Trusteefunktioner vid obligationsemissioner
(2007)Department of Law
- Abstract
- Trusten är en rättsfigur som förekommer i de rättsordningar som är präglade av den engelska rättstraditionen samt sedan några decennier även i några andra rättsordningar. Enligt engelsk rätt uppkommer en trust då en person (kallad settlor) överlåter egendom åt en förvaltare (trustee) med förbehåll om att förvaltarens förfoganderätt skall inskränkas till förmån för en tredje person (beneficiary). Förmånstagarens intresse under en trust skyddas av särskilda regler enligt det regelsystem som i engelsk rättssystematik benämns equity. På grund av det starka skydd som dessa regler erbjuder, benämns förmånstagarens rättigheter under en trust som equitable ownership, en separat äganderätt som gäller parallellt med förvaltarens äganderätt enligt... (More)
- Trusten är en rättsfigur som förekommer i de rättsordningar som är präglade av den engelska rättstraditionen samt sedan några decennier även i några andra rättsordningar. Enligt engelsk rätt uppkommer en trust då en person (kallad settlor) överlåter egendom åt en förvaltare (trustee) med förbehåll om att förvaltarens förfoganderätt skall inskränkas till förmån för en tredje person (beneficiary). Förmånstagarens intresse under en trust skyddas av särskilda regler enligt det regelsystem som i engelsk rättssystematik benämns equity. På grund av det starka skydd som dessa regler erbjuder, benämns förmånstagarens rättigheter under en trust som equitable ownership, en separat äganderätt som gäller parallellt med förvaltarens äganderätt enligt common law. Denna uppsats syftar till att studera dessa rättigheter och analysera vilken skillnad de innebär i praktiken i jämförelse med svensk rätt, där särskilda trustregler inte förekommer. Uppsatsen är särskilt inriktad på vilken betydelse trusten har vid olika finansieringslösningar i samband med utgivning av obligationer. Trustreglerna har sitt ursprung i den praxis som domstolen Court of Chancery utvecklade i England från medeltiden och framåt. I början användes trusten främst i samband med jordägande för att överlåta mark till en bulvan i syfte att undkomma de skyldigheter som var förknippade med jordägande. Trusten har även haft mycket stor betydelse på familjerättens område. Först under 1900-talet har trusten blivit betydelsefull som ett rättsligt instrument i kommersiella förhållanden. Truster kan uppkomma på olika sätt. Man skiljer mellan express trusts, som uppkommer avsiktligen genom en persons rättshaldlande, och implied trusts som uppkommer på rättsordningens initiativ. En distinktion görs även mellan private trusts, som upprättas till förmån för enskilda personer, och public trusts, som har till syfte att främja ett allmännyttigt intresse. Att en giltig trust föreligger innebär att den som är förvaltare åläggs vissa skyldigheter samt att förmånstagaren erhåller vissa rättigheter. Förvaltaren är skyldig gentemot förmånstagaren att iaktta de restriktioner som gäller i förhållande till förmånstagaren, och kan bli ersättningsskyldig för brott mot trusten. Dessutom är förvaltaren ålagd s.k. fiduciary duties, som innebär ett absolut förbud mot att försätta sig i situationer där åtagandet som förvaltare kan komma i konflikt med andra intressen. Förmånstagaren åtnjuter vidare ett långtgående skydd mot tredje mans anspråk på egendomen vid förvaltarens insolvens eller om förvaltaren obehörigen har avhänt sig egendomen till tredje man. Om förvaltaren har sålt egendomen till en godtroende tredje man har förmånstagaren en motsvarande rätt till den egendom som förvaltaren har erhållit som betalning från tredje man. Detta sammantaget innebär att förmånstagarens intresse i trustegendomen åtnjuter ett mycket starkt rättsligt skydd. Vid motsvarande situationer i svensk rätt har en förmånstagare främst att förlita sig på allmänna avtalsrättliga principer. Eftersom svensk rätt möjliggör avtal till förmån för tredje man kan en förmånstagare rikta