Svensk vårdnadsreglering - förenlig med kvinnors mänskliga rättigheter?
(2007)Department of Law
- Abstract
- Nationell familjerätt och internationell mr-rätt har länge setts som obesläktade rättsområden. Dock är det så att mr-rätten garanterar skydd för familjen och för individers privatliv. Likaväl skyddar mr-rätten kvinnors rätt att vara fria från könsbaserat våld. Dessa rättigheter är relevanta för nationell familjerätt, vilken ska överensstämma med de människorättsstandarder som staten ifråga accepterat. Denna grund utgör skäl för mitt val av uppsatsämne, som ämnar ställa Sveriges vårdnads- och umgängesreglering i perspektiv av mänskliga rättigheter. De frågor som undersöks behandlar huruvida familjerätten här effektivt skyddar kvinnor från våld, hur våld mot kvinnor beaktas i vårdnadsregleringen och dess tillämpning samt huruvida Sverige... (More)
- Nationell familjerätt och internationell mr-rätt har länge setts som obesläktade rättsområden. Dock är det så att mr-rätten garanterar skydd för familjen och för individers privatliv. Likaväl skyddar mr-rätten kvinnors rätt att vara fria från könsbaserat våld. Dessa rättigheter är relevanta för nationell familjerätt, vilken ska överensstämma med de människorättsstandarder som staten ifråga accepterat. Denna grund utgör skäl för mitt val av uppsatsämne, som ämnar ställa Sveriges vårdnads- och umgängesreglering i perspektiv av mänskliga rättigheter. De frågor som undersöks behandlar huruvida familjerätten här effektivt skyddar kvinnor från våld, hur våld mot kvinnor beaktas i vårdnadsregleringen och dess tillämpning samt huruvida Sverige lever upp till människorättsstandarden på området. Fokus när det gäller vårdnad och umgänge har varit barns rättigheter med särskild hänsyn till principen om barnets bästa, samt fäders aktiva föräldraskap som jämställdhetsmål. Båda dessa aspekter är av stor betydelse för vårdnads- och umgängesreglering. Avsaknaden av en tydlig definition av barnets bästa har legat till grund för presumtioner innebärande att gemensam vårdnad och umgänge är bra för barnet, i regel även när våld mot kvinnor i nära relationer förekommit. Detta kan innebära allvarliga konsekvenser för våldsutsatta kvinnors säkerhet, trygghet och rättighetsåtnjutande. Gemensam vårdnad är i Sverige en vårdnadsform som fordrar omfattande samarbete mellan föräldrarna, då gemensam beslutsrätt om barnet gäller. Denna beslutsrätt gäller frågor av större betydelse i barnets liv, t.ex. val av skola, tillgång till sjukvård och barnets boende. Gemensam vårdnad kan beslutas mot en förälders vilja. I ca. fyra av tio fall används denna möjlighet när våld förekommit mellan föräldrarna. Svensk vårdnads- och umgängesreglering har kritiserats för att inte ta hänsyn till våld i familjen, vilket ledde till lagändringar 2006. Dessa tar viss hänsyn till våld i familjen, och tar avstånd från extensiv användning av gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Det återstår att se huruvida dessa lagändringar kommer att innebära ökad hänsyn till våld mot kvinnor. De slutsatser som dras är att svensk vårdnads- och umgängesreglering idag inte tar erforderlig hänsyn till våld mot kvinnor. Därmed hindras förverkligande och skydd av kvinnors mänskliga rättighet att vara fria från våld. Denna rättighet har i stor utsträckning underminerats av strävan efter fäders aktiva föräldraskap, ett likställt föräldraskap samt ett oklart barnets bästa. För att leva upp till den internationella mr-rättens krav bör ökad hänsyn till våldsutsatta kvinnors situation och rättigheter tas i den svenska regleringen. Härvid bör umgänge och gemensam vårdnad mot en förälders vilja när våld förekommit mellan föräldrarna uteslutas, så länge detta ej kan ske med garanterande av kvinnors skydd, säkerhet och mänskliga rättigheter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559149
- author
- Kerker, Lisa
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt, Folkrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559149
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559149,
abstract = {{Nationell familjerätt och internationell mr-rätt har länge setts som obesläktade rättsområden. Dock är det så att mr-rätten garanterar skydd för familjen och för individers privatliv. Likaväl skyddar mr-rätten kvinnors rätt att vara fria från könsbaserat våld. Dessa rättigheter är relevanta för nationell familjerätt, vilken ska överensstämma med de människorättsstandarder som staten ifråga accepterat. Denna grund utgör skäl för mitt val av uppsatsämne, som ämnar ställa Sveriges vårdnads- och umgängesreglering i perspektiv av mänskliga rättigheter. De frågor som undersöks behandlar huruvida familjerätten här effektivt skyddar kvinnor från våld, hur våld mot kvinnor beaktas i vårdnadsregleringen och dess tillämpning samt huruvida Sverige lever upp till människorättsstandarden på området. Fokus när det gäller vårdnad och umgänge har varit barns rättigheter med särskild hänsyn till principen om barnets bästa, samt fäders aktiva föräldraskap som jämställdhetsmål. Båda dessa aspekter är av stor betydelse för vårdnads- och umgängesreglering. Avsaknaden av en tydlig definition av barnets bästa har legat till grund för presumtioner innebärande att gemensam vårdnad och umgänge är bra för barnet, i regel även när våld mot kvinnor i nära relationer förekommit. Detta kan innebära allvarliga konsekvenser för våldsutsatta kvinnors säkerhet, trygghet och rättighetsåtnjutande. Gemensam vårdnad är i Sverige en vårdnadsform som fordrar omfattande samarbete mellan föräldrarna, då gemensam beslutsrätt om barnet gäller. Denna beslutsrätt gäller frågor av större betydelse i barnets liv, t.ex. val av skola, tillgång till sjukvård och barnets boende. Gemensam vårdnad kan beslutas mot en förälders vilja. I ca. fyra av tio fall används denna möjlighet när våld förekommit mellan föräldrarna. Svensk vårdnads- och umgängesreglering har kritiserats för att inte ta hänsyn till våld i familjen, vilket ledde till lagändringar 2006. Dessa tar viss hänsyn till våld i familjen, och tar avstånd från extensiv användning av gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Det återstår att se huruvida dessa lagändringar kommer att innebära ökad hänsyn till våld mot kvinnor. De slutsatser som dras är att svensk vårdnads- och umgängesreglering idag inte tar erforderlig hänsyn till våld mot kvinnor. Därmed hindras förverkligande och skydd av kvinnors mänskliga rättighet att vara fria från våld. Denna rättighet har i stor utsträckning underminerats av strävan efter fäders aktiva föräldraskap, ett likställt föräldraskap samt ett oklart barnets bästa. För att leva upp till den internationella mr-rättens krav bör ökad hänsyn till våldsutsatta kvinnors situation och rättigheter tas i den svenska regleringen. Härvid bör umgänge och gemensam vårdnad mot en förälders vilja när våld förekommit mellan föräldrarna uteslutas, så länge detta ej kan ske med garanterande av kvinnors skydd, säkerhet och mänskliga rättigheter.}},
author = {{Kerker, Lisa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Svensk vårdnadsreglering - förenlig med kvinnors mänskliga rättigheter?}},
year = {{2007}},
}