniker, ger om ursprung, samhörighet och händelser som kan härledas från iakttagelser och analyser. Kriminaltekniken har utvecklats och nydanats genom DNA-teknikens inträde och det är relativt enkelt att nå stark bevisning med hjälp av DNA-profilen. Trots detta täcker förvisso inte DNA-analyser alla behov och kan inte besvara alla frågor som teknikerna ställs inför vid en brottsutredning. Frågor som inte kan besvaras med hjälp av själva DNA-analysen är exempelvis om det påträffade spåret verkligen avsatts i samband med brottet eller hur gammalt spåret egentligen är. Andra begränsningar som upplevs i samband med DNA-analyser är långa handläggningstider och etiska och integritets- kränkande frågor.},
  author       = {Jeppsson, Linda E.},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Processen kring DNA-analys och dess bevisvärde i brottmål},
  year         = {2003},
}