ett obligationsrättsligt grundat anspråk mot en förvaltare. Däremot är möjligheterna att uppnå sakrättsligt skydd för en förmånstagare begränsat enligt svensk rätt. Reglerna i kommissionslagen och redovisningslagen öppnar för sådana möjligheter endast i begränsad omfattning. Dessutom innefattar den svenska godtrosförvärvslagen ett extensivt skydd för den som i god tro förvärvar egendom som förvaltas till förmån för någon annan. Vid internationella obligationsemissioner är det vanligt att en trustee utses för att tillvarata obligationsinnehavarnas intressen gentemot emittenten. I dessa fall är det inte själva obligationerna, utan emittentens rättsliga åtagande att betala räntor och amorteringar på obligationslånen som utgör den trustegendom som står under trusteens förvaltning. Trusteen åläggs därmed en skyldighet att agera i enlighet med trusten, samt sådana skyldigheter som kallas fiduciary duties. I dessa sammanhang har trusten ett flertal olika funktioner, bland annat att bevaka obligationsinnehavarnas intressen, att förhindra ett obetänksamt agerande från enskilda obligationsinnehavare, att åstadkomma sakrättsligt giltiga säkerhetsrätter samt att garantera ett specialföretags oberoende i samband med en värdepapperisering. De funktioner som trusten fyller vid obligationsemissioner kan i viss mån ersättas av andra, liknande funktioner utan användande av en trust. I Norge används en rättsfigur som kallas tillitsmannen, som fungerar som en engelsk bond trustee trots att den rättsligt verkar på vanliga avtalsrättsliga regler. En liknande funktionär skulle troligtvis kunna användas vid svenska obligationsemissioner. Dessutom fyller lagstiftningen om säkerställda obligationer i stor utsträckning samma funktioner som trusten. Även stiftelser kan i olika sammanhang användas på ett motsvarande sätt som truster används, till exempel för att säkra ett specialföretags oberoende vid en värdepapperisering. Det är främst möjligheterna att skapa ett starkt skydd för förmånstagaren som gör trusten till ett användbart instrument på värdepappersmarknaden. Undersökningen i denna uppsats har dock visat att motsvarande resultat även kan uppnås med hjälp av andra rättsliga system. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558838
- author
- Johansson, Martin
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Bankrätt
- language
- Swedish
- id
- 1558838
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1558838,
abstract = {{Trusten är en rättsfigur som förekommer i de rättsordningar som är präglade av den engelska rättstraditionen samt sedan några decennier även i några andra rättsordningar. Enligt engelsk rätt uppkommer en trust då en person (kallad settlor) överlåter egendom åt en förvaltare (trustee) med förbehåll om att förvaltarens förfoganderätt skall inskränkas till förmån för en tredje person (beneficiary). Förmånstagarens intresse under en trust skyddas av särskilda regler enligt det regelsystem som i engelsk rättssystematik benämns equity. På grund av det starka skydd som dessa regler erbjuder, benämns förmånstagarens rättigheter under en trust som equitable ownership, en separat äganderätt som gäller parallellt med förvaltarens äganderätt enligt common law. Denna uppsats syftar till att studera dessa rättigheter och analysera vilken skillnad de innebär i praktiken i jämförelse med svensk rätt, där särskilda trustregler inte förekommer. Uppsatsen är särskilt inriktad på vilken betydelse trusten har vid olika finansieringslösningar i samband med utgivning av obligationer. Trustreglerna har sitt ursprung i den praxis som domstolen Court of Chancery utvecklade i England från medeltiden och framåt. I början användes trusten främst i samband med jordägande för att överlåta mark till en bulvan i syfte att undkomma de skyldigheter som var förknippade med jordägande. Trusten har även haft mycket stor betydelse på familjerättens område. Först under 1900-talet har trusten blivit betydelsefull som ett