Advanced

Den svenska fastighetsuppskovsregelns förenlighet med EG-rätten - Varför anses Sverige skyldig att följa ett franskt domslut?

Jirsved, Sandra (2006)
Department of Law
Abstract
Europa Kommissionen har valt att stämma Sverige vid EG-domstolen för diskriminerande lagstiftning angående de svenska reglerna om uppskov vid kapitalvinstbeskattning vid försäljning av privatbostäder. Den skattskyldige som idag säljer sin privatbostad i Sverige kan endast få uppskov med sin kapitalvinst om vinsten används för att förvärva en ersättningsbostad i Sverige. Enligt den svenska lagstiftningen krävs även att ursprungsbostaden är en privatbostad i Sverige. Skatteverket gör däremot en annan bedömning angående ursprungsbostaden och går emot den svenska lagtexten och anser i en skrivelse från förra året att en bostad i ett annat EU-land skall likställas med motsvarande bostad i Sverige. Uppsatsen behandlar situationen när en i... (More)
Europa Kommissionen har valt att stämma Sverige vid EG-domstolen för diskriminerande lagstiftning angående de svenska reglerna om uppskov vid kapitalvinstbeskattning vid försäljning av privatbostäder. Den skattskyldige som idag säljer sin privatbostad i Sverige kan endast få uppskov med sin kapitalvinst om vinsten används för att förvärva en ersättningsbostad i Sverige. Enligt den svenska lagstiftningen krävs även att ursprungsbostaden är en privatbostad i Sverige. Skatteverket gör däremot en annan bedömning angående ursprungsbostaden och går emot den svenska lagtexten och anser i en skrivelse från förra året att en bostad i ett annat EU-land skall likställas med motsvarande bostad i Sverige. Uppsatsen behandlar situationen när en i Sverige obegränsat skattskyldig person upphör med att vara bosatt eller stadigvarande vistas här på grund av flytt till annan medlemsstat. Problematiken som lyfts fram i uppsatsen är exit-skatter, d.v.s en sorts utflyttningsskatt som utfaller då en skattskyldig väljer att flytta ut ur en medlemsstat, i detta fall Sverige. Denna slags skatt har ansetts strida mot EG-rätten i det franska målet de Lasteyrie. Examensarbetet utreder hur de svenska reglerna om uppskov, som kan ses som en slags exit-skatt i de fall då uppskov ej kan erhållas vid utflyttning, förhåller sig till EG-rätten. Första steget består i att bestämma huruvida fastighetsuppskovsregeln kan utgöra en diskriminering eller ett otillåtet hinder för den fria rörligheten för arbetstagare och kapital. Då hindret uppställs av hemviststaten är det enligt min mening att ses om ett otillåtet hemstatshinder då det främst drabbar och avskräcker landets medborgare eller bosatta från att utnyttja rätten till fri rörlighet. Andra steget består utav att utreda huruvida de svenska reglerna om uppskov kan rättfärdigas genom stöd i fördraget eller av andra legitima skäl, genom det sk. rule of reason-testet. Vad gäller fördragets bestämmelser om avsteg från principen om fri rörlighet kan inte dessa rättfärdiga uppskovsreglerna på grund av att Sveriges ekonomiska argument om att bevara landets skatteintäkter inte kan rättfärdigas genom de i fördraget stadgade legitima skälen om allmän ordning, säkerhet och hälsa. En annan möjlighet är att under rule of reason-testet som växt fram i EGD: s praxis, pröva rättfärdigandegrunderna skattesystemets inre sammanhang (kongruens), effektiv skattekontroll samt behovet av att förhindra skatteflykt. Med hänsyn till praxis från EGD och diskussionen i uppsatsen torde fastighetsuppskovsregeln inte kunna rättfärdigas genom dessa. Diskussion görs i uppsatsen om det nyss avgjorda Marks &amp&semic Spencer-målet öppnat upp för nya rättfärdigandegrunder som kan bli tillämpliga i ett fall som detta. Det är min uppfattning att detta rättsfall inte direkt kommer att påverka EGD:s bedömning i fallet men att ett rättfärdigande för skyddande av nationella skattebaser som tidigare avvisats av EGD kommit att luckrats upp. Då den svenska lagstiftningen troligen kommer anses oförenlig med gemenskapsrätten i ett framtida avgörande i EGD kommer Sverige att bli tvungen att ändra sin lagstiftning och tillåta ursprungsbostad och förvärv av ersättningsbostad inom EU. Det har då varit min mening att utreda vilka lösningar som