Advanced

Patent på mänskliga stamceller - rättsliga och moraliska aspekter

Jönsson, Elna (2006)
Department of Law
Abstract
Forskningen kring mänskliga stamceller har under de senaste åren varit väldigt framgångsrik och förhoppningarna på att i framtiden kunna utveckla en ny generation av läkemedel är stora. För flera allvarliga sjukdomar, som tidigare inte kunnat botas med större framgångar, ligger nu förväntningarna på stamcellsforskningen. Forskningen på mänskliga stamceller är dock kontroversiell, särskilt beträffande embryonala stamceller som kräver användning av mänskliga embryon. De etiska frågorna som uppstod vid debatten kring huruvida forskning kring embryonala stamceller skulle tillåtas eller inte lever fortfarande kvar, men forskningen har i Sverige nyligen blivit rättsligt reglerat genom lag. Regleringen är relativt generös, vilket till stor del... (More)
Forskningen kring mänskliga stamceller har under de senaste åren varit väldigt framgångsrik och förhoppningarna på att i framtiden kunna utveckla en ny generation av läkemedel är stora. För flera allvarliga sjukdomar, som tidigare inte kunnat botas med större framgångar, ligger nu förväntningarna på stamcellsforskningen. Forskningen på mänskliga stamceller är dock kontroversiell, särskilt beträffande embryonala stamceller som kräver användning av mänskliga embryon. De etiska frågorna som uppstod vid debatten kring huruvida forskning kring embryonala stamceller skulle tillåtas eller inte lever fortfarande kvar, men forskningen har i Sverige nyligen blivit rättsligt reglerat genom lag. Regleringen är relativt generös, vilket till stor del kan hänföras till att Sverige är ett framstående land när det gäller forskning kring mänskliga stamceller. Frågan riktas nu mot kommersialisering av stamceller, närmre bestämt om en patentering ska vara möjlig eller inte. För en uppfinnare fungerar patent som ett ekonomiskt incitament då forskningen är dyr och tidskrävande. Från samhällets sida medför ett patent att ny kunskap offentliggörs och därigenom bidrar till att driva forskningen framåt. Beträffande patent på mänskliga stamceller måste dock hänsyn även tas till områdets etiska karaktär, vilket medför att ekonomiska incitament måste ställas mot etiska incitament. Den rättsliga regleringen kring forskning på mänskliga stamceller är något som varje medlemsstat inom EU själv får reglera. Genom bioteknikdirektivet har dock regleringen kring patent på biotekniska uppfinningar harmoniserats i EU och i Sverige har direktivet implementerats i PL. Ungefär samtidigt som direktivet antogs i EU isolerades den första mänskliga stamcellen. Direktivets bestämmelser när det gäller mänskliga stamceller är av den anledningen inte tillräckligt preciserade. Exempelvis har begreppet embryo inte någon gemenskapsrättslig tolkning. I direktivet har även införts en etisk dimension i patenträtten, genom undantaget för patent på uppfinningar som strider mot allmän ordning och goda seder. Undantaget innehåller en icke-uttömmande uppräkning på uppfinningar som alltid ska anses strida mot allmän ordning och goda seder och det är framförallt denna uppräkning som givit upphov till de största tolkningsproblemen. I Europa skapade Edinburgh-patentet stor debatt då EPO av misstag beviljade patentet som enligt lydelsen kunde anses innefatta mänsklig kloning. Efter patentets inskränkning år 2002 råder därmed ett patentmoratorium i EPO på mänskliga embryonala stamceller. I Sverige har det genom praxis fastslagits att den praxis som utvecklas på området inom EPO ska följas varpå rättsläget i Sverige till stor del följer praxisutvecklingen i Europa. Ett annat problem rör de traditionella patentkriterierna som ska tillämpas även beträffande mänskliga stamceller. Kan något som härstammar från människokroppen anses utgöra en uppfinning och inte enbart en upptäckt? Kan i så fall kraven på nyhet, industriell användning och uppfinningshöjd uppfyllas beträffande mänskliga stamceller? Svaret har visat sig vara jakande och den mest aktuella frågan rör i stället patentens bredd. Det gäller här att finna en balans mellan den kunskap som offentliggörs genom uppfinningen och den ensamrätt som patentinnehavaren får genom patentet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jönsson, Elna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1558987
