Patentbegränsning: En nyhet i svensk rätt
(2008)Department of Law
- Abstract
- Den 1 juni 2007 antogs flera ändringar i den svenska patentlagen. Skälet till detta var att anpassa de svenska bestämmelserna till EU:s regelverk och till vissa internationella bestämmelser på området. Sammanfattningsvis kan sägas att ändringarna innebär att det blir enklare att ansöka om och inneha patent. En nyhet i svensk patenträtt till följd av ändringarna i lagen är möjligheten för en patenthavare att frivilligt begränsa omfattningen av ett utfärdat patent på administrativ väg. En sådan begränsning görs genom att patentkraven omformuleras. En patentbegränsning kan exempelvis vara påkallad i en situation då ett patent felaktigt har getts ett för brett skyddsomfång så att det även omfattar tidigare känd teknik, och därmed inte... (More)
- Den 1 juni 2007 antogs flera ändringar i den svenska patentlagen. Skälet till detta var att anpassa de svenska bestämmelserna till EU:s regelverk och till vissa internationella bestämmelser på området. Sammanfattningsvis kan sägas att ändringarna innebär att det blir enklare att ansöka om och inneha patent. En nyhet i svensk patenträtt till följd av ändringarna i lagen är möjligheten för en patenthavare att frivilligt begränsa omfattningen av ett utfärdat patent på administrativ väg. En sådan begränsning görs genom att patentkraven omformuleras. En patentbegränsning kan exempelvis vara påkallad i en situation då ett patent felaktigt har getts ett för brett skyddsomfång så att det även omfattar tidigare känd teknik, och därmed inte uppfyller patenträttens nyhetskrav. Med den nya ordningen kan en patenthavare hos Patent- och Registreringsverket få godkänt en begränsning av patentets skyddsomfång och på så sätt åtnjuta fortsatt patentskydd trots ändrade förutsättningar. Sådana fall har tidigare ofta behövt prövas av domstol i ett mål om patentets ogiltighet. En kostsam och tidsödande rättsprocess kan genom möjligheten till administrativ patentbegränsning undvikas. Dessutom ges patenthavaren en chans att ''rätta till'' ett patentes skyddsomfång inför en eventuellt förestående talan om patentintrång. I Sverige ges rätten till patentbegränsning, i likhet med bestämmelserna i den reviderade europeiska patentkonventionen (EPC 2000), endast patenthavaren. I dansk rätt finns motsvarande förfarande inrättat sedan år 1993, dock med den väsentliga skillnaden att såväl patenthavare som tredje man ges rätt att begära omprövning av ett patent. Det danska förfarandet har kritiserats för denna ordning, bland annat anses det finnas risk för att ett sådant system lätt kan missbrukas och ge utdragna och fördyrade processituationer. När införandet av patentbegränsning aktualiserades i svensk rätt framfördes synpunkter på att en omformulering av patentkrav kan vara svåra för tredje man att förutse, och denne kan därmed få problem att avgöra vilken omfattning ett patent kan komma att få efter en begränsning. Detta har man försökt reglera genom att, via skadeståndsreglerna på området, skapa ett incitament för patenthavaren att lägga ned omsorg på att från början utforma tillräckligt tydliga och avgränsade patentkrav. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559230
- author
- Kraft, Elisabeth
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt, Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559230
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559230,
abstract = {{Den 1 juni 2007 antogs flera ändringar i den svenska patentlagen. Skälet till detta var att anpassa de svenska bestämmelserna till EU:s regelverk och till vissa internationella bestämmelser på området. Sammanfattningsvis kan sägas att ändringarna innebär att det blir enklare att ansöka om och inneha patent. En nyhet i svensk patenträtt till följd av ändringarna i lagen är möjligheten för en patenthavare att frivilligt begränsa omfattningen av ett utfärdat patent på administrativ väg. En sådan begränsning görs genom att patentkraven omformuleras. En patentbegränsning kan exempelvis vara påkallad i en situation då ett patent felaktigt har getts ett för brett skyddsomfång så att det även omfattar tidigare känd teknik, och därmed inte uppfyller patenträttens nyhetskrav. Med den nya ordningen kan en patenthavare hos Patent- och Registreringsverket få godkänt en begränsning av patentets skyddsomfång och på så sätt åtnjuta fortsatt patentskydd trots ändrade förutsättningar. Sådana fall har tidigare ofta behövt prövas av domstol i ett mål om patentets ogiltighet. En kostsam och tidsödande rättsprocess kan genom möjligheten till administrativ patentbegränsning undvikas. Dessutom ges patenthavaren en chans att ''rätta till'' ett patentes skyddsomfång inför en eventuellt förestående talan om patentintrång. I Sverige ges rätten till patentbegränsning, i likhet med bestämmelserna i den reviderade europeiska patentkonventionen (EPC 2000), endast patenthavaren. I dansk rätt finns motsvarande förfarande inrättat sedan år 1993, dock med den väsentliga skillnaden att såväl patenthavare som tredje man ges rätt att begära omprövning av ett patent. Det danska förfarandet har kritiserats för denna ordning, bland annat anses det finnas risk för att ett sådant system lätt kan missbrukas och ge utdragna och fördyrade processituationer. När införandet av patentbegränsning aktualiserades i svensk rätt framfördes synpunkter på att en omformulering av patentkrav kan vara svåra för tredje man att förutse, och denne kan därmed få problem att avgöra vilken omfattning ett patent kan komma att få efter en begränsning. Detta har man försökt reglera genom att, via skadeståndsreglerna på området, skapa ett incitament för patenthavaren att lägga ned omsorg på att från början utforma tillräckligt tydliga och avgränsade patentkrav.}},
author = {{Kraft, Elisabeth}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Patentbegränsning: En nyhet i svensk rätt}},
year = {{2008}},
}