EU:s sjätte ramprogram
(2002)Department of Law
- Abstract
- EU:s första ramprogram inrättades 1984 i syfte att stärka europeisk forskning och utveckling. Det innevarande ramprogrammet är det femte i ordningen och detta kommer att ersättas av sjätte ramprogram någon gång kring årsskiftet 2002/2003. Genom det nya ramprogrammet förs ambitionen fram att göra Europa till en av världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga, kunskapsbaserade och uthålligt växande ekonomier. Forskning och teknisk utveckling anses vara ett av de mest centrala medlen för att uppnå dessa syften. Genom ramprogrammen ges företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer en möjlighet att erhålla kompletterande finansiering med upp till 50 % av den totala kostnaden för forsknings- och... (More)
- EU:s första ramprogram inrättades 1984 i syfte att stärka europeisk forskning och utveckling. Det innevarande ramprogrammet är det femte i ordningen och detta kommer att ersättas av sjätte ramprogram någon gång kring årsskiftet 2002/2003. Genom det nya ramprogrammet förs ambitionen fram att göra Europa till en av världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga, kunskapsbaserade och uthålligt växande ekonomier. Forskning och teknisk utveckling anses vara ett av de mest centrala medlen för att uppnå dessa syften. Genom ramprogrammen ges företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer en möjlighet att erhålla kompletterande finansiering med upp till 50 % av den totala kostnaden för forsknings- och utvecklingsprojekt som har en europeisk dimension och således inte kan genomföras på nationell nivå. Svenska företag och andra organisationer har emellertid traditionellt sett visat förhållandevis svagt intresse för att delta i EU:s ramprogram. Detta förefaller till stor del bero på den rådande uppfattningen att ramprogrammen, och då framförallt de regler som omgärdar dessa, är invecklade och svårförståeliga samt att osäkerhet råder kring vad det faktiskt innebär att inträda i ett EU-finansierat forskningsprojekt. I uppsatsen visas att deltagande i EU:s sjätte ramprogram inte innebär några större nyheter vare sig i förhållande till tidigare ramprogram eller till liknande svenska forskningssamarbeten. De skyldigheter som deltagarna åläggs genom medverkan i ett projekt under ramprogrammet har sin grund i det standardavtal eller modellkontrakt som tas fram av kommissionen och vilket tillämpas vid samtliga projekt under ramprogrammen. Modellkontraktet har till syfte att åstadkomma en ordning som gagnar gemenskapens intressen. Det betyder konkret att resultatet av forskningen skall kommersialiseras och på så sätt bidra till att bland annat stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Detta torde även deltagande organisationer uppfatta som positivt och inte alls oförenligt med sina egna syften. Detta innebär emellertid även att mindre uppmärksamhet ägnats åt att åstadkomma en för deltagarna ändamålsenlig reglering av deras inbördes förhållanden. Till exempel kan nämnas att den närmare innebörden den problematiska frågan om gemensamt ägande av immateriella rättigheter inte regleras. Faktumet att modellkontraktet uppvisar vissa luckor samt ålägger deltagarna att på egen hand reglera ett antal frågor torde dock i stor utsträckning vara positivt då det innebär att modellkontraktet endast skall ses som en kontraraktuell grund på vilken deltagarna sedan skall forma de villkor som skall gälla mellan dem i det specifika samarbetet. Således präglas sjätte ramprogrammet av en större partsautonomi än de tidigare ramprogrammen. Utöver konsortieavtalet är även separata avtal många gånger nödvändiga, Med separata avtal avses dels forskaravtal, dels underavtal. Forskaravtalen har till syfte att säkerställa att deltagarna i samarbetsprojekt under ramprogrammet kan uppfylla de skyldigheter avseende projektresultatet som åläggs dem i modellkontraktet. Forskaravtal blir särskilt aktuellt i förhållande till det svenska lärarundantaget, men kan även vara att rekommendera i andra fall. Genom underavtalet regleras relationen mellan deltagare och av denna kontrakterade underparter, det vill säga andra än projektdeltagare, som utför arbetsuppgifter åt denne. I uppsatsen visas att den av svenska organisationer uppvisade motsträvigheten i förhållande till ramprogrammen i stor utsträckning är omotiverad. Under förutsättning att omsorg läggs ner vid utformandet av konsortieavtalet och de separata avtalen innebär sjätte ramprogrammet goda möjligheter för i synnerhet svenska företag som vanligtvis inte omfattas av svenskt statligt forskningsstöd, men även andra organisationer så som universitet, högskolor och forskningsinstitut, att delfinansiera sina forskningsprojekt. Till detta kommer även fördelarna med nya kontakter med utländska forskargrupper, delaktighet i en internationell kunskapsproduktion och ökandet av deltagarnas konkurrenskraft. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559287