date added to LUP
2010-03-08 15:55:23
date last changed
2010-03-08 15:55:23
@misc{1558987,
  abstract     = {Forskningen kring mänskliga stamceller har under de senaste åren varit väldigt framgångsrik och förhoppningarna på att i framtiden kunna utveckla en ny generation av läkemedel är stora. För flera allvarliga sjukdomar, som tidigare inte kunnat botas med större framgångar, ligger nu förväntningarna på stamcellsforskningen. Forskningen på mänskliga stamceller är dock kontroversiell, särskilt beträffande embryonala stamceller som kräver användning av mänskliga embryon. De etiska frågorna som uppstod vid debatten kring huruvida forskning kring embryonala stamceller skulle tillåtas eller inte lever fortfarande kvar, men forskningen har i Sverige nyligen blivit rättsligt reglerat genom lag. Regleringen är relativt generös, vilket till stor del kan hänföras till att Sverige är ett framstående land när det gäller forskning kring mänskliga stamceller. Frågan riktas nu mot kommersialisering av stamceller, närmre bestämt om en patentering ska vara möjlig eller inte. För en uppfinnare fungerar patent som ett ekonomiskt incitament då forskningen är dyr och tidskrävande. Från samhällets sida medför ett patent att ny kunskap offentliggörs och därigenom bidrar till att driva forskningen framåt. Beträffande patent på mänskliga stamceller måste dock hänsyn även tas till områdets etiska karaktär, vilket medför att ekonomiska incitament måste ställas mot etiska incitament. Den rättsliga regleringen kring forskning på mänskliga stamceller är något som varje medlemsstat inom EU själv får reglera. Genom bioteknikdirektivet har dock regleringen kring patent på biotekniska uppfinningar harmoniserats i EU och i Sverige har direktivet implementerats i PL. Ungefär samtidigt som direktivet antogs i EU isolerades den första mänskliga stamcellen. Direktivets bestämmelser när det gäller mänskliga stamceller är av den anledningen inte tillräckligt preciserade. Exempelvis har begreppet embryo inte någon gemenskapsrättslig tolkning. I direktivet har även införts en etisk dimension i patenträtten, genom undantaget för patent på uppfinningar som strider mot allmän ordning och goda seder. Undantaget innehåller en icke-uttömmande uppräkning på uppfinningar som alltid ska anses strida mot allmän ordning och goda seder och det är framförallt denna uppräkning som givit upphov till de största tolkningsproblemen. I Europa skapade Edinburgh-patentet stor debatt då EPO av misstag beviljade patentet som enligt lydelsen kunde anses innefatta mänsklig kloning. Efter patentets inskränkning år 2002 råder därmed ett patentmoratorium i EPO på mänskliga embryonala stamceller. I Sverige har det genom praxis fastslagits att den praxis som utvecklas på området inom EPO ska följas varpå rättsläget i Sverige till stor del följer praxisutvecklingen i Europa. Ett annat problem rör de traditionella patentkriterierna som ska tillämpas även beträffande mänskliga stamceller. Kan något som härstammar från människokroppen anses utgöra en uppfinning och inte enbart en upptäckt? Kan i så fall kraven på nyhet, industriell användning och uppfinningshöjd uppfyllas beträffande mänskliga stamceller? Svaret har visat sig vara jakande och den mest aktuella frågan rör i stället patentens bredd. Det gäller här att finna en balans mellan den kunskap som offentliggörs genom uppfinningen och den ensamrätt som patentinnehavaren får genom patentet.},
  author       = {Jönsson, Elna},
  keyword      = {Immaterialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Patent på mänskliga stamceller - rättsliga och moraliska aspekter},
  year         = {2006},
}