Tredjemansskada Med betoning på kabelskador
(2005)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen behandlar tredjemansskadeproblematiken ur ett skadeståndsrättsligt perspektiv. Mer specifikt behandlar den de kabelskador som hör till de egentliga tredjemansskadorna och karaktäriseras av tredjeman, vilken står i avtalsförhållande med den direkt skadelidande inte längre kan erhålla vad som avtalats om p. g. a. av att den direkt skadelidande inte längre kan prestera. Det finns en speciell problematik angående ämnet då skadeståndslagen inte innefattar ansvarsregler angående tredjemansskada. De regler som blir aktuella är istället spärregler enligt vilka allmän förmögenhetsskada inte är ersättningsgill såvida den inte är en följd av sak- eller personskada som drabbat samma rättssubjekt. Det finns dock fall när ersättning medgivits... (More)
- Uppsatsen behandlar tredjemansskadeproblematiken ur ett skadeståndsrättsligt perspektiv. Mer specifikt behandlar den de kabelskador som hör till de egentliga tredjemansskadorna och karaktäriseras av tredjeman, vilken står i avtalsförhållande med den direkt skadelidande inte längre kan erhålla vad som avtalats om p. g. a. av att den direkt skadelidande inte längre kan prestera. Det finns en speciell problematik angående ämnet då skadeståndslagen inte innefattar ansvarsregler angående tredjemansskada. De regler som blir aktuella är istället spärregler enligt vilka allmän förmögenhetsskada inte är ersättningsgill såvida den inte är en följd av sak- eller personskada som drabbat samma rättssubjekt. Det finns dock fall när ersättning medgivits i tredjemansskadesituationer. I de så kallade kabelfallen har ersättning medgivits till tredjemän i två av de tre fall som hittills fått prövningstillstånd. I det första rättsfallet från 1966 ansåg domstolen att tredjemannen hade konkreta och närliggande intressen knutna till kraftledningen vilket sammantaget medförde att ett undantag från principen kunde medges. Senare kan konstateras att innebörden numera utgör kärnan för om skadestånd kan utgå vid liknade skador. Trots att domstolen hade att bedöma tre liknande fall har de använt sig av olika metoder. I ett av dessa tre fall har diskussionen angående tredjemansskada undvikits trots att det var uppenbart att försättningarna pekade åt detta. Det senaste studerade fallet från 1988 lämnade frågetecken inför framtiden. Debatten angående domstolens metodik har varit livlig och det kan urskiljas många olika åsikter angående hur domstolen bör gå tillväga. Ingen har dock direkt utpekat vilken konkret lösning som bör förespråkas. De begräsningsteorier som flyktigt avhandlas i uppsatsen tillhör inte några av de instrument vilka har använts av domstolen i rättsfallen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559035
- author
- Karlén, Jörgen
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559035
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559035,
abstract = {{Uppsatsen behandlar tredjemansskadeproblematiken ur ett skadeståndsrättsligt perspektiv. Mer specifikt behandlar den de kabelskador som hör till de egentliga tredjemansskadorna och karaktäriseras av tredjeman, vilken står i avtalsförhållande med den direkt skadelidande inte längre kan erhålla vad som avtalats om p. g. a. av att den direkt skadelidande inte längre kan prestera. Det finns en speciell problematik angående ämnet då skadeståndslagen inte innefattar ansvarsregler angående tredjemansskada. De regler som blir aktuella är istället spärregler enligt vilka allmän förmögenhetsskada inte är ersättningsgill såvida den inte är en följd av sak- eller personskada som drabbat samma rättssubjekt. Det finns dock fall när ersättning medgivits i tredjemansskadesituationer. I de så kallade kabelfallen har ersättning medgivits till tredjemän i två av de tre fall som hittills fått prövningstillstånd. I det första rättsfallet från 1966 ansåg domstolen att tredjemannen hade konkreta och närliggande intressen knutna till kraftledningen vilket sammantaget medförde att ett undantag från principen kunde medges. Senare kan konstateras att innebörden numera utgör kärnan för om skadestånd kan utgå vid liknade skador. Trots att domstolen hade att bedöma tre liknande fall har de använt sig av olika metoder. I ett av dessa tre fall har diskussionen angående tredjemansskada undvikits trots att det var uppenbart att försättningarna pekade åt detta. Det senaste studerade fallet från 1988 lämnade frågetecken inför framtiden. Debatten angående domstolens metodik har varit livlig och det kan urskiljas många olika åsikter angående hur domstolen bör gå tillväga. Ingen har dock direkt utpekat vilken konkret lösning som bör förespråkas. De begräsningsteorier som flyktigt avhandlas i uppsatsen tillhör inte några av de instrument vilka har använts av domstolen i rättsfallen.}},
author = {{Karlén, Jörgen}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tredjemansskada Med betoning på kabelskador}},
year = {{2005}},
}