Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Skada till följd av fordon i trafik Hur uttrycket har tolkats i rättspraxis, förarbeten och doktrin

Johansson, Suzanne (2002)
Department of Law
Abstract
Denna uppsats berör ämnet &quot&semicskada till följd av fordon i trafik&quot&semic. Frasen har använts och används i många böcker, artiklar och rättsfall. Det finns dock ingen klar, enkel och bestämd definition av uttrycket, utan det är domstolarna och nämnderna (exempelvis skadeförsäkringens villkorsnämnd och försäkringsjuridiska föreningen) som i varje enskilt fall ska ta ställning till om fordonet som orsakat skadan varit i trafik eller inte. I rättspraxis har frasen kommit att få en mycket vidsträckt tolkning och tillämpning och det tycks som om frasen även tolkas alltmer extensivt, så att även fall som ligger i &quot&semicgråzonen&quot&semic, anses som skador till följd av trafik med motorfordon. Under årens lopp har en del... (More)
Denna uppsats berör ämnet &quot&semicskada till följd av fordon i trafik&quot&semic. Frasen har använts och används i många böcker, artiklar och rättsfall. Det finns dock ingen klar, enkel och bestämd definition av uttrycket, utan det är domstolarna och nämnderna (exempelvis skadeförsäkringens villkorsnämnd och försäkringsjuridiska föreningen) som i varje enskilt fall ska ta ställning till om fordonet som orsakat skadan varit i trafik eller inte. I rättspraxis har frasen kommit att få en mycket vidsträckt tolkning och tillämpning och det tycks som om frasen även tolkas alltmer extensivt, så att även fall som ligger i &quot&semicgråzonen&quot&semic, anses som skador till följd av trafik med motorfordon. Under årens lopp har en del riktlinjer uppkommit genom rättstillämpningen. Av de lagar som idag reglerar biltrafik och skador som uppkommit i samband med biltrafik är trafikskadelagen (TSL) den viktigaste. Enligt motiven till lagen, är motorfordonstrafik en särskilt riskfylld verksamhet och det är utövarna, bilisterna, som till stor del ska stå för kostnaderna för de skador som uppkommer i trafiken. TSL bygger på &quot&semicno-fault-idén&quot&semic (utan skuld), vilket innebär att ersättning för trafikskador utgår oberoende av vållande, om skadan anses uppkommen i följd av trafik med fordonet. Detta innebär att det räcker att ett fordon åstadkommit en skada, för att fordonets ägare blir ersättningsskyldig. Ersättningsansvar kan således uppkomma trots att fordonet har framförts helt klanderfritt. I TSL:s inledande paragraf stadgas att lagen är tillämplig på trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada till följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning). Lagen stadgar vidare att alla motorfordon i Sverige, med vissa undantag, ska ha en trafikförsäkring. Detta medför att personer som drabbas av person- och/eller sakskador har en stor möjlighet att få ersättning för sina skador. En förutsättning för att ersättning ska utgå från ett fordons trafikförsäkring är att skadan uppkommit till följd av trafik med fordonet. Enligt 8 § TSL utgår trafikskadeersättning för person- och sakskador som uppkommer till följd av trafik med motordrivet fordon. Motordrivet fordon är fordon som för framdrivande är försett med en motor, dock inte flygplan eller eldrivet fordon med tramp- eller vevanordning som är att betrakta som cykel. Motordrivna fordon indelas i motorfordon, terrängmotorfordon, traktorer och motorredskap. Uttrycket &quot&semic skada till följd av fordon i trafik&quot&semic innebär två saker. För det första ska fordonet befunnit sig i trafik och för det andra ska det finnas ett orsakssamband mellan trafiken/händelsen och skadan. Det ska föreligga adekvat kausalitet mellan handlingen/orsaken till skadan och skadan. Detta medför att personer som till och med handlat uppsåtligen, inte ska belastas för slumpmässiga och opåräkneliga följder av handlingen. Skadelidande får själv bära inadekvata följer av en händelse samt rena olyckshändelser. Ett fordon är i trafik när fordonet kommit i rörelse eller när fordonets motorkraft utnyttjas, vid exempelvis lastning eller lossning. Skador som sker när ett fordon är i rörelse anses som huvudregel som inträffade genom trafik med fordonet. Under vissa omständigheter, exempelvis då en bildörr öppnas eller då en bil är felparkerad, kan ett fordon anses vara i trafik trots att fordonet är helt stillastående (med motorn avslagen), skadan ska dock ha inträffat i samband med bilens användning för sitt ändamål (normalt brukande av fordonet). De i uppsatsen redovisade fallen kommer från HD och olika nämnder. HD:s avgörande har prejudikatverkan, men