Psykopaten och rättvisan: Psykiskt störda lagöverträdare - med fokus på personlighetsstörningar
(2007)Department of Law
- Abstract
- Begår man brott av fri vilja eller är det en direkt följd av biologiska och sociala faktorer? Svaret på frågan är relevant för hur vi ska hantera psykiskt störda lagöverträdare. Uppsatsen tar upp ett ämne som är lika aktuellt idag som under antiken. Beroende på rättsfilosofisk teorigrund kan ett straffrättsligt system bygga på föreställningen om ett moraliskt ansvar - där en frisk person ska klandras och en sjuk person vara fri från ansvar, eller på ett samhällsansvar - där alla är ansvariga oavsett om man är sjuk eller ej. Genom 1864 års strafflag infördes tillräknelighetsläran i svensk rätt. Enligt denna kan en gärningsman hållas ansvarig endast om han är tillräknelig, d.v.s. har begått gärningen av fri vilja. En gärningsman som vid... (More)
- Begår man brott av fri vilja eller är det en direkt följd av biologiska och sociala faktorer? Svaret på frågan är relevant för hur vi ska hantera psykiskt störda lagöverträdare. Uppsatsen tar upp ett ämne som är lika aktuellt idag som under antiken. Beroende på rättsfilosofisk teorigrund kan ett straffrättsligt system bygga på föreställningen om ett moraliskt ansvar - där en frisk person ska klandras och en sjuk person vara fri från ansvar, eller på ett samhällsansvar - där alla är ansvariga oavsett om man är sjuk eller ej. Genom 1864 års strafflag infördes tillräknelighetsläran i svensk rätt. Enligt denna kan en gärningsman hållas ansvarig endast om han är tillräknelig, d.v.s. har begått gärningen av fri vilja. En gärningsman som vid gärningstillfället var allvarligt psykiskt störd kan därför inte anses skyldig till brottet. En ordning som gäller i de allra flesta länder idag. I samband med tillkomsten av 1965 års brottsbalk avskaffades tillräknelighetsläran. Brottsbalken har därför sin teoretiska grund i tanken att det inte finns något moraliskt ansvar. Problemet är att implementeringen av den tanken har gjorts i ett system som i övrigt bygger på att det finns ett moraliskt ansvar. Resultatet har blivit ett blandsystem som givit upphov till ologiska domslut. Flera uppmärksammade rättsfall har visat på svårigheten att bedöma huruvida en gärningsman varit allvarligt psykiskt störd eller ej samt vilken typ av påföljd som utifrån denna bedömning ska väljas. Inte sällan avviker olika läkares bedömningar från varandra. Personlighetsstörningar är mycket vanliga bland kriminella. De individer som lider av grava personlighetsstörningar, såsom psykopati, kan vara mycket farliga för andra människor. Men en personlighetsstörning utgör inte en allvarlig psykisk störning och därför döms de som lider av detta till fängelse. Flera utredningar har sett över frågan om hur hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare bör ser ut. Till exempel har Psykansvarskommittén (SOU 2002:3) föreslagit ett återinförande av tillräknelighetsläran, att allvarligt psykiskt störda lagöverträdare ska kunna dömas till fängelse samt att en ny form av reaktion kallad samhällsskyddsåtgärd, med tidsobestämda frihetsberövanden, ska införas. Frågeställningen är: Hur har hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare med personlighetsstörningar sett ut historiskt, hur ser den ut idag och hur bör den se ut i framtiden? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559426
- author
- Larsson, Johan
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Allmän rättslära, Komparativ rätt, Processrätt, Rättshistoria, Rättssociologi, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559426
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559426,
abstract = {{Begår man brott av fri vilja eller är det en direkt följd av biologiska och sociala faktorer? Svaret på frågan är relevant för hur vi ska hantera psykiskt störda lagöverträdare. Uppsatsen tar upp ett ämne som är lika aktuellt idag som under antiken. Beroende på rättsfilosofisk teorigrund kan ett straffrättsligt system bygga på föreställningen om ett moraliskt ansvar - där en frisk person ska klandras och en sjuk person vara fri från ansvar, eller på ett samhällsansvar - där alla är ansvariga oavsett om man är sjuk eller ej. Genom 1864 års strafflag infördes tillräknelighetsläran i svensk rätt. Enligt denna kan en gärningsman hållas ansvarig endast om han är tillräknelig, d.v.s. har begått gärningen av fri vilja. En gärningsman som vid gärningstillfället var allvarligt psykiskt störd kan därför inte anses skyldig till brottet. En ordning som gäller i de allra flesta länder idag. I samband med tillkomsten av 1965 års brottsbalk avskaffades tillräknelighetsläran. Brottsbalken har därför sin teoretiska grund i tanken att det inte finns något moraliskt ansvar. Problemet är att implementeringen av den tanken har gjorts i ett system som i övrigt bygger på att det finns ett moraliskt ansvar. Resultatet har blivit ett blandsystem som givit upphov till ologiska domslut. Flera uppmärksammade rättsfall har visat på svårigheten att bedöma huruvida en gärningsman varit allvarligt psykiskt störd eller ej samt vilken typ av påföljd som utifrån denna bedömning ska väljas. Inte sällan avviker olika läkares bedömningar från varandra. Personlighetsstörningar är mycket vanliga bland kriminella. De individer som lider av grava personlighetsstörningar, såsom psykopati, kan vara mycket farliga för andra människor. Men en personlighetsstörning utgör inte en allvarlig psykisk störning och därför döms de som lider av detta till fängelse. Flera utredningar har sett över frågan om hur hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare bör ser ut. Till exempel har Psykansvarskommittén (SOU 2002:3) föreslagit ett återinförande av tillräknelighetsläran, att allvarligt psykiskt störda lagöverträdare ska kunna dömas till fängelse samt att en ny form av reaktion kallad samhällsskyddsåtgärd, med tidsobestämda frihetsberövanden, ska införas. Frågeställningen är: Hur har hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare med personlighetsstörningar sett ut historiskt, hur ser den ut idag och hur bör den se ut i framtiden?}},
author = {{Larsson, Johan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Psykopaten och rättvisan: Psykiskt störda lagöverträdare - med fokus på personlighetsstörningar}},
year = {{2007}},
}