- author
- Kvarnström, Jimmy
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Avtalsrätt, EG-rätt, Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559287
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559287,
abstract = {{EU:s första ramprogram inrättades 1984 i syfte att stärka europeisk forskning och utveckling. Det innevarande ramprogrammet är det femte i ordningen och detta kommer att ersättas av sjätte ramprogram någon gång kring årsskiftet 2002/2003. Genom det nya ramprogrammet förs ambitionen fram att göra Europa till en av världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga, kunskapsbaserade och uthålligt växande ekonomier. Forskning och teknisk utveckling anses vara ett av de mest centrala medlen för att uppnå dessa syften. Genom ramprogrammen ges företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer en möjlighet att erhålla kompletterande finansiering med upp till 50 % av den totala kostnaden för forsknings- och utvecklingsprojekt som har en europeisk dimension och således inte kan genomföras på nationell nivå. Svenska företag och andra organisationer har emellertid traditionellt sett visat förhållandevis svagt intresse för att delta i EU:s ramprogram. Detta förefaller till stor del bero på den rådande uppfattningen att ramprogrammen, och då framförallt de regler som omgärdar dessa, är invecklade och svårförståeliga samt att osäkerhet råder kring vad det faktiskt innebär att inträda i ett EU-finansierat forskningsprojekt. I uppsatsen visas att deltagande i EU:s sjätte ramprogram inte innebär några större nyheter vare sig i förhållande till tidigare ramprogram eller till liknande svenska forskningssamarbeten. De skyldigheter som deltagarna åläggs genom medverkan i ett projekt under ramprogrammet har sin grund i det standardavtal eller modellkontrakt som tas fram av kommissionen och vilket tillämpas vid samtliga projekt under ramprogrammen. Modellkontraktet har till syfte att åstadkomma en ordning som gagnar gemenskapens intressen. Det betyder konkret att resultatet av forskningen skall kommersialiseras och på så sätt bidra till att bland annat stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Detta torde även deltagande organisationer uppfatta som positivt och inte alls oförenligt med sina egna syften. Detta innebär emellertid även att mindre uppmärksamhet ägnats åt att åstadkomma en för deltagarna ändamålsenlig reglering av deras inbördes förhållanden. Till exempel kan nämnas att den närmare innebörden den problematiska frågan om gemensamt ägande av immateriella rättigheter inte regleras. Faktumet att modellkontraktet uppvisar vissa luckor samt ålägger deltagarna att på egen hand reglera ett antal frågor torde dock i stor utsträckning vara positivt då det innebär att modellkontraktet endast skall ses som en kontraraktuell grund på vilken deltagarna sedan skall forma de villkor som skall gälla mellan dem i det specifika samarbetet. Således präglas sjätte ramprogrammet av en större partsautonomi än de tidigare ramprogrammen. Utöver konsortieavtalet är även separata avtal många gånger nödvändiga, Med separata avtal avses dels forskaravtal, dels underavtal. Forskaravtalen har till syfte att säkerställa att deltagarna i samarbetsprojekt under ramprogrammet kan uppfylla de skyldigheter avseende projektresultatet som åläggs dem i modellkontraktet. Forskaravtal blir särskilt aktuellt i förhållande till det svenska lärarundantaget, men kan även vara att rekommendera i andra fall. Genom underavtalet regleras relationen mellan deltagare och av denna kontrakterade underparter, det vill säga andra än projektdeltagare, som utför arbetsuppgifter åt denne. I uppsatsen visas att den av svenska organisationer uppvisade motsträvigheten i förhållande till ramprogrammen i stor utsträckning är omotiverad. Under förutsättning att omsorg läggs ner vid utformandet av konsortieavtalet och de separata avtalen innebär sjätte ramprogrammet goda möjligheter för i synnerhet svenska företag som vanligtvis inte omfattas av svenskt statligt forskningsstöd, men även andra organisationer så som universitet, högskolor och forskningsinstitut, att delfinansiera sina forskningsprojekt. Till detta kommer även fördelarna med nya kontakter med utländska forskargrupper, delaktighet i en internationell kunskapsproduktion och ökandet av deltagarnas konkurrenskraft.}},
author = {{Kvarnström, Jimmy}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{EU:s sjätte ramprogram}},
year = {{2002}},
}