Advanced

The Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy - en rättslig analys

Juel, Sofie (2001)
Department of Law
Abstract
De senaste åren har Internet utvecklats snabbt och blivit ett lättillgängligt medium. Domännamn var från början bara en användarvänlig motsvarighet till ett IP-nummer Internet Protocol (paketförmedlad kommunikation)., men nu kan ett domännamn ha lika stort värde som ett varumärke om det används rätt. Ett domännamn är värdefullt då det fungerar identifierande på företags verksamhet. Problemet är att domännamnen inte känner några gränser, till skillnad från varumärken, och det kan därför finnas många som har rätt till ett och samma domännamn. Då det inte ställs några höga krav på att registrera domännamn i de öppna generiska toppdomänerna, och det på samma gång finns ett stort ekonomiskt intresse i dessa namn, leder det oundvikligen till... (More)
De senaste åren har Internet utvecklats snabbt och blivit ett lättillgängligt medium. Domännamn var från början bara en användarvänlig motsvarighet till ett IP-nummer Internet Protocol (paketförmedlad kommunikation)., men nu kan ett domännamn ha lika stort värde som ett varumärke om det används rätt. Ett domännamn är värdefullt då det fungerar identifierande på företags verksamhet. Problemet är att domännamnen inte känner några gränser, till skillnad från varumärken, och det kan därför finnas många som har rätt till ett och samma domännamn. Då det inte ställs några höga krav på att registrera domännamn i de öppna generiska toppdomänerna, och det på samma gång finns ett stort ekonomiskt intresse i dessa namn, leder det oundvikligen till konflikter. Med den nya resolutionen, The Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP), utarbetad av World Intellectual Property Organization (WIPO), vill man komma åt de personer som registrerar domännamn i illojalt syfte. Det finns ingen strävan att avgöra vem av parterna som har bättre rätt till ett domännamn, utan sådana frågor måste avgöras av behörig nationell domstol. Resolutionen har utarbetats i samarbete med alla grupper som har intresse i frågan och man har utvecklat ett system som skall ta hänsyn till både Internetanvändare och känneteckensrättsinnehavare. De två intressen som måste tillgodoses är å ena sidan skyddet för immaterialrätten och å andra sidan friheten och effektiviteten på nätet. Immaterialrättsskyddet finns för att uppmuntra till kreativt skapande och för att människor skall våga satsa pengar och tid på att finna nya lösningar. Det skall även skydda konsumenter så att de kan lita på varans kvalitet och ursprung. Det nya tvistlösningssystemet godkändes av Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) i december 1999 och ett par veckor senare kom det första avgörandet. Sedan dess har över tusen tvister lösts enligt resolutionen och man räknar med att tillströmningen av tvister kommer öka när sju nya toppdomäner kommer i bruk i juni 2001. Förfarandet enligt UDRP är administrativt och beslut fattas endast på handlingarna. Det är endast domännamn registrerade i illojalt syfte som faller inom resolutionens tillämpningsområde. I resolutionens fjärde paragraf finns de kriterier som måste tillgodoses för att den skall vara tillämplig på tvisten. Domännamnet måste vara identiskt eller förväxlingsbart med ett varumärke eller servicemärke. Den som registrerade domännamnet skall inte ha ett legitimt intresse i namnet och domännamnet skall dessutom vara registrerat i illojalt syfte. Alla dess tre kriterier måste vara uppfyllda. Genom registreringsavtalet förbinder sig domännamnsinnehavaren att låta eventuella tvister lösas enligt det administrativa förfarandet. Systemet är privaträttsligt och parterna har också möjlighet att ta tvisten till nationell domstol. Syftet med systemet är dock att lösa tvister snabbt och mindre kostsamt än traditionella domstolsförfaranden. Eftersom det inte finns någon möjlighet att överklaga avgöranden enligt UDRP har parterna, inom 10 dagar från det att tvisten avgjordes, rätt att låta nationell domstol avgöra tvisten. Ännu har ingen nationell domstol avgjort en tvist som tidigare avgjorts enligt UDRP, och det återstår att se vilken bevisverkan ett avgörande kommer att ha i domstol. När resolutionen utformades beslutade man att endast domännamn som gör intrång i varumärken och servicemärken skulle falla inom tillämpnings-området. Personnamn, firmanamn och geografiska indikationer skulle inte omfattas. Trots det finns det ett antal avgöranden som rör tvister om just sådana domännamn. Det finns även andra avgöranden som är motsägelse-fulla och det gör systemet oförutsägbart. Nu har WIPO inlett en ny process där systemet skall ses över och utvärderas och man kan hoppas att tillämpningsproblemen kommer att lösas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Juel, Sofie
