Advanced

Skydd för lön under graviditet och föräldraledighet

Lagstrand, Helena (2009)
Department of Law
Abstract
I början av det här året kom två mål om lön från Arbetsdomstolen. Frågan om missgynnande behandling avseende lön av föräldralediga anställda behandlades i båda fallen och i det ena målet var det även fråga om huruvida arbetsgivaren könsdiskriminerat en gravid anställd som uppbar havandeskapspenning. Det är mot bakgrund av Arbetsdomstolens bedömningar i dessa mål som jag har undersökt EG-rättens regler om löneskydd för gravida och föräldralediga arbetstagare. Genom min granskning har jag funnit att det EG-rättsliga löneskyddet för mammalediga arbetstagare är genomgående starkt medan det är betydligt svagare för föräldralediga arbetstagare. Inom svensk lagstiftning är mammaledighet en form av föräldraledighet och samma regler om förbud mot... (More)
I början av det här året kom två mål om lön från Arbetsdomstolen. Frågan om missgynnande behandling avseende lön av föräldralediga anställda behandlades i båda fallen och i det ena målet var det även fråga om huruvida arbetsgivaren könsdiskriminerat en gravid anställd som uppbar havandeskapspenning. Det är mot bakgrund av Arbetsdomstolens bedömningar i dessa mål som jag har undersökt EG-rättens regler om löneskydd för gravida och föräldralediga arbetstagare. Genom min granskning har jag funnit att det EG-rättsliga löneskyddet för mammalediga arbetstagare är genomgående starkt medan det är betydligt svagare för föräldralediga arbetstagare. Inom svensk lagstiftning är mammaledighet en form av föräldraledighet och samma regler om förbud mot missgynnande behandling gäller för all föräldraledighet. Den nationella rätten ska tolkas i ljuset av EG-rätten och mammalediga arbetstagare ska i Sverige erhålla minst det skydd som de har enligt gemenskapsrätten. Enligt min mening innebär Arbetsdomstolen bedömningar i AD 2009 nr 13 och AD 2009 nr 15 angående löneskyddet för föräldralediga (inkl. mammalediga) arbetstagare att svensk nationell rätt i detta avseende inte överensstämmer med EG-rätten och jag anser att Arbetsdomstolen borde ha begärt in ett förhandsavgörande från EG-domstolen. Reglerna om havandeskapspenning i svensk nationell rätt har ingen direkt motsvarighet inom EG-rätten. EG-domstolen har uttalat att gravida arbetstagare som är frånvarande från arbetet på grund av graviditetsrelaterad sjukdom inte får behandlas sämre än arbetstagare som är frånvarande från arbetet på grund av annan sjukdom. Arbetsdomstolen gjorde i AD 2009 nr 15 bedömningen att arbetstagare som uppbär havandeskapspenning inte kan anses vara i en situation som är likvärdig situationen för en arbetstagare som är sjukskriven och att omständigheterna för erhållande av havandeskapspenning inte kan liknas dem vid graviditetsrelaterad sjukdom. För nationella domstolar i sista instans finns en skyldighet att begära förhandsavgörande om det för målets avgörande krävs en tolkning av EG-rätten. Det finns dock möjlighet att avstå från förhandsavgöranden. Sista instansen måste då vara säker på att EG-domstolen och alla andra gemenskapsländers domstolar skulle komma fram till samma bedömning. Nyström, Birgitta, EU och arbetsrätten, 3:e upplagan, Stockholm 2002, s. 48. Det är enligt min åsikt inte säkert att EG-domstolen skulle göra samma bedömning som Arbetsdomstolen varför jag anser att Arbetsdomstolen även i denna fråga borde ha begärt ett förhandsavgörande från EG-domstolen. Det är i nuläget tveksamt om reglerna i svensk nationell rätt för gravida arbetstagare och för föräldralediga arbetstagare överensstämmer med EG-rätten, i synnerhet med tanke på Arbetsdomstolens tolkning av rättsläget i början av året. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lagstrand, Helena
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt
language
Swedish
id
1559346
date added to LUP
2010-03-08 15:55:23
date last changed
2010-03-08 15:55:23
@misc{1559346,
  abstract     = {I början av det här året kom två mål om lön från Arbetsdomstolen. Frågan om missgynnande behandling avseende lön av föräldralediga anställda behandlades i båda fallen och i det ena målet var det även fråga om huruvida arbetsgivaren könsdiskriminerat en gravid anställd som uppbar havandeskapspenning. Det är mot bakgrund av Arbetsdomstolens bedömningar i dessa mål som jag har undersökt EG-rättens regler om löneskydd för gravida och föräldralediga arbetstagare. Genom min granskning har jag funnit att det EG-rättsliga löneskyddet för mammalediga arbetstagare är genomgående starkt medan det är betydligt svagare för föräldralediga arbetstagare. Inom svensk lagstiftning är mammaledighet en form av föräldraledighet och samma regler om förbud mot missgynnande behandling gäller för all föräldraledighet. Den nationella rätten ska tolkas i ljuset av EG-rätten och mammalediga arbetstagare ska i Sverige erhålla minst det skydd som de har enligt gemenskapsrätten. Enligt min mening innebär Arbetsdomstolen bedömningar i AD 2009 nr 13 och AD 2009 nr 15 angående löneskyddet för föräldralediga (inkl. mammalediga) arbetstagare att svensk nationell rätt i detta avseende inte överensstämmer med EG-rätten och jag anser att Arbetsdomstolen borde ha begärt in ett förhandsavgörande från EG-domstolen. Reglerna om havandeskapspenning i svensk nationell rätt har ingen direkt motsvarighet inom EG-rätten. EG-domstolen har uttalat att gravida arbetstagare som är frånvarande från arbetet på grund av graviditetsrelaterad sjukdom inte får behandlas sämre än arbetstagare som är frånvarande från arbetet på grund av annan sjukdom. Arbetsdomstolen gjorde i AD 2009 nr 15 bedömningen att arbetstagare som uppbär havandeskapspenning inte kan anses vara i en situation som är likvärdig situationen för en arbetstagare som är sjukskriven och att omständigheterna för erhållande av havandeskapspenning inte kan liknas dem vid graviditetsrelaterad sjukdom. För nationella domstolar i sista instans finns en skyldighet att begära förhandsavgörande om det för målets avgörande krävs en tolkning av EG-rätten. Det finns dock möjlighet att avstå från förhandsavgöranden. Sista instansen måste då vara säker på att EG-domstolen och alla andra gemenskapsländers domstolar skulle komma fram till samma bedömning. Nyström, Birgitta, EU och arbetsrätten, 3:e upplagan, Stockholm 2002, s. 48. Det är enligt min åsikt inte säkert att EG-domstolen skulle göra samma bedömning som Arbetsdomstolen varför jag anser att Arbetsdomstolen även i denna fråga borde ha begärt ett förhandsavgörande från EG-domstolen. Det är i nuläget tveksamt om reglerna i svensk nationell rätt för gravida arbetstagare och för föräldralediga arbetstagare överensstämmer med EG-rätten, i synnerhet med tanke på Arbetsdomstolens tolkning av rättsläget i början av året.},
  author       = {Lagstrand, Helena},
  keyword      = {Arbetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Skydd för lön under graviditet och föräldraledighet},
  year         = {2009},
}