Advanced

Bör traditionsprincipen överges till förmån för avtalsprincipen?

Jonsson, Fredrik (1999)
Department of Law
Abstract
Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i den sakrättsliga utvecklingen och gällande rätt undersöka om avtalsprincipens fördelar överväger de skäl som uppbär traditionsprincipen. Ett annat syfte är att de lege ferenda argumentera för en övergång till avtalsprincipen på ett handgripligt sätt med stöd av doktrin och dansk rätt. Uppsatsen inleds med en rättshistorisk studie där traditionsprincipens utveckling förklaras och diskuteras. Traditionsprincipen förefaller att ha växt fram med anledning av borgenärsbedrägerier på 1820- och 1830-talet. Med dåtidens processuella förutsättningar, den legala bevisteorin, var det svårt för borgenärerna att visa skenöverlåtelser och säkerhetsöverlåtelser. I kapitel 3 presenteras gällande rätt.... (More)
Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i den sakrättsliga utvecklingen och gällande rätt undersöka om avtalsprincipens fördelar överväger de skäl som uppbär traditionsprincipen. Ett annat syfte är att de lege ferenda argumentera för en övergång till avtalsprincipen på ett handgripligt sätt med stöd av doktrin och dansk rätt. Uppsatsen inleds med en rättshistorisk studie där traditionsprincipens utveckling förklaras och diskuteras. Traditionsprincipen förefaller att ha växt fram med anledning av borgenärsbedrägerier på 1820- och 1830-talet. Med dåtidens processuella förutsättningar, den legala bevisteorin, var det svårt för borgenärerna att visa skenöverlåtelser och säkerhetsöverlåtelser. I kapitel 3 presenteras gällande rätt. Enligt gällande rätt i Sverige råder traditionsprincipen för lös egendom. Detta innebär att egendom som överlåts måste traderas för att köparen ska uppnå skydd mot säljarens borgenärer. För vissa egendomsslag gör sig dock avtalsprincipen fortfarande gällande, d.v.s. att köparen uppnår borgenärsskydd redan i och med avtalet. I kapitel 4 diskuteras de för- och nackdelar som traditionsprincipen respektive avtalsprincipen medför. De skäl som främst uppbär traditionsprincipen i svensk rätt är att borgenärsbedrägerier motverkas och att antalet separationstvister minimeras, vilket medför enklare och snabbare utmätnings- och konkursförfaranden. De skäl som talar för avtalsprincipen är att den står i överensstämmelse med det allmänna rättsmedvetandet, att materiell orättvisa undviks, att en bättre systematik uppnås inom det sakrättsliga området och att den fria omsättningen gynnas. I kapitel 5 redogörs för dansk rätt. Den komparativa studien inriktas främst på gränsdragningen mellan omsättningsköp och säkerhetsöverlåtelser samt vilket krav på individualisering som bör ställas för generiskt gods. Dessa problemområden har dansk rätt kunnat hantera på ett funktionellt sätt och detta talar för att svenska domstolar torde kunna hantera de problem som avtalsprincipen tidigare uppvisat i Sverige då den var gällande rätt. Kapitel 6 tar sin utgångspunkt i de arbeten som tidigare förespråkat en övergång till avtalsprincipen i konsumentförhållanden, d.v.s. Göranssons Traditionsprincipen och Gregows utredning i SOU 1995:11. Författaren går dock ett steg längre och presenterar ett lagförslag för en generell övergång till avtalsprincipen. En övergång skulle inte behöva innebära några större lagförändringar eller påverkan på gällande rätt. Slutsatserna pekar på att traditionsprincipen bör överges till förmån för avtalsprincipen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jonsson, Fredrik
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Sakrätt
language
Swedish
id
1558923
date added to LUP
2010-03-08 15:55:23
date last changed
2010-03-08 15:55:23
@misc{1558923,
  abstract     = {Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i den sakrättsliga utvecklingen och gällande rätt undersöka om avtalsprincipens fördelar överväger de skäl som uppbär traditionsprincipen. Ett annat syfte är att de lege ferenda argumentera för en övergång till avtalsprincipen på ett handgripligt sätt med stöd av doktrin och dansk rätt. Uppsatsen inleds med en rättshistorisk studie där traditionsprincipens utveckling förklaras och diskuteras. Traditionsprincipen förefaller att ha växt fram med anledning av borgenärsbedrägerier på 1820- och 1830-talet. Med dåtidens processuella förutsättningar, den legala bevisteorin, var det svårt för borgenärerna att visa skenöverlåtelser och säkerhetsöverlåtelser. I kapitel 3 presenteras gällande rätt. Enligt gällande rätt i Sverige råder traditionsprincipen för lös egendom. Detta innebär att egendom som överlåts måste traderas för att köparen ska uppnå skydd mot säljarens borgenärer. För vissa egendomsslag gör sig dock avtalsprincipen fortfarande gällande, d.v.s. att köparen uppnår borgenärsskydd redan i och med avtalet. I kapitel 4 diskuteras de för- och nackdelar som traditionsprincipen respektive avtalsprincipen medför. De skäl som främst uppbär traditionsprincipen i svensk rätt är att borgenärsbedrägerier motverkas och att antalet separationstvister minimeras, vilket medför enklare och snabbare utmätnings- och konkursförfaranden. De skäl som talar för avtalsprincipen är att den står i överensstämmelse med det allmänna rättsmedvetandet, att materiell orättvisa undviks, att en bättre systematik uppnås inom det sakrättsliga området och att den fria omsättningen gynnas. I kapitel 5 redogörs för dansk rätt. Den komparativa studien inriktas främst på gränsdragningen mellan omsättningsköp och säkerhetsöverlåtelser samt vilket krav på individualisering som bör ställas för generiskt gods. Dessa problemområden har dansk rätt kunnat hantera på ett funktionellt sätt och detta talar för att svenska domstolar torde kunna hantera de problem som avtalsprincipen tidigare uppvisat i Sverige då den var gällande rätt. Kapitel 6 tar sin utgångspunkt i de arbeten som tidigare förespråkat en övergång till avtalsprincipen i konsumentförhållanden, d.v.s. Göranssons Traditionsprincipen och Gregows utredning i SOU 1995:11. Författaren går dock ett steg längre och presenterar ett lagförslag för en generell övergång till avtalsprincipen. En övergång skulle inte behöva innebära några större lagförändringar eller påverkan på gällande rätt. Slutsatserna pekar på att traditionsprincipen bör överges till förmån för avtalsprincipen.},
  author       = {Jonsson, Fredrik},
  keyword      = {Sakrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Bör traditionsprincipen överges till förmån för avtalsprincipen?},
  year         = {1999},
}