Den svenska CFC-lagstiftningen - en effektiv och rättvis skatteflyktslagstiftning?
(2002)Department of Law
- Abstract
- På senare år har den internationella handeln ökat, främst p.g.a. avskaffandet av valutakontroller och andra restriktioner som tidigare fanns på området. I och med detta har även möjligheterna att flytta kapital ökat. Resultatet har blivit att kapital placerats i länder där det finns låga skattesatser. På så sätt uppnås stora skattelättnader för företagen och delägarna, men också stora intäktsförluster för svenska staten. De svenska CFC-reglerna finns till för att lösa detta problem. Dagens CFC-regler kom till i januari 1990 och har således varit tillämpbara i drygt 12 år. Förra våren kom ett nytt lagförslag (SOU 2001:11) i samband med att regeringens utredare också föreslagit nya regler för utdelning och kapitalvinster, men detta är ännu... (More)
- På senare år har den internationella handeln ökat, främst p.g.a. avskaffandet av valutakontroller och andra restriktioner som tidigare fanns på området. I och med detta har även möjligheterna att flytta kapital ökat. Resultatet har blivit att kapital placerats i länder där det finns låga skattesatser. På så sätt uppnås stora skattelättnader för företagen och delägarna, men också stora intäktsförluster för svenska staten. De svenska CFC-reglerna finns till för att lösa detta problem. Dagens CFC-regler kom till i januari 1990 och har således varit tillämpbara i drygt 12 år. Förra våren kom ett nytt lagförslag (SOU 2001:11) i samband med att regeringens utredare också föreslagit nya regler för utdelning och kapitalvinster, men detta är ännu så länge bara ett förslag. Innebörden av CFC-reglerna är att svenska delägare löpande kapitalbeskattas för sin andel i en utländsk juridisk person. Beskattning sker enligt IL 6:14-15 på delägarnivå med en metod lik handelsbolagsmodellen i de fall då ett tio-procentigt inflytande från en svensk delägare finns. I de nuvarande bestämmelserna föreligger därutöver även ett ''kontrollkrav'', om att minst 50 % av rösterna skall kontrolleras av obegränsat skattskyldiga i Sverige. Detta har dock slopats i de föreslagna reglerna. Huvudsyftet med reglerna är att förhindra olika typer av skatteflykt. Huruvida reglerna har ett sekundärt syfte att upprätthålla skatteneutralitet innebärande att investerande bolag bör beskattas lika hårt, oavsett om investeringen är nationell eller internationell, är betydligt mer osäkert. En annan fråga är om CFC-reglerna skall anses vara förenliga med skatteförmågeprincipen trots att delägaren i Sverige inte rent faktiskt kontrollerar den utländska juridiska personens vinstdispositioner, och trots detta delägarbeskattas i Sverige. En sådan leder i vissa situationer till att en del delägare inte kan betala skatten p.g.a. betalningsoförmåga. En koppling föreligger således mellan skatteförmågan och kontantprincipen. CFC-reglernas förenlighet med dubbelbeskattningsavtalsrätten och EG-rätten är också en intressant aspekt. Dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått med andra länder tillåter exempelvis i en del fall endast att den stat där bolaget har sin hemvist beskattar ett bolags inkomster. Trots detta finns CFC-reglerna som löpande beskattar delägarna i Sverige. Som försvar för denna oförenlighet finns en hel del olika argument och därför är området väldigt oklart. CFC-reglernas förenlighet med EG-rätten är en annan fråga som inte i större utsträckning behandlats i doktrin och som ännu inte prövats i praxis. CFC-reglerna skulle vid en domstolsprövning troligtvis strida mot två av EGF:s fyra friheter, nämligen den fria etableringsrätten och den fria rörligheten för kapital, men p.g.a. tvingande hänsyn till allmänintresset skulle reglerna antagligen komma att objektivt rättfärdigas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559361
- author
- Landelin, Marcus
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559361
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:23
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:23
@misc{1559361,
abstract = {{På senare år har den internationella handeln ökat, främst p.g.a. avskaffandet av valutakontroller och andra restriktioner som tidigare fanns på området. I och med detta har även möjligheterna att flytta kapital ökat. Resultatet har blivit att kapital placerats i länder där det finns låga skattesatser. På så sätt uppnås stora skattelättnader för företagen och delägarna, men också stora intäktsförluster för svenska staten. De svenska CFC-reglerna finns till för att lösa detta problem. Dagens CFC-regler kom till i januari 1990 och har således varit tillämpbara i drygt 12 år. Förra våren kom ett nytt lagförslag (SOU 2001:11) i samband med att regeringens utredare också föreslagit nya regler för utdelning och kapitalvinster, men detta är ännu så länge bara ett förslag. Innebörden av CFC-reglerna är att svenska delägare löpande kapitalbeskattas för sin andel i en utländsk juridisk person. Beskattning sker enligt IL 6:14-15 på delägarnivå med en metod lik handelsbolagsmodellen i de fall då ett tio-procentigt inflytande från en svensk delägare finns. I de nuvarande bestämmelserna föreligger därutöver även ett ''kontrollkrav'', om att minst 50 % av rösterna skall kontrolleras av obegränsat skattskyldiga i Sverige. Detta har dock slopats i de föreslagna reglerna. Huvudsyftet med reglerna är att förhindra olika typer av skatteflykt. Huruvida reglerna har ett sekundärt syfte att upprätthålla skatteneutralitet innebärande att investerande bolag bör beskattas lika hårt, oavsett om investeringen är nationell eller internationell, är betydligt mer osäkert. En annan fråga är om CFC-reglerna skall anses vara förenliga med skatteförmågeprincipen trots att delägaren i Sverige inte rent faktiskt kontrollerar den utländska juridiska personens vinstdispositioner, och trots detta delägarbeskattas i Sverige. En sådan leder i vissa situationer till att en del delägare inte kan betala skatten p.g.a. betalningsoförmåga. En koppling föreligger således mellan skatteförmågan och kontantprincipen. CFC-reglernas förenlighet med dubbelbeskattningsavtalsrätten och EG-rätten är också en intressant aspekt. Dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått med andra länder tillåter exempelvis i en del fall endast att den stat där bolaget har sin hemvist beskattar ett bolags inkomster. Trots detta finns CFC-reglerna som löpande beskattar delägarna i Sverige. Som försvar för denna oförenlighet finns en hel del olika argument och därför är området väldigt oklart. CFC-reglernas förenlighet med EG-rätten är en annan fråga som inte i större utsträckning behandlats i doktrin och som ännu inte prövats i praxis. CFC-reglerna skulle vid en domstolsprövning troligtvis strida mot två av EGF:s fyra friheter, nämligen den fria etableringsrätten och den fria rörligheten för kapital, men p.g.a. tvingande hänsyn till allmänintresset skulle reglerna antagligen komma att objektivt rättfärdigas.}},
author = {{Landelin, Marcus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Den svenska CFC-lagstiftningen - en effektiv och rättvis skatteflyktslagstiftning?}},
year = {{2002}},
}