Urvalet av Natura 2000 områden: är Sveriges bidrag tillräckligt?
(2004)Department of Law
- Abstract
- Natura 2000 bygger på de två direktiven fågeldirektivet från 1979, och habitatsdirektivet från 1992. Tanken från början var att åstadkomma ett sammanhängande nätverk av särskilda skyddsområden till förmån för djur, växter och livsmiljöer som var hotade, eller på annat sätt skyddsvärda, som skulle vara färdigt åt 2000. Medlemsstaterna har i uppgift att inkomma till Kommissionen med en lista över föreslagna områden som kan vara lämpliga att överväga till Natura 2000 nätverket. Alla områden som är mest lämpade i storlek och antal är med på listan&semic i annat fall har medlemsstaten i fråga misskött sina åtaganden gentemot EU. Vilka områden som är bäst lämpade i storlek och antal ska medlemsstaterna kunna bedöma med utgångspunkt av... (More)
- Natura 2000 bygger på de två direktiven fågeldirektivet från 1979, och habitatsdirektivet från 1992. Tanken från början var att åstadkomma ett sammanhängande nätverk av särskilda skyddsområden till förmån för djur, växter och livsmiljöer som var hotade, eller på annat sätt skyddsvärda, som skulle vara färdigt åt 2000. Medlemsstaterna har i uppgift att inkomma till Kommissionen med en lista över föreslagna områden som kan vara lämpliga att överväga till Natura 2000 nätverket. Alla områden som är mest lämpade i storlek och antal är med på listan&semic i annat fall har medlemsstaten i fråga misskött sina åtaganden gentemot EU. Vilka områden som är bäst lämpade i storlek och antal ska medlemsstaterna kunna bedöma med utgångspunkt av kriterierna i Bilaga 3 i habitatsdirektivet, samt vetenskapliga kriterier. Sådana, förhållande till fågeldirektivet kan exempelvis finnas i den fristående undersökningen IBA 89, vilken domstolen har godkänt som vetenskaplig. Medlemsstaterna får inte ta i beaktande ekonomiska, kulturella eller sociala intressen vid urvalet av dessa områden, utan endast de ekologiska intressen vilka skyddas av direktiven får värderas i detta initiala skede av Natura 2000. Kommissionen ska sedan ur listorna de får in välja ut de områden de finner vara lämpligast, och först då kommer avvägningarna mellan olika intressen in. Sverige har fått komplettera sin lista i flera omgångar, eftersom Kommissionen inte varit nöjd med Sveriges insats. Sverige har varje gång gjort detta utan klagomål, men tycks trots detta inte ha varit helt på det klara med vad Kommissionen egentligen krävde. Bristande kommunikation såväl mellan EU och medlemsstaterna, som mellan de olika myndigheterna i Sverige tycks ha gjort att syftet med Natura 2000 gått förlorat någonstans på vägen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559343
- author
- Lagerstrand, Karin
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Miljörätt
- language
- Swedish
- id
- 1559343
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559343,
abstract = {{Natura 2000 bygger på de två direktiven fågeldirektivet från 1979, och habitatsdirektivet från 1992. Tanken från början var att åstadkomma ett sammanhängande nätverk av särskilda skyddsområden till förmån för djur, växter och livsmiljöer som var hotade, eller på annat sätt skyddsvärda, som skulle vara färdigt åt 2000. Medlemsstaterna har i uppgift att inkomma till Kommissionen med en lista över föreslagna områden som kan vara lämpliga att överväga till Natura 2000 nätverket. Alla områden som är mest lämpade i storlek och antal är med på listan&semic i annat fall har medlemsstaten i fråga misskött sina åtaganden gentemot EU. Vilka områden som är bäst lämpade i storlek och antal ska medlemsstaterna kunna bedöma med utgångspunkt av kriterierna i Bilaga 3 i habitatsdirektivet, samt vetenskapliga kriterier. Sådana, förhållande till fågeldirektivet kan exempelvis finnas i den fristående undersökningen IBA 89, vilken domstolen har godkänt som vetenskaplig. Medlemsstaterna får inte ta i beaktande ekonomiska, kulturella eller sociala intressen vid urvalet av dessa områden, utan endast de ekologiska intressen vilka skyddas av direktiven får värderas i detta initiala skede av Natura 2000. Kommissionen ska sedan ur listorna de får in välja ut de områden de finner vara lämpligast, och först då kommer avvägningarna mellan olika intressen in. Sverige har fått komplettera sin lista i flera omgångar, eftersom Kommissionen inte varit nöjd med Sveriges insats. Sverige har varje gång gjort detta utan klagomål, men tycks trots detta inte ha varit helt på det klara med vad Kommissionen egentligen krävde. Bristande kommunikation såväl mellan EU och medlemsstaterna, som mellan de olika myndigheterna i Sverige tycks ha gjort att syftet med Natura 2000 gått förlorat någonstans på vägen.}},
author = {{Lagerstrand, Karin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Urvalet av Natura 2000 områden: är Sveriges bidrag tillräckligt?}},
year = {{2004}},
}