om det finns skäl så behöver underliggande instanser inte följa HD:s bedömning. Detta medför att det ibland förekommer fall som säger emot varandra. Liknande/samma skador kan tolkas olika av HD och nämnderna. Detta resulterar i att reglerna blir otydliga och oklara. För att underlätta regleringen av skadorna och möjligheterna till ersättning borde reglerna preciseras. Det kan vara svårt att ge en kortfattad definition och innebörd av begreppet, men reglerna borde kunna preciseras mer jämfört med dagens läge. Många handlingar har &quot&semicfångats in&quot&semic, trots att handlingarna i stort sett inte innebär någon fara som är utmärkande just för brukandet av fordon. Detta visar att tillämpningen ibland går längre än vad som syftades när lagen skapades. Det relativt oklara rättsläget kan leda till rättsosäkerhet. Å ena sidan kan det vara svårt eller omöjligt att stifta en lag eller precisera en regel, så att alla tänkbara skador omfattas. Dessutom så ska inte alla trafikskador omfattas av TSL. Endast skador som uppkommit genom trafik med motordrivet fordon ska ersättas ur trafikförsäkringen. Men å andra sidan så sker det varje år nya skador som inte blivit behandlade tidigare. Ett exempel på detta är whiplash-skador. Några skadelidande får ersättning för dessa skador ur trafikförsäkringen, medan andra skadelidande inte får det. Detta medför att samma skada behandlas olika, beroende på försäkringsbolagens skadehandläggare och hans/hennes humör, utbildning och generositet. I framtiden kommer säkerligen nya typer skador att ske och om inte reglerna förtydligas kan det leda till att människor är utlämnade till skadehandläggarens humör vid skaderegleringen. Alla människor kan ha en &quot&semicdålig dag&quot&semic, men en skadelidandes möjlighet till att få ersättning för sina skador ska inte vara beroende på humöret hos skaderegleraren. Ett problem med litteraturen är att den är gammal och ibland lite föråldrad. Många av böckerna skrevs för 10-20 år sedan och trots att TSL är baserad på äldre lagar och att litteraturen som behandlar de äldre lagarna fortfarande är tillämplig och relevant, så har det skett en enorm utveckling inom trafik- och trafikskadeområdet. De modernare böckerna hänvisar till de äldre böckerna och dessa behandlar inte dagens situation. På trafikskadeområdet behövs det en nyskriven bok som tar upp dagens trafik- och trafikskadesituation, hur reglerna i TSL ska tolkas med beaktande av dagens biltrafik och de nya skador som uppkommer till följd av motorfordonstrafik. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Suzanne
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Försäkringsrätt
language
Swedish
id
1558869
date added to LUP
2010-03-08 15:55:23
date last changed
2010-03-08 15:55:23
@misc{1558869,
  abstract     = {{Denna uppsats berör ämnet &quot&semicskada till följd av fordon i trafik&quot&semic. Frasen har använts och används i många böcker, artiklar och rättsfall. Det finns dock ingen klar, enkel och bestämd definition av uttrycket, utan det är domstolarna och nämnderna (exempelvis skadeförsäkringens villkorsnämnd och försäkringsjuridiska föreningen) som i varje enskilt fall ska ta ställning till om fordonet som orsakat skadan varit i trafik eller inte. I rättspraxis har frasen kommit att få en mycket vidsträckt tolkning och tillämpning och det tycks som om frasen även tolkas alltmer extensivt, så att även fall som ligger i &quot&semicgråzonen&quot&semic, anses som skador till följd av trafik med motorfordon. Under årens lopp har en del riktlinjer uppkommit genom rättstillämpningen. Av de lagar som idag reglerar biltrafik och skador som uppkommit i samband med biltrafik är trafikskadelagen (TSL) den viktigaste. Enligt motiven till lagen, är motorfordonstrafik en särskilt riskfylld verksamhet och det är utövarna, bilisterna, som till stor del ska stå för kostnaderna för de skador som uppkommer i trafiken. TSL bygger på &quot&semicno-fault-idén&quot&semic (utan skuld), vilket innebär att ersättning för trafikskador utgår oberoende av vållande, om skadan anses uppkommen i följd av trafik med fordonet. Detta innebär att det räcker att ett fordon åstadkommit en skada, för att fordonets ägare blir ersättningsskyldig. Ersättningsansvar kan således uppkomma trots att fordonet har framförts helt klanderfritt. I TSL:s inledande paragraf stadgas att lagen är tillämplig på trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada till följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning). Lagen stadgar vidare att alla motorfordon i Sverige, med vissa undantag, ska ha en trafikförsäkring. Detta