Omstrukturering av företagsgrupp - frihet eller begränsning?
(2007)Department of Law
- Abstract
- Näringslivet genomför årligen omstruktureringar som leder till enorma engångskostnader. Den här uppsatsen handlar om några av de viktigaste kapitlen i IL som har med förmögenhetsöverföringar att göra. Dessa aktualiseras ofta även vid generationsskiften. I arbetet inventeras några av de vanligaste möjligheterna till lagreglerade, öppna förmögenhetsöverföringar som koncernbidrag, underprisöverlåtelser, fusioner, fissioner, verksamhetsavyttringar samt uppskovsgrundande andelsbyten. Vid tillämpning av skatterätten kan det ej bortses från civilrätten, särkilt inte associationsrätten. I vissa fall kan det finnas en minoritet att kompensera eller externa intressenter, t ex fordringsägare som skyddas av andra rättsregler än de skatterättsliga.... (More)
- Näringslivet genomför årligen omstruktureringar som leder till enorma engångskostnader. Den här uppsatsen handlar om några av de viktigaste kapitlen i IL som har med förmögenhetsöverföringar att göra. Dessa aktualiseras ofta även vid generationsskiften. I arbetet inventeras några av de vanligaste möjligheterna till lagreglerade, öppna förmögenhetsöverföringar som koncernbidrag, underprisöverlåtelser, fusioner, fissioner, verksamhetsavyttringar samt uppskovsgrundande andelsbyten. Vid tillämpning av skatterätten kan det ej bortses från civilrätten, särkilt inte associationsrätten. I vissa fall kan det finnas en minoritet att kompensera eller externa intressenter, t ex fordringsägare som skyddas av andra rättsregler än de skatterättsliga. Vidare har jag funnit att även om det saknas t ex koncernbidragsrätt inom en företagsgrupp, kanske p g a att någon spärrsituation är för handen, så går det ändå ofta att genom skatteoptimerande åtgärder erhålla likvärdiga resultateffekter genom åtgärder som kan benämnas konkurrerande, dolda förmögenhetsöverföringar. Dessa kan utgöras av diverse driftsbidrag som ligger i gråzonen av det tillåtna, royaltyberättigade immateriella rättigheter som läggs i lågskattestater samt anpassningar av kapitalstrukturen inom en företagsgrupp så att företag i lågskattestater överkapitaliseras och får fungera som finansbolag till underkapitaliserade intresseföretag belägna i högskattestater. Genom sådana åtgärder kan en internationellt etablerad företagsgrupp åtminstone till viss del styra i vilken stat eventuella överskott kommer att beskattas. I den avslutande analysdelen har koncernbidragsreglerna i IL 35 kap granskats med anledning av Marks &&semic Spencerdomen. Mål C-446/03 Jag har funnit att någon form av ändring måste göras i kapitlet på så sätt att Sverige åtminstone måste medge avdragsrätt för koncernbidrag från ett svenskt moderföretag till ett dotterföretag i annan medlemsstat om vissa förutsättningar är för handen. I de fall det utländska dotterföretaget har en fastställd förlust som varken kan utnyttjas mot tidigare eller framtida vinster eller överlåtas till någon annan så skall avdragsgilla koncernbidrag tillåtas trots att detta leder till minskade skatteintäkter för staten i det fallet. Det är alltså fråga om både ett tids- och ett personperspektiv när man har att avgöra huruvida möjligheterna att utnyttja förlusten är slutgiltigt uttömda. I sammanhanget bör man ha i åtanke att även det motsatta förhållandet kan komma att uppstå ifall det är ett svenskt dotterföretag som får ett gränsöverskridande tillskott för att täcka en ansamlad förlust. Så Marks &&semic Spencer-domen verkar ju så att säga åt båda riktningarna. Uppsatsen avslutas med ett de lege ferenda-resonemang med anledning av de svenska koncernbidragsreglernas bristande samstämmighet med Marks &&semic Spencer-domen. Där återfinns även mitt slutliga förslag på hur IL 35 kap i ett första steg skulle kunna ändras för att åtminstone för stunden vara förenligt med EGD:s praxis. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559128
- author
- Karlsson, Torbjörn
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559128
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559128,
abstract = {{Näringslivet genomför årligen omstruktureringar som leder till enorma engångskostnader. Den här uppsatsen handlar om några av de viktigaste kapitlen i IL som har med förmögenhetsöverföringar att göra. Dessa aktualiseras ofta även vid generationsskiften. I arbetet inventeras några av de vanligaste möjligheterna till lagreglerade, öppna förmögenhetsöverföringar som koncernbidrag, underprisöverlåtelser, fusioner, fissioner, verksamhetsavyttringar samt uppskovsgrundande andelsbyten. Vid tillämpning av skatterätten kan det ej bortses från civilrätten, särkilt inte associationsrätten. I vissa fall kan det finnas en minoritet att kompensera eller externa intressenter, t ex fordringsägare som skyddas av andra rättsregler än de skatterättsliga. Vidare har jag funnit att även om det saknas t ex koncernbidragsrätt inom en företagsgrupp, kanske p g a att någon spärrsituation är för handen, så går det ändå ofta att genom skatteoptimerande åtgärder erhålla likvärdiga resultateffekter genom åtgärder som kan benämnas konkurrerande, dolda förmögenhetsöverföringar. Dessa kan utgöras av diverse driftsbidrag som ligger i gråzonen av det tillåtna, royaltyberättigade immateriella rättigheter som läggs i lågskattestater samt anpassningar av kapitalstrukturen inom en företagsgrupp så att företag i lågskattestater överkapitaliseras och får fungera som finansbolag till underkapitaliserade intresseföretag belägna i högskattestater. Genom sådana åtgärder kan en internationellt etablerad företagsgrupp åtminstone till viss del styra i vilken stat eventuella överskott kommer att beskattas. I den avslutande analysdelen har koncernbidragsreglerna i IL 35 kap granskats med anledning av Marks &&semic Spencerdomen. Mål C-446/03 Jag har funnit att någon form av ändring måste göras i kapitlet på så sätt att Sverige åtminstone måste medge avdragsrätt för koncernbidrag från ett svenskt moderföretag till ett dotterföretag i annan medlemsstat om vissa förutsättningar är för handen. I de fall det utländska dotterföretaget har en fastställd förlust som varken kan utnyttjas mot tidigare eller framtida vinster eller överlåtas till någon annan så skall avdragsgilla koncernbidrag tillåtas trots att detta leder till minskade skatteintäkter för staten i det fallet. Det är alltså fråga om både ett tids- och ett personperspektiv när man har att avgöra huruvida möjligheterna att utnyttja förlusten är slutgiltigt uttömda. I sammanhanget bör man ha i åtanke att även det motsatta förhållandet kan komma att uppstå ifall det är ett svenskt dotterföretag som får ett gränsöverskridande tillskott för att täcka en ansamlad förlust. Så Marks &&semic Spencer-domen verkar ju så att säga åt båda riktningarna. Uppsatsen avslutas med ett de lege ferenda-resonemang med anledning av de svenska koncernbidragsreglernas bristande samstämmighet med Marks &&semic Spencer-domen. Där återfinns även mitt slutliga förslag på hur IL 35 kap i ett första steg skulle kunna ändras för att åtminstone för stunden vara förenligt med EGD:s praxis.}},
author = {{Karlsson, Torbjörn}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Omstrukturering av företagsgrupp - frihet eller begränsning?}},
year = {{2007}},
}