Sverige kan ta till för att försäkra sina skatteintäkter när det tvingas ändra sin lagstiftning. De alternativ som torde stå främst till hands är att införa en upplysningsplikt för den enskilt skattskyldige eller/och för utländska myndigheter eller/och att införa möjlighet att ställa säkerhet vid flytt till annan stat inom EU. Vidare har jag i uppsatsen tittat på möjligheten till restitution av felaktig erlagd skatt och vilka möjligheter till skadestånd som finns för den skattskyldige då denne kan ha lidit skada för att svensk lagstiftning varit oförenlig mot EG-rätten. Den skattskyldige har rätt att få tillbaka felaktig erlagd skatt inom den femåriga nationella omprövningsperioden. Möjlighet till skadestånd för direkt eller indirekt skada tycks vara små enligt det rådande rättsläget på det direkta beskattningsområdet. Diskussion görs i uppsatsen om inte Sverige redan tidigare kunnat undvika att bli stämda vid EGD och istället begärt ett förhandsavgörande av domstolen. Jag anser med stöd av CILFIT-doktrinen att det redan tidigare borde ha begärts ett förhandsbesked av EGD angående tolkningen av 47 kap. och att det här kan finnas en möjlighet till ett skadeståndsanspråk mot Sverige. Fortsättningsvis har mitt mål varit att diskutera den svenska rättskälleläran inom skatterätten. En skrivelse från SKV som går rakt emot den svenska lagtextens ordalydelse är inte bindande för någon annan än SKV själv. Rent praktiskt ger SKV idag uppskov till skattskyldiga där ursprungsbostaden ligger utanför Sverige men inom EU om de övriga förutsättningarna för uppskov är uppfyllda. För skattskyldiga som inte tar del av SKV:s ställningstaganden kan det bli stora ekonomiska konsekvenser då detta påverkar inte endast förutsägbarheten utan äventyrar även rättsäkerheten för den enskilde. Efter inlämning av denna uppsats valde regeringen ändå tillslut att erkänna sig besegrade. Det kommer därför inte bli någon fortsatt handläggning i EGD. Sverige kommer att ändra sin lagstiftning och därmed kommer uppskov kunna beviljas vid köp av ersättningsbostad inom EU och uppskov kommer enligt lagtexten även vara möjligt för ursprungsbostad utanför Sverige. Det återstår att se vilka lösningar som Sverige har att presentera för att säkerställa sina skatteintäkter. Ett nytt yttrande innehållande eventuella lösningar och alternativ väntas i juni månad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jirsved, Sandra
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1558717
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558717,
  abstract     = {Europa Kommissionen har valt att stämma Sverige vid EG-domstolen för diskriminerande lagstiftning angående de svenska reglerna om uppskov vid kapitalvinstbeskattning vid försäljning av privatbostäder. Den skattskyldige som idag säljer sin privatbostad i Sverige kan endast få uppskov med sin kapitalvinst om vinsten används för att förvärva en ersättningsbostad i Sverige. Enligt den svenska lagstiftningen krävs även att ursprungsbostaden är en privatbostad i Sverige. Skatteverket gör däremot en annan bedömning angående ursprungsbostaden och går emot den svenska lagtexten och anser i en skrivelse från förra året att en bostad i ett annat EU-land skall likställas med motsvarande bostad i Sverige. Uppsatsen behandlar situationen när en i Sverige obegränsat skattskyldig person upphör med att vara bosatt eller stadigvarande vistas här på grund av flytt till annan medlemsstat. Problematiken som lyfts fram i uppsatsen är exit-skatter, d.v.s en sorts utflyttningsskatt som utfaller då en skattskyldig väljer att flytta ut ur en medlemsstat, i detta fall Sverige. Denna slags skatt har ansetts strida mot EG-rätten i det franska målet de Lasteyrie. Examensarbetet utreder hur de svenska reglerna om uppskov, som kan ses som en slags exit-skatt i de fall då uppskov ej kan erhållas vid utflyttning, förhåller sig till EG-rätten. Första steget består i att bestämma huruvida fastighetsuppskovsregeln kan utgöra en diskriminering eller ett otillåtet hinder för den fria rörligheten för arbetstagare och kapital. Då hindret uppställs av hemviststaten är det enligt min mening att ses om ett otillåtet hemstatshinder då det främst drabbar och avskräcker