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt, IT-rätt
language
Swedish
id
1558942
date added to LUP
2010-03-08 15:55:23
date last changed
2010-03-08 15:55:23
@misc{1558942,
  abstract     = {De senaste åren har Internet utvecklats snabbt och blivit ett lättillgängligt medium. Domännamn var från början bara en användarvänlig motsvarighet till ett IP-nummer Internet Protocol (paketförmedlad kommunikation)., men nu kan ett domännamn ha lika stort värde som ett varumärke om det används rätt. Ett domännamn är värdefullt då det fungerar identifierande på företags verksamhet. Problemet är att domännamnen inte känner några gränser, till skillnad från varumärken, och det kan därför finnas många som har rätt till ett och samma domännamn. Då det inte ställs några höga krav på att registrera domännamn i de öppna generiska toppdomänerna, och det på samma gång finns ett stort ekonomiskt intresse i dessa namn, leder det oundvikligen till konflikter. Med den nya resolutionen, The Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP), utarbetad av World Intellectual Property Organization (WIPO), vill man komma åt de personer som registrerar domännamn i illojalt syfte. Det finns ingen strävan att avgöra vem av parterna som har bättre rätt till ett domännamn, utan sådana frågor måste avgöras av behörig nationell domstol. Resolutionen har utarbetats i samarbete med alla grupper som har intresse i frågan och man har utvecklat ett system som skall ta hänsyn till både Internetanvändare och känneteckensrättsinnehavare. De två intressen som måste tillgodoses är å ena sidan skyddet för immaterialrätten och å andra sidan friheten och effektiviteten på nätet. Immaterialrättsskyddet finns för att uppmuntra till kreativt skapande och för att människor skall våga satsa pengar och tid på att finna nya lösningar. Det skall även skydda konsumenter så att de kan lita på varans kvalitet och ursprung. Det nya tvistlösningssystemet godkändes av Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) i december 1999 och ett par veckor senare kom det första avgörandet. Sedan dess har över tusen tvister lösts enligt resolutionen och man räknar med att tillströmningen av tvister kommer öka när sju nya toppdomäner kommer i bruk i juni 2001. Förfarandet enligt UDRP är administrativt och beslut fattas endast på handlingarna. Det är endast domännamn registrerade i illojalt syfte som faller inom resolutionens tillämpningsområde. I resolutionens fjärde paragraf finns de kriterier som måste tillgodoses för att den skall vara tillämplig på tvisten. Domännamnet måste vara identiskt eller förväxlingsbart med ett varumärke eller servicemärke. Den som registrerade domännamnet skall inte ha ett legitimt intresse i namnet och domännamnet skall dessutom vara registrerat i illojalt syfte. Alla dess tre kriterier måste vara uppfyllda. Genom registreringsavtalet förbinder sig domännamnsinnehavaren att låta eventuella tvister lösas enligt det administrativa förfarandet. Systemet är privaträttsligt och parterna har också möjlighet att ta tvisten till nationell domstol. Syftet med systemet är dock att lösa tvister snabbt och mindre kostsamt än traditionella domstolsförfaranden. Eftersom det inte finns någon möjlighet att överklaga avgöranden enligt UDRP har parterna, inom 10 dagar från det att tvisten avgjordes, rätt att låta nationell domstol avgöra tvisten. Ännu har ingen nationell domstol avgjort en tvist som tidigare avgjorts enligt UDRP, och det återstår att se vilken bevisverkan ett avgörande kommer att ha i domstol. När resolutionen utformades beslutade man att endast domännamn som gör intrång i varumärken och servicemärken skulle falla inom tillämpnings-området. Personnamn, firmanamn och geografiska indikationer skulle inte omfattas. Trots det finns det ett antal avgöranden som rör tvister om just sådana domännamn. Det finns även andra avgöranden som är motsägelse-fulla och det gör systemet oförutsägbart. Nu har WIPO inlett en ny process där systemet skall ses över och utvärderas och man kan hoppas att tillämpningsproblemen kommer att lösas.},
  author       = {Juel, Sofie},
  keyword      = {Immaterialrätt,IT-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {The Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy - en rättslig analys},
  year         = {2001},
}