rättsligt instrument i kommersiella förhållanden. Truster kan uppkomma på olika sätt. Man skiljer mellan express trusts, som uppkommer avsiktligen genom en persons rättshaldlande, och implied trusts som uppkommer på rättsordningens initiativ. En distinktion görs även mellan private trusts, som upprättas till förmån för enskilda personer, och public trusts, som har till syfte att främja ett allmännyttigt intresse. Att en giltig trust föreligger innebär att den som är förvaltare åläggs vissa skyldigheter samt att förmånstagaren erhåller vissa rättigheter. Förvaltaren är skyldig gentemot förmånstagaren att iaktta de restriktioner som gäller i förhållande till förmånstagaren, och kan bli ersättningsskyldig för brott mot trusten. Dessutom är förvaltaren ålagd s.k. fiduciary duties, som innebär ett absolut förbud mot att försätta sig i situationer där åtagandet som förvaltare kan komma i konflikt med andra intressen. Förmånstagaren åtnjuter vidare ett långtgående skydd mot tredje mans anspråk på egendomen vid förvaltarens insolvens eller om förvaltaren obehörigen har avhänt sig egendomen till tredje man. Om förvaltaren har sålt egendomen till en godtroende tredje man har förmånstagaren en motsvarande rätt till den egendom som förvaltaren har erhållit som betalning från tredje man. Detta sammantaget innebär att förmånstagarens intresse i trustegendomen åtnjuter ett mycket starkt rättsligt skydd. Vid motsvarande situationer i svensk rätt har en förmånstagare främst att förlita sig på allmänna avtalsrättliga principer. Eftersom svensk rätt möjliggör avtal till förmån för tredje man kan en förmånstagare rikta ett obligationsrättsligt grundat anspråk mot en förvaltare. Däremot är möjligheterna att uppnå sakrättsligt skydd för en förmånstagare begränsat enligt svensk rätt. Reglerna i kommissionslagen och redovisningslagen öppnar för sådana möjligheter endast i begränsad omfattning. Dessutom innefattar den svenska godtrosförvärvslagen ett extensivt skydd för den som i god tro förvärvar egendom som förvaltas till förmån för någon annan. Vid internationella obligationsemissioner är det vanligt att en trustee utses för att tillvarata obligationsinnehavarnas intressen gentemot emittenten. I dessa fall är det inte själva obligationerna, utan emittentens rättsliga åtagande att betala räntor och amorteringar på obligationslånen som utgör den trustegendom som står under trusteens förvaltning. Trusteen åläggs därmed en skyldighet att agera i enlighet med trusten, samt sådana skyldigheter som kallas fiduciary duties. I dessa sammanhang har trusten ett flertal olika funktioner, bland annat att bevaka obligationsinnehavarnas intressen, att förhindra ett obetänksamt agerande från enskilda obligationsinnehavare, att åstadkomma sakrättsligt giltiga säkerhetsrätter samt att garantera ett specialföretags oberoende i samband med en värdepapperisering. De funktioner som trusten fyller vid obligationsemissioner kan i viss mån ersättas av andra, liknande funktioner utan användande av en trust. I Norge används en rättsfigur som kallas tillitsmannen, som fungerar som en engelsk bond trustee trots att den rättsligt verkar på vanliga avtalsrättsliga regler. En liknande funktionär skulle troligtvis kunna användas vid svenska obligationsemissioner. Dessutom fyller lagstiftningen om säkerställda obligationer i stor utsträckning samma funktioner som trusten. Även stiftelser kan i olika sammanhang användas på ett motsvarande sätt som truster används, till exempel för att säkra ett specialföretags oberoende vid en värdepapperisering. Det är främst möjligheterna att skapa ett starkt skydd för förmånstagaren som gör trusten till ett användbart instrument på värdepappersmarknaden. Undersökningen i denna uppsats har dock visat att motsvarande resultat även kan uppnås med hjälp av andra rättsliga system.}},
author = {{Johansson, Martin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Trusteefunktioner vid obligationsemissioner}},
year = {{2007}},
}