landets medborgare eller bosatta från att utnyttja rätten till fri rörlighet. Andra steget består utav att utreda huruvida de svenska reglerna om uppskov kan rättfärdigas genom stöd i fördraget eller av andra legitima skäl, genom det sk. rule of reason-testet. Vad gäller fördragets bestämmelser om avsteg från principen om fri rörlighet kan inte dessa rättfärdiga uppskovsreglerna på grund av att Sveriges ekonomiska argument om att bevara landets skatteintäkter inte kan rättfärdigas genom de i fördraget stadgade legitima skälen om allmän ordning, säkerhet och hälsa. En annan möjlighet är att under rule of reason-testet som växt fram i EGD: s praxis, pröva rättfärdigandegrunderna skattesystemets inre sammanhang (kongruens), effektiv skattekontroll samt behovet av att förhindra skatteflykt. Med hänsyn till praxis från EGD och diskussionen i uppsatsen torde fastighetsuppskovsregeln inte kunna rättfärdigas genom dessa. Diskussion görs i uppsatsen om det nyss avgjorda Marks &amp&semic Spencer-målet öppnat upp för nya rättfärdigandegrunder som kan bli tillämpliga i ett fall som detta. Det är min uppfattning att detta rättsfall inte direkt kommer att påverka EGD:s bedömning i fallet men att ett rättfärdigande för skyddande av nationella skattebaser som tidigare avvisats av EGD kommit att luckrats upp. Då den svenska lagstiftningen troligen kommer anses oförenlig med gemenskapsrätten i ett framtida avgörande i EGD kommer Sverige att bli tvungen att ändra sin lagstiftning och tillåta ursprungsbostad och förvärv av ersättningsbostad inom EU. Det har då varit min mening att utreda vilka lösningar som Sverige kan ta till för att försäkra sina skatteintäkter när det tvingas ändra sin lagstiftning. De alternativ som torde stå främst till hands är att införa en upplysningsplikt för den enskilt skattskyldige eller/och för utländska myndigheter eller/och att införa möjlighet att ställa säkerhet vid flytt till annan stat inom EU. Vidare har jag i uppsatsen tittat på möjligheten till restitution av felaktig erlagd skatt och vilka möjligheter till skadestånd som finns för den skattskyldige då denne kan ha lidit skada för att svensk lagstiftning varit oförenlig mot EG-rätten. Den skattskyldige har rätt att få tillbaka felaktig erlagd skatt inom den femåriga nationella omprövningsperioden. Möjlighet till skadestånd för direkt eller indirekt skada tycks vara små enligt det rådande rättsläget på det direkta beskattningsområdet. Diskussion görs i uppsatsen om inte Sverige redan tidigare kunnat undvika att bli stämda vid EGD och istället begärt ett förhandsavgörande av domstolen. Jag anser med stöd av CILFIT-doktrinen att det redan tidigare borde ha begärts ett förhandsbesked av EGD angående tolkningen av 47 kap. och att det här kan finnas en möjlighet till ett skadeståndsanspråk mot Sverige. Fortsättningsvis har mitt mål varit att diskutera den svenska rättskälleläran inom skatterätten. En skrivelse från SKV som går rakt emot den svenska lagtextens ordalydelse är inte bindande för någon annan än SKV själv. Rent praktiskt ger SKV idag uppskov till skattskyldiga där ursprungsbostaden ligger utanför Sverige men inom EU om de övriga förutsättningarna för uppskov är uppfyllda. För skattskyldiga som inte tar del av SKV:s ställningstaganden kan det bli stora ekonomiska konsekvenser då detta påverkar inte endast förutsägbarheten utan äventyrar även rättsäkerheten för den enskilde. Efter inlämning av denna uppsats valde regeringen ändå tillslut att erkänna sig besegrade. Det kommer därför inte bli någon fortsatt handläggning i EGD. Sverige kommer att ändra sin lagstiftning och därmed kommer uppskov kunna beviljas vid köp av ersättningsbostad inom EU och uppskov kommer enligt lagtexten även vara möjligt för ursprungsbostad utanför Sverige. Det återstår att se vilka lösningar som Sverige har att presentera för att säkerställa sina skatteintäkter. Ett nytt yttrande innehållande eventuella lösningar och alternativ väntas i juni månad.},
  author       = {Jirsved, Sandra},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den svenska fastighetsuppskovsregelns förenlighet med EG-rätten - Varför anses Sverige skyldig att följa ett franskt domslut?},
  year         = {2006},
}