Artikel 234 i Romfördraget
(2001)Department of Law
- Abstract
- EG-domstolen är den institution inom EU som har haft störst betydelse för EG-rättens utveckling och artikel 234 i Romfördraget är den bestämmelse som har spelat störst roll för att försäkra en enhetlig tillämpning i samtliga medlemsstater. Kombinationen EG-domstolen och artikel 234 har varit mycket lyckad och det är just i mål om förhandsavgöranden som flera viktiga EG-rättsliga principer har utvecklats. Trots att artikel 234 är relativ kort och till synes klar, har den givit upphov till ett flertal frågeställningar som domstolen blivit tvungen att ta ställning till. Genom sin rättspraxis har EG-domstolen bland annat klarlagt vilka krav som måste vara uppfyllda för att en fråga skall få ställas, vilka domstolar som är behöriga, vad det... (More)
- EG-domstolen är den institution inom EU som har haft störst betydelse för EG-rättens utveckling och artikel 234 i Romfördraget är den bestämmelse som har spelat störst roll för att försäkra en enhetlig tillämpning i samtliga medlemsstater. Kombinationen EG-domstolen och artikel 234 har varit mycket lyckad och det är just i mål om förhandsavgöranden som flera viktiga EG-rättsliga principer har utvecklats. Trots att artikel 234 är relativ kort och till synes klar, har den givit upphov till ett flertal frågeställningar som domstolen blivit tvungen att ta ställning till. Genom sin rättspraxis har EG-domstolen bland annat klarlagt vilka krav som måste vara uppfyllda för att en fråga skall få ställas, vilka domstolar som är behöriga, vad det finns för undantag från skyldigheten som stadgas för högsta instanser samt i vilka fall EG-domstolen anser sig behörig att avvisa en förfrågan. Här går även tydligt att urskilja hur domstolens inställning till artikeln har förändrats under åren. Artikelns stora framgång har inneburit att för tillfället utgörs mer än 50 procent av antalet mål vid EG-domstolen av förhandsavgöranden. Detta har inneburit att domstolen står inför en uppgift som alltmer börjar framstå som orimlig. Att dessutom en utvidgning står för dörren och ytterligare kompetensområden har tillförts domstolen gör inte situationen bättre. Följden har blivit att en förändring måste komma till stånd och det måste ske snabbt. Svårigheten ligger i att de flesta lösningar som på ett effektivt sätt påverka den höga arbetsbördan innebär ett hot mot den enhetliga tillämpningen. EG-domstolen har även tydligt visat en ovilja att göra allt för omfattande förändringar då det nuvarande systemet har varit mycket framgångsrikt. De lösningar som främst diskuterats är en förhöjd kompetens för Förstainstansrätten, en effektivisering av processen vid EG-domstolen, ett ökat antal domare, viss lättnad i acte clair doktrinen, ett införande av docket control, upphävande av underinstansers rätt att begära förhandsbesked samt inrättandet av fler ''EG-domstolar''. Genomgående för samtliga förslag är att de ger upphov till såväl för- som nackdelar och att de har både starka förespråkare och skeptiska motståndare. Att hitta en lösning som tillfredsställer alla önskningar och inte genererar några negativa effekter är inte möjligt. Vad som krävs är en omfattande diskussion kring vilket eller vilka av de möjliga alternativen som skapar en situation som åtminstone är bättre än i dag. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558899
- author
- Johnsson, Maria
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1558899
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1558899,
abstract = {{EG-domstolen är den institution inom EU som har haft störst betydelse för EG-rättens utveckling och artikel 234 i Romfördraget är den bestämmelse som har spelat störst roll för att försäkra en enhetlig tillämpning i samtliga medlemsstater. Kombinationen EG-domstolen och artikel 234 har varit mycket lyckad och det är just i mål om förhandsavgöranden som flera viktiga EG-rättsliga principer har utvecklats. Trots att artikel 234 är relativ kort och till synes klar, har den givit upphov till ett flertal frågeställningar som domstolen blivit tvungen att ta ställning till. Genom sin rättspraxis har EG-domstolen bland annat klarlagt vilka krav som måste vara uppfyllda för att en fråga skall få ställas, vilka domstolar som är behöriga, vad det finns för undantag från skyldigheten som stadgas för högsta instanser samt i vilka fall EG-domstolen anser sig behörig att avvisa en förfrågan. Här går även tydligt att urskilja hur domstolens inställning till artikeln har förändrats under åren. Artikelns stora framgång har inneburit att för tillfället utgörs mer än 50 procent av antalet mål vid EG-domstolen av förhandsavgöranden. Detta har inneburit att domstolen står inför en uppgift som alltmer börjar framstå som orimlig. Att dessutom en utvidgning står för dörren och ytterligare kompetensområden har tillförts domstolen gör inte situationen bättre. Följden har blivit att en förändring måste komma till stånd och det måste ske snabbt. Svårigheten ligger i att de flesta lösningar som på ett effektivt sätt påverka den höga arbetsbördan innebär ett hot mot den enhetliga tillämpningen. EG-domstolen har även tydligt visat en ovilja att göra allt för omfattande förändringar då det nuvarande systemet har varit mycket framgångsrikt. De lösningar som främst diskuterats är en förhöjd kompetens för Förstainstansrätten, en effektivisering av processen vid EG-domstolen, ett ökat antal domare, viss lättnad i acte clair doktrinen, ett införande av docket control, upphävande av underinstansers rätt att begära förhandsbesked samt inrättandet av fler ''EG-domstolar''. Genomgående för samtliga förslag är att de ger upphov till såväl för- som nackdelar och att de har både starka förespråkare och skeptiska motståndare. Att hitta en lösning som tillfredsställer alla önskningar och inte genererar några negativa effekter är inte möjligt. Vad som krävs är en omfattande diskussion kring vilket eller vilka av de möjliga alternativen som skapar en situation som åtminstone är bättre än i dag.}},
author = {{Johnsson, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Artikel 234 i Romfördraget}},
year = {{2001}},
}