medför att personer som drabbas av person- och/eller sakskador har en stor möjlighet att få ersättning för sina skador. En förutsättning för att ersättning ska utgå från ett fordons trafikförsäkring är att skadan uppkommit till följd av trafik med fordonet. Enligt 8 § TSL utgår trafikskadeersättning för person- och sakskador som uppkommer till följd av trafik med motordrivet fordon. Motordrivet fordon är fordon som för framdrivande är försett med en motor, dock inte flygplan eller eldrivet fordon med tramp- eller vevanordning som är att betrakta som cykel. Motordrivna fordon indelas i motorfordon, terrängmotorfordon, traktorer och motorredskap. Uttrycket &quot&semic skada till följd av fordon i trafik&quot&semic innebär två saker. För det första ska fordonet befunnit sig i trafik och för det andra ska det finnas ett orsakssamband mellan trafiken/händelsen och skadan. Det ska föreligga adekvat kausalitet mellan handlingen/orsaken till skadan och skadan. Detta medför att personer som till och med handlat uppsåtligen, inte ska belastas för slumpmässiga och opåräkneliga följder av handlingen. Skadelidande får själv bära inadekvata följer av en händelse samt rena olyckshändelser. Ett fordon är i trafik när fordonet kommit i rörelse eller när fordonets motorkraft utnyttjas, vid exempelvis lastning eller lossning. Skador som sker när ett fordon är i rörelse anses som huvudregel som inträffade genom trafik med fordonet. Under vissa omständigheter, exempelvis då en bildörr öppnas eller då en bil är felparkerad, kan ett fordon anses vara i trafik trots att fordonet är helt stillastående (med motorn avslagen), skadan ska dock ha inträffat i samband med bilens användning för sitt ändamål (normalt brukande av fordonet). De i uppsatsen redovisade fallen kommer från HD och olika nämnder. HD:s avgörande har prejudikatverkan, men om det finns skäl så behöver underliggande instanser inte följa HD:s bedömning. Detta medför att det ibland förekommer fall som säger emot varandra. Liknande/samma skador kan tolkas olika av HD och nämnderna. Detta resulterar i att reglerna blir otydliga och oklara. För att underlätta regleringen av skadorna och möjligheterna till ersättning borde reglerna preciseras. Det kan vara svårt att ge en kortfattad definition och innebörd av begreppet, men reglerna borde kunna preciseras mer jämfört med dagens läge. Många handlingar har &quot&semicfångats in&quot&semic, trots att handlingarna i stort sett inte innebär någon fara som är utmärkande just för brukandet av fordon. Detta visar att tillämpningen ibland går längre än vad som syftades när lagen skapades. Det relativt oklara rättsläget kan leda till rättsosäkerhet. Å ena sidan kan det vara svårt eller omöjligt att stifta en lag eller precisera en regel, så att alla tänkbara skador omfattas. Dessutom så ska inte alla trafikskador omfattas av TSL. Endast skador som uppkommit genom trafik med motordrivet fordon ska ersättas ur trafikförsäkringen. Men å andra sidan så sker det varje år nya skador som inte blivit behandlade tidigare. Ett exempel på detta är whiplash-skador. Några skadelidande får ersättning för dessa skador ur trafikförsäkringen, medan andra skadelidande inte får det. Detta medför att samma skada behandlas olika, beroende på försäkringsbolagens skadehandläggare och hans/hennes humör, utbildning och generositet. I framtiden kommer säkerligen nya typer skador att ske och om inte reglerna förtydligas kan det leda till att människor är utlämnade till skadehandläggarens humör vid skaderegleringen. Alla människor kan ha en &quot&semicdålig dag&quot&semic, men en skadelidandes möjlighet till att få ersättning för sina skador ska inte vara beroende på humöret hos skaderegleraren. Ett problem med litteraturen är att den är gammal och ibland lite föråldrad. Många av böckerna skrevs för 10-20 år sedan och trots att TSL är baserad på äldre lagar och att litteraturen som behandlar de äldre lagarna fortfarande är tillämplig och relevant, så har det skett en enorm utveckling inom trafik- och trafikskadeområdet. De modernare böckerna hänvisar till de äldre böckerna och dessa behandlar inte dagens situation. På trafikskadeområdet behövs det en nyskriven bok som tar upp dagens trafik- och trafikskadesituation, hur reglerna i TSL ska tolkas med beaktande av dagens biltrafik och de nya skador som uppkommer till följd av motorfordonstrafik.}},
  author       = {{Johansson, Suzanne}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Skada till följd av fordon i trafik Hur uttrycket har tolkats i rättspraxis, förarbeten och doktrin}},
  year         = {{2002}},
}