Advanced

Fåmansföretags anskaffande av fast egendom efter slopandet av stoppreglerna

Larsson, Magnus (2001)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen inleds med ett historikavsnitt. Första delen av detta kapitel behandlar stoppreglernas införande. Här tas framförallt motiven till varför stoppreglerna infördes upp. Sista delen av kapitlet behandlar stoppreglernas avskaffande. Det framkommer här att ett av huvudmotiven till stoppreglernas avskaffades var att de ansågs drabba fåmansföretagen alltför hårt i jämförelse med andra företag. Vidare ansågs regeln i 32§ anvp. 14 första stycket kunna medföra otillfredsställande materiella effekter. I avsnittet tas även remissinstansernas inställning till avskaffandet upp. Efter historikavsnittet följer ett avsnitt som behandlar frågan om vilka konsekvenser slopandet av stoppreglerna kan komma att få. En del menar att stoppreglernas... (More)
Uppsatsen inleds med ett historikavsnitt. Första delen av detta kapitel behandlar stoppreglernas införande. Här tas framförallt motiven till varför stoppreglerna infördes upp. Sista delen av kapitlet behandlar stoppreglernas avskaffande. Det framkommer här att ett av huvudmotiven till stoppreglernas avskaffades var att de ansågs drabba fåmansföretagen alltför hårt i jämförelse med andra företag. Vidare ansågs regeln i 32§ anvp. 14 första stycket kunna medföra otillfredsställande materiella effekter. I avsnittet tas även remissinstansernas inställning till avskaffandet upp. Efter historikavsnittet följer ett avsnitt som behandlar frågan om vilka konsekvenser slopandet av stoppreglerna kan komma att få. En del menar att stoppreglernas avskaffande kommer att få negativa följder. Man tror att risken för att fåmansföretagsledare kommer att låta företaget anskaffa egendom för privat bruk ökar i och med avskaffandet. Vidare finns det en oro över att ett ökat antal anskaffningar för privat bruk i sin tur kommer att leda till en ohållbar situation för skattemyndigheterna när det gäller den löpande förmånsvärderingen. Det finns dock de som menar att stoppreglernas avskaffande är bra för det svenska företagsklimatet och att skattefusk kommer att vara ett problem oavsett om det finns stoppregler eller ej. I avsnittet efter detta görs ett försök att besvara frågan om det är möjligt att göra en genomsyn i det fall då ett fåmansföretag anskaffar en fastighet för företagsledarens privata bruk och istället betrakta företagsledaren personligen som ägare till fastigheten. Slutsatsen blir här att det troligen inte går att göra en genomsyn i det aktuella fallet. Detta eftersom det krävs mycket starka skäl för att man överhuvudtaget skall kunna göra en genomsyn och därför att ett fastighetsköp dessutom är ett starkt formbundet avtal. Sedan följer ett avsnitt om vilka regler som gäller vid beskattning av bostadsförmån. Här behandlas dels själva förmånsvärderingen dels åtnjutandebegreppet. Efter detta följer ett avsnitt som behandlar några av de fall där jämkning av värdet av bostadsförmån kan bli aktuellt. Först behandlas jämkning på grund av representationsskyldighet. Här diskuteras vilka krav som bör ställas för att en jämkning av bostadsförmånsvärdet med anledning av representation skall vara möjlig. I andra delen av kapitlet behandlas frågan om vilka möjligheter det finns att jämka bostadsförmånsvärdet när en företagsledare har kontor i sin bostad. Efter en genomgång av rättsfall görs ett försök att fastställa vilka krav domstolarna ställer för att ett arbetsrum skall kunna räknas bort från resten av bostadsytan. Avslutningsvis görs en helhetsanalys av uppsatsens innehåll. Här diskuteras främst vilka problem som kan komma att uppstå efter stoppreglernas avskaffande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Larsson, Magnus
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1559441
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559441,
  abstract     = {Uppsatsen inleds med ett historikavsnitt. Första delen av detta kapitel behandlar stoppreglernas införande. Här tas framförallt motiven till varför stoppreglerna infördes upp. Sista delen av kapitlet behandlar stoppreglernas avskaffande. Det framkommer här att ett av huvudmotiven till stoppreglernas avskaffades var att de ansågs drabba fåmansföretagen alltför hårt i jämförelse med andra företag. Vidare ansågs regeln i 32§ anvp. 14 första stycket kunna medföra otillfredsställande materiella effekter. I avsnittet tas även remissinstansernas inställning till avskaffandet upp. Efter historikavsnittet följer ett avsnitt som behandlar frågan om vilka konsekvenser slopandet av stoppreglerna kan komma att få. En del menar att stoppreglernas avskaffande kommer att få negativa följder. Man tror att risken för att fåmansföretagsledare kommer att låta företaget anskaffa egendom för privat bruk ökar i och med avskaffandet. Vidare finns det en oro över att ett ökat antal anskaffningar för privat bruk i sin tur kommer att leda till en ohållbar situation för skattemyndigheterna när det gäller den löpande förmånsvärderingen. Det finns dock de som menar att stoppreglernas avskaffande är bra för det svenska företagsklimatet och att skattefusk kommer att vara ett problem oavsett om det finns stoppregler eller ej. I avsnittet efter detta görs ett försök att besvara frågan om det är möjligt att göra en genomsyn i det fall då ett fåmansföretag anskaffar en fastighet för företagsledarens privata bruk och istället betrakta företagsledaren personligen som ägare till fastigheten. Slutsatsen blir här att det troligen inte går att göra en genomsyn i det aktuella fallet. Detta eftersom det krävs mycket starka skäl för att man överhuvudtaget skall kunna göra en genomsyn och därför att ett fastighetsköp dessutom är ett starkt formbundet avtal. Sedan följer ett avsnitt om vilka regler som gäller vid beskattning av bostadsförmån. Här behandlas dels själva förmånsvärderingen dels åtnjutandebegreppet. Efter detta följer ett avsnitt som behandlar några av de fall där jämkning av värdet av bostadsförmån kan bli aktuellt. Först behandlas jämkning på grund av representationsskyldighet. Här diskuteras vilka krav som bör ställas för att en jämkning av bostadsförmånsvärdet med anledning av representation skall vara möjlig. I andra delen av kapitlet behandlas frågan om vilka möjligheter det finns att jämka bostadsförmånsvärdet när en företagsledare har kontor i sin bostad. Efter en genomgång av rättsfall görs ett försök att fastställa vilka krav domstolarna ställer för att ett arbetsrum skall kunna räknas bort från resten av bostadsytan. Avslutningsvis görs en helhetsanalys av uppsatsens innehåll. Här diskuteras främst vilka problem som kan komma att uppstå efter stoppreglernas avskaffande.},
  author       = {Larsson, Magnus},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Fåmansföretags anskaffande av fast egendom efter slopandet av stoppreglerna},
  year         = {2001},
}