Disponeringsbegränsande covenants
(2002)Department of Law
- Abstract
- Detta arbete söker sammanfatta och förklara begreppet disponeringsbegränsande covenants, vilka är en form av covenants som kan återfinnas i kreditavtal. Grundläggande för arbetet är att kreditavtal troligen kommer att öka i betydelse, både i Sverige och internationellt, och att det därför finns anledning att undersöka verkningarna av kreditavtal i den svenska krediträttskulturen. I grunden är covenants en slags avtalsvillkor, och disponeringsbegränsande covenants kan ses som villkor med innebörden att en tillgång eller ett förhållande skall bestå. Det står parterna i stort sett fritt att avtala om vilka begränsningar som helst, men ett antal praktiska och juridiska aspekter måste ändå beaktas för att ett fullgott kreditavtal skall anses ha... (More)
- Detta arbete söker sammanfatta och förklara begreppet disponeringsbegränsande covenants, vilka är en form av covenants som kan återfinnas i kreditavtal. Grundläggande för arbetet är att kreditavtal troligen kommer att öka i betydelse, både i Sverige och internationellt, och att det därför finns anledning att undersöka verkningarna av kreditavtal i den svenska krediträttskulturen. I grunden är covenants en slags avtalsvillkor, och disponeringsbegränsande covenants kan ses som villkor med innebörden att en tillgång eller ett förhållande skall bestå. Det står parterna i stort sett fritt att avtala om vilka begränsningar som helst, men ett antal praktiska och juridiska aspekter måste ändå beaktas för att ett fullgott kreditavtal skall anses ha kommit till stånd. Arbetet söker även peka på hur ett gott kreditavtal kan utformas, och vilka synpunkter parterna kan ha på dess utformning. Disponeringsbegränsande covenants kan ur många synvinklar anses som den mest ingripande formen av covenants, och därför även den mest kraftfulla. Då avtalsvillkor av denna art menligt kan påverka en kredittagares möjlighet att själv råda över sina tillgångar, brukar ofta olika undantagsklausuler fogas till avtalet, vilka syftar till att begränsa kreditavtalets hämmande effekter. Ett viktigt exempel på ett sådant undantag är t ex att normala transaktioner i kredittagarens verksamhet skall undantas från de disponeringsbegränsande bestämmelserna. Ett kreditavtal innehåller i princip alltid även uppsägningsklausuler, vilkas effekt på olika sätt kan påverka parterna i avtalet. Den första effekten av en uppsägning är att krediten omedelbart sägs upp till betalning, och detta är ofta kopplat till skadeståndsyrkanden. Då en uppsagd kredit ofta förvärrar en kredittagares ekonomiska situation kan dock ett sådant scenario leda till att verksamheten blir insolvent, och kreditgivaren därför blir utan ersättning. Svensk förmånsrättslagstiftning erkänner inte kreditavtal som skyddade intressen, likställda t ex panter och företagshypotek, och vid uppsägning av kreditavtal måste alltså hänsyn tagas till kredittagarens allmänna ekonomiska situation. Slutligen avslutas arbetet med en allmän kreditpolitisk diskussion, och en sammanfattande analys av de slutsatser författaren dragit av studier av källmaterialet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559417
- author
- Larsson, Jens
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Kredit- och säkerhetsrätt, Bankrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559417
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559417,
abstract = {{Detta arbete söker sammanfatta och förklara begreppet disponeringsbegränsande covenants, vilka är en form av covenants som kan återfinnas i kreditavtal. Grundläggande för arbetet är att kreditavtal troligen kommer att öka i betydelse, både i Sverige och internationellt, och att det därför finns anledning att undersöka verkningarna av kreditavtal i den svenska krediträttskulturen. I grunden är covenants en slags avtalsvillkor, och disponeringsbegränsande covenants kan ses som villkor med innebörden att en tillgång eller ett förhållande skall bestå. Det står parterna i stort sett fritt att avtala om vilka begränsningar som helst, men ett antal praktiska och juridiska aspekter måste ändå beaktas för att ett fullgott kreditavtal skall anses ha kommit till stånd. Arbetet söker även peka på hur ett gott kreditavtal kan utformas, och vilka synpunkter parterna kan ha på dess utformning. Disponeringsbegränsande covenants kan ur många synvinklar anses som den mest ingripande formen av covenants, och därför även den mest kraftfulla. Då avtalsvillkor av denna art menligt kan påverka en kredittagares möjlighet att själv råda över sina tillgångar, brukar ofta olika undantagsklausuler fogas till avtalet, vilka syftar till att begränsa kreditavtalets hämmande effekter. Ett viktigt exempel på ett sådant undantag är t ex att normala transaktioner i kredittagarens verksamhet skall undantas från de disponeringsbegränsande bestämmelserna. Ett kreditavtal innehåller i princip alltid även uppsägningsklausuler, vilkas effekt på olika sätt kan påverka parterna i avtalet. Den första effekten av en uppsägning är att krediten omedelbart sägs upp till betalning, och detta är ofta kopplat till skadeståndsyrkanden. Då en uppsagd kredit ofta förvärrar en kredittagares ekonomiska situation kan dock ett sådant scenario leda till att verksamheten blir insolvent, och kreditgivaren därför blir utan ersättning. Svensk förmånsrättslagstiftning erkänner inte kreditavtal som skyddade intressen, likställda t ex panter och företagshypotek, och vid uppsägning av kreditavtal måste alltså hänsyn tagas till kredittagarens allmänna ekonomiska situation. Slutligen avslutas arbetet med en allmän kreditpolitisk diskussion, och en sammanfattande analys av de slutsatser författaren dragit av studier av källmaterialet.}},
author = {{Larsson, Jens}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Disponeringsbegränsande covenants}},
year = {{2002}},
}