Bevisprövning vid beslut om omhändertagande av barn enligt LVU i teori och praktik - Exemplet barn med utländsk bakgrund
(2007)Department of Law
- Abstract
- Vid beslut om tvångsvård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall principen om barnets bästa vara ledstjärnan vid avgörande. Vad denna princip innebär och hur den skall tillämpas är dock oklart, något som skapar rättsosäkerhet. För att skapa bättre förutsättningar vid bedömning av barnets bästa och på så vis kunna trygga barnets rättssäkerhet vid beslut om tvångsvård förespråkar Mattsson en uppdelning i två begreppspar: barnets behov och barnets intressen, där en avvägning dessa begreppspar emellan blir resultatet av barnets bästa. Föreliggande uppsats syftar främst till att diskutera och försöka ge svar på vilket utrymme ett barns specifika behov och intressen, dvs. sådana behov och intressen som direkt kan... (More)
- Vid beslut om tvångsvård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall principen om barnets bästa vara ledstjärnan vid avgörande. Vad denna princip innebär och hur den skall tillämpas är dock oklart, något som skapar rättsosäkerhet. För att skapa bättre förutsättningar vid bedömning av barnets bästa och på så vis kunna trygga barnets rättssäkerhet vid beslut om tvångsvård förespråkar Mattsson en uppdelning i två begreppspar: barnets behov och barnets intressen, där en avvägning dessa begreppspar emellan blir resultatet av barnets bästa. Föreliggande uppsats syftar främst till att diskutera och försöka ge svar på vilket utrymme ett barns specifika behov och intressen, dvs. sådana behov och intressen som direkt kan relateras till det enskilda barnet, bör utgöra av beslutsunderlaget vid bevisprövning av om grund för vård enligt LVU föreligger. Genom en exemplifiering av invandrarbarns behov och intressen är vidare ett delsyfte i uppsatsen att besvara frågan vilket utrymme invandrarbarns specifika behov och intressen i praktiken utgör i femtiofem länsrättsdomar. Att barn med invandrarbakgrund som föremål för tvångsomhändertagande fått fungera som exempel beror på att dessa barn som en grupp visat sig överrepresenterade inom den sociala barnavården. Två metoder har i uppsatsen använts för att besvara frågeställningarna, dels den rättsdogmatiska metoden och dels en empirisk studie av länsrättsdomar från Länsrätten i Skåne Län. Den rättsdogmatiska undersökningen ger vid handen att ingen åtskillnad mellan barn oavsett bakgrund skall göras vid tillämpning av om bestämmelserna för tvångsvård är uppfyllda. Dock framgår av förarbetena att invandrarbarns särart, vilket får förstås på så vis att alla barns säregenheter, vid beslutsfattande likväl som i det sociala arbetet, ändå måste beaktas. Den empiriska undersökningen visar att barnets specifika behov och intressen i mycket varierande grad ges utrymme. I många fall framhålls enbart mycket generella behov då det säkerligen hade varit till sin rätt att framhålla barnets mer specifika behov. Det är dock svårt att slå fast något konkret svar beträffande vilket utrymme ett barns specifika behov och intresse borde ges i beslutsunderlaget vid bevisprövning av om grund för vård enligt LVU föreligger. En mängd olika faktorer spelar i varje fall in och det måste vara omständigheter i det enskilda fallet som avgör vilket utrymme ett barns specifika behov och intresse skall utgöra. Då LVU är en skyddslagstiftning till barnets förmån vilken syftar till att tillförsäkra barnet dess grundläggande behov, får det dock anses vara av mycket stor vikt att barnets specifika behov överlag utgör en betydande del av beslutsunderlaget. Detta för att det avsedda syftet med LVU ska kunna uppfyllas. Att också barnens intressen får framkomma är i många fall av stor betydelse för att man på bästa sätt skall veta hur barnens behov skall kunna tillförsäkras och om de uppställda medlen i vårdplanen således synes vara lämpliga. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558740
- author
- Johansson, Anna
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Socialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558740
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558740,
abstract = {{Vid beslut om tvångsvård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall principen om barnets bästa vara ledstjärnan vid avgörande. Vad denna princip innebär och hur den skall tillämpas är dock oklart, något som skapar rättsosäkerhet. För att skapa bättre förutsättningar vid bedömning av barnets bästa och på så vis kunna trygga barnets rättssäkerhet vid beslut om tvångsvård förespråkar Mattsson en uppdelning i två begreppspar: barnets behov och barnets intressen, där en avvägning dessa begreppspar emellan blir resultatet av barnets bästa. Föreliggande uppsats syftar främst till att diskutera och försöka ge svar på vilket utrymme ett barns specifika behov och intressen, dvs. sådana behov och intressen som direkt kan relateras till det enskilda barnet, bör utgöra av beslutsunderlaget vid bevisprövning av om grund för vård enligt LVU föreligger. Genom en exemplifiering av invandrarbarns behov och intressen är vidare ett delsyfte i uppsatsen att besvara frågan vilket utrymme invandrarbarns specifika behov och intressen i praktiken utgör i femtiofem länsrättsdomar. Att barn med invandrarbakgrund som föremål för tvångsomhändertagande fått fungera som exempel beror på att dessa barn som en grupp visat sig överrepresenterade inom den sociala barnavården. Två metoder har i uppsatsen använts för att besvara frågeställningarna, dels den rättsdogmatiska metoden och dels en empirisk studie av länsrättsdomar från Länsrätten i Skåne Län. Den rättsdogmatiska undersökningen ger vid handen att ingen åtskillnad mellan barn oavsett bakgrund skall göras vid tillämpning av om bestämmelserna för tvångsvård är uppfyllda. Dock framgår av förarbetena att invandrarbarns särart, vilket får förstås på så vis att alla barns säregenheter, vid beslutsfattande likväl som i det sociala arbetet, ändå måste beaktas. Den empiriska undersökningen visar att barnets specifika behov och intressen i mycket varierande grad ges utrymme. I många fall framhålls enbart mycket generella behov då det säkerligen hade varit till sin rätt att framhålla barnets mer specifika behov. Det är dock svårt att slå fast något konkret svar beträffande vilket utrymme ett barns specifika behov och intresse borde ges i beslutsunderlaget vid bevisprövning av om grund för vård enligt LVU föreligger. En mängd olika faktorer spelar i varje fall in och det måste vara omständigheter i det enskilda fallet som avgör vilket utrymme ett barns specifika behov och intresse skall utgöra. Då LVU är en skyddslagstiftning till barnets förmån vilken syftar till att tillförsäkra barnet dess grundläggande behov, får det dock anses vara av mycket stor vikt att barnets specifika behov överlag utgör en betydande del av beslutsunderlaget. Detta för att det avsedda syftet med LVU ska kunna uppfyllas. Att också barnens intressen får framkomma är i många fall av stor betydelse för att man på bästa sätt skall veta hur barnens behov skall kunna tillförsäkras och om de uppställda medlen i vårdplanen således synes vara lämpliga.}},
author = {{Johansson, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bevisprövning vid beslut om omhändertagande av barn enligt LVU i teori och praktik - Exemplet barn med utländsk bakgrund}},
year = {{2007}},
}