Hemvistbegreppet - en studie av hemvistbegreppet i svensk intern skattelagstiftning och i Sveriges skatteavtal
(2006)Department of Law
- Abstract
- Hemvistbegreppet utgör en grundsten i såväl den interna svenska skattelagstiftningen som i skatteavtalen. I den interna rätten (IL) är hemvistbegreppet själva grunden för ett svenskt beskattningsanspråk. Förenklat kan man säga att om en person har hemvist i Sverige är huvudregeln att en inkomst skall beskattas i Sverige medan det omvända gäller om personen inte har hemvist i Sverige. I skatteavtalen är bestämningen av en individs hemvist en nyckel för att fördela beskattnings- rätten mellan de avtalsslutande staterna. Det internrättsliga hemvistbegreppet består huvudsakligen av tre begrepp bosatt, stadigvarande vistelse och väsentlig anknytning. Skatteavtalens hemvistbegrepp består huvudsakligen av begreppen bostad som stadig- varande står... (More)
- Hemvistbegreppet utgör en grundsten i såväl den interna svenska skattelagstiftningen som i skatteavtalen. I den interna rätten (IL) är hemvistbegreppet själva grunden för ett svenskt beskattningsanspråk. Förenklat kan man säga att om en person har hemvist i Sverige är huvudregeln att en inkomst skall beskattas i Sverige medan det omvända gäller om personen inte har hemvist i Sverige. I skatteavtalen är bestämningen av en individs hemvist en nyckel för att fördela beskattnings- rätten mellan de avtalsslutande staterna. Det internrättsliga hemvistbegreppet består huvudsakligen av tre begrepp bosatt, stadigvarande vistelse och väsentlig anknytning. Skatteavtalens hemvistbegrepp består huvudsakligen av begreppen bostad som stadig- varande står till förfogande, stadigvarande vistelse och centrum för levnadsintressena. Det finns som synes uppenbara likheter i de båda hemvistbegreppens struktur och begreppsanvändning. Principerna för tolkning av intern skattelag respektive skatteavtal skiljer sig dock åt. I den internrättsliga tolkningen har lagtexten en mycket stark ställning. Ett skatteavtal skall dock, i egenskap av mellanstatlig traktat, enligt Regeringsrättens praxis tolkas i enlighet med Wienkonventionen, vars tolkningsregler avser att mot bakgrund av avtalets syfte utröna de avtalsslutande staternas gemensamma avsikt. Detta leder i teorin till att ett och samma begrepp kan ha olika innebörd beroende på om det återfinns i intern skattelag eller i ett skatteavtal. Uppsatsens jämförelse av den interna rättens respektive skatteavtalets begrepp stadigvarande vistelse visar inte på att någon skillnad dem emellan föreligger. Jämförelsen mellan den interna rättens väsentlig anknytning och avtalens centrum för levnadsintressena visar att de respektive begreppen i allt väsentligt beaktar samma omständigheter. I uppsatsen tas också fasta på att motiven till att ''väsentlig anknytning'' infördes i det svenska hemvistbegreppet var just att åstadkomma ett hemvistbegrepp av OECD-modell. En tes som framförs mot den bakgrunden är att hemvistbegreppet i skatteavtalsrätten beaktas vid den internrättsliga tolkningen av begreppet väsentlig anknytning. En följd av detta resonemang är att befintlig praxis beträffande väsentlig anknytning även är relevant för tolkningen av centrum för levnadsintressena. Regeringsrättens domskäl har dock inte givit något uttryckligt stöd för detta resonemang men kan inte heller sägas ha talat emot det. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559233
- author
- Krantz, Rickard
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559233
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559233,
abstract = {{Hemvistbegreppet utgör en grundsten i såväl den interna svenska skattelagstiftningen som i skatteavtalen. I den interna rätten (IL) är hemvistbegreppet själva grunden för ett svenskt beskattningsanspråk. Förenklat kan man säga att om en person har hemvist i Sverige är huvudregeln att en inkomst skall beskattas i Sverige medan det omvända gäller om personen inte har hemvist i Sverige. I skatteavtalen är bestämningen av en individs hemvist en nyckel för att fördela beskattnings- rätten mellan de avtalsslutande staterna. Det internrättsliga hemvistbegreppet består huvudsakligen av tre begrepp bosatt, stadigvarande vistelse och väsentlig anknytning. Skatteavtalens hemvistbegrepp består huvudsakligen av begreppen bostad som stadig- varande står till förfogande, stadigvarande vistelse och centrum för levnadsintressena. Det finns som synes uppenbara likheter i de båda hemvistbegreppens struktur och begreppsanvändning. Principerna för tolkning av intern skattelag respektive skatteavtal skiljer sig dock åt. I den internrättsliga tolkningen har lagtexten en mycket stark ställning. Ett skatteavtal skall dock, i egenskap av mellanstatlig traktat, enligt Regeringsrättens praxis tolkas i enlighet med Wienkonventionen, vars tolkningsregler avser att mot bakgrund av avtalets syfte utröna de avtalsslutande staternas gemensamma avsikt. Detta leder i teorin till att ett och samma begrepp kan ha olika innebörd beroende på om det återfinns i intern skattelag eller i ett skatteavtal. Uppsatsens jämförelse av den interna rättens respektive skatteavtalets begrepp stadigvarande vistelse visar inte på att någon skillnad dem emellan föreligger. Jämförelsen mellan den interna rättens väsentlig anknytning och avtalens centrum för levnadsintressena visar att de respektive begreppen i allt väsentligt beaktar samma omständigheter. I uppsatsen tas också fasta på att motiven till att ''väsentlig anknytning'' infördes i det svenska hemvistbegreppet var just att åstadkomma ett hemvistbegrepp av OECD-modell. En tes som framförs mot den bakgrunden är att hemvistbegreppet i skatteavtalsrätten beaktas vid den internrättsliga tolkningen av begreppet väsentlig anknytning. En följd av detta resonemang är att befintlig praxis beträffande väsentlig anknytning även är relevant för tolkningen av centrum för levnadsintressena. Regeringsrättens domskäl har dock inte givit något uttryckligt stöd för detta resonemang men kan inte heller sägas ha talat emot det.}},
author = {{Krantz, Rickard}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hemvistbegreppet - en studie av hemvistbegreppet i svensk intern skattelagstiftning och i Sveriges skatteavtal}},
year = {{2006}},
}