Advanced

Folkbokföringssekretess -Att leva med livet som insats

Larsson, Marcus (2006)
Department of Law
Abstract
Människor som lever under hot eller har utsatta yrken kan behöva ett skydd för sina folkbokföringsuppgifter för att inte drabbas av hot eller våld. Detta skydd erbjuds idag i tre former, nämligen sekretessmarkering, kvarskrivning och nya folkbokföringsuppgifter. Sekretessmarkering är det första och vanligaste steget för den som känner sig hotad och vill få skydd för sina personuppgifter. Denna första åtgärd, sekretessmarkering, är idag inte lagreglerad. Det finns en utarbetad praxis hos Skatteverket för när sekretessmarkering skall medges, men i slutändan är beviljandet anhängigt på inställningen hos den enskilde beslutsfattaren. Eftersom sekretessmarkeringen inte finner något lagstöd går ett negativt beslut inte att överklaga. Däremot kan... (More)
Människor som lever under hot eller har utsatta yrken kan behöva ett skydd för sina folkbokföringsuppgifter för att inte drabbas av hot eller våld. Detta skydd erbjuds idag i tre former, nämligen sekretessmarkering, kvarskrivning och nya folkbokföringsuppgifter. Sekretessmarkering är det första och vanligaste steget för den som känner sig hotad och vill få skydd för sina personuppgifter. Denna första åtgärd, sekretessmarkering, är idag inte lagreglerad. Det finns en utarbetad praxis hos Skatteverket för när sekretessmarkering skall medges, men i slutändan är beviljandet anhängigt på inställningen hos den enskilde beslutsfattaren. Eftersom sekretessmarkeringen inte finner något lagstöd går ett negativt beslut inte att överklaga. Däremot kan den sökande komma in med en ny ansökan och hoppas på bättre tur med den. Kvarskrivning är lagreglerat i FBL, den som lever under hot kan ansöka om att få bli fortsatt folkbokförd på sin gamla adress efter en flytt. Denna kvarskrivning är möjlig i tre år. Nya folkbokföringsuppgifter är ytterst ovanligt att någon beviljas. Det är en ultima ratio. När alla andra vägar att söka skydda en person folkbokföringsvägen är prövade, och har misslyckats, kan det bli aktuellt med nya folkbokföringsuppgifter. Människor som arbetar inom kriminalvården och då särskilt kriminalvårdare arbetar mycket klientnära och träffar de intagna dagligen. Det är då omöjligt att de intagna inte får reda på något om personalen som vistas i deras närhet. Det är dock en känslig fråga hur mycket en kriminalvårdare skall avslöja om sig själv. All personal skall bära namnbricka med för- och efternamn, så det får de intagna ovillkorligen reda på. Men andra saker, som var vårdaren bor, om han eller hon är gift, om han eller hon har barn och andra liknande uppgifter är sådant som det är upp till den enskilde vårdaren att berätta, eller inte berätta, om. Det har runt millennieskiftet tillsatts ett par utredningar som alla berört frågan om skydd för folkbokföringsuppgifter utifrån olika infallsvinklar. Ett par av dessa har presenterat förslag till ny lagstiftning. Dessa förslag har tidsmässigt sammanfallit väl, men de slutsatser som utredarna drar är inte i alla lägen desamma. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Larsson, Marcus
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt
language
Swedish
id
1559447
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559447,
  abstract     = {Människor som lever under hot eller har utsatta yrken kan behöva ett skydd för sina folkbokföringsuppgifter för att inte drabbas av hot eller våld. Detta skydd erbjuds idag i tre former, nämligen sekretessmarkering, kvarskrivning och nya folkbokföringsuppgifter. Sekretessmarkering är det första och vanligaste steget för den som känner sig hotad och vill få skydd för sina personuppgifter. Denna första åtgärd, sekretessmarkering, är idag inte lagreglerad. Det finns en utarbetad praxis hos Skatteverket för när sekretessmarkering skall medges, men i slutändan är beviljandet anhängigt på inställningen hos den enskilde beslutsfattaren. Eftersom sekretessmarkeringen inte finner något lagstöd går ett negativt beslut inte att överklaga. Däremot kan den sökande komma in med en ny ansökan och hoppas på bättre tur med den. Kvarskrivning är lagreglerat i FBL, den som lever under hot kan ansöka om att få bli fortsatt folkbokförd på sin gamla adress efter en flytt. Denna kvarskrivning är möjlig i tre år. Nya folkbokföringsuppgifter är ytterst ovanligt att någon beviljas. Det är en ultima ratio. När alla andra vägar att söka skydda en person folkbokföringsvägen är prövade, och har misslyckats, kan det bli aktuellt med nya folkbokföringsuppgifter. Människor som arbetar inom kriminalvården och då särskilt kriminalvårdare arbetar mycket klientnära och träffar de intagna dagligen. Det är då omöjligt att de intagna inte får reda på något om personalen som vistas i deras närhet. Det är dock en känslig fråga hur mycket en kriminalvårdare skall avslöja om sig själv. All personal skall bära namnbricka med för- och efternamn, så det får de intagna ovillkorligen reda på. Men andra saker, som var vårdaren bor, om han eller hon är gift, om han eller hon har barn och andra liknande uppgifter är sådant som det är upp till den enskilde vårdaren att berätta, eller inte berätta, om. Det har runt millennieskiftet tillsatts ett par utredningar som alla berört frågan om skydd för folkbokföringsuppgifter utifrån olika infallsvinklar. Ett par av dessa har presenterat förslag till ny lagstiftning. Dessa förslag har tidsmässigt sammanfallit väl, men de slutsatser som utredarna drar är inte i alla lägen desamma.},
  author       = {Larsson, Marcus},
  keyword      = {Förvaltningsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Folkbokföringssekretess -Att leva med livet som insats},
  year         = {2006},
}