Koncernbidrag som omkostnad -koncernbidrag eller omkostnad?
(1999)Department of Law
- Abstract
- Koncernbidrag som omkostnad har sitt ursprung i den praxis som föregick införandet av de öppna koncernbidragen. Mycket talar för att avdragsrätten för omkostnadsbidragen ursprungligen grundades i första hand på neutralitetsprincipen, d.v.s. tanken att skattesystemet skulle vara neutralt i förhållande till hur en näringsverksamhet var organiserad, och inte på omkostnadsbegreppet. Av hänsyn till detta, och den resultatutjämning som utan beskattningskonsekvenser var möjlig att åstadkomma prissättningsvägen, är det också sannolikt att anta att flertalet bidrag under denna tid i själva verket utgjorde icke-marknadsmässiga vinstöverföringar. I samband med att legalitetsprincipen vid seklets mitt ökade i betydelse, började RegR explicit nämna... (More)
- Koncernbidrag som omkostnad har sitt ursprung i den praxis som föregick införandet av de öppna koncernbidragen. Mycket talar för att avdragsrätten för omkostnadsbidragen ursprungligen grundades i första hand på neutralitetsprincipen, d.v.s. tanken att skattesystemet skulle vara neutralt i förhållande till hur en näringsverksamhet var organiserad, och inte på omkostnadsbegreppet. Av hänsyn till detta, och den resultatutjämning som utan beskattningskonsekvenser var möjlig att åstadkomma prissättningsvägen, är det också sannolikt att anta att flertalet bidrag under denna tid i själva verket utgjorde icke-marknadsmässiga vinstöverföringar. I samband med att legalitetsprincipen vid seklets mitt ökade i betydelse, började RegR explicit nämna omkostnadsbegreppet i domsmotiveringarna. Någon nämnvärd förändring av praxis innebar dock inte detta. Koncernbidragsutredningen, som vid mitten av sextiotalet utvärderade tidigvarande praxis, ansåg inte heller att det med nödvändighet förelåg en motsättning i att ett omkostnadsbidrag också utgjorde en vinstöverföring. I betänkandet preciserade sakkunniga dock vilket samband som man framgent ansåg skulle föreligga mellan givare och mottagare för att avdrag skulle kunna medges. Dessa rekommendationer kan, åtminstone vad gäller bidrag till utländska bolag, tolkas som något mer restriktiva än dåvarande praxis. Efter att de öppna koncernbidragen infördes blev omkostnadsbidragsmålen relativt fåtaliga. I en rapport 1990 reagerade dock RSV mot att avdrag medgavs för bidrag, även då dessa inte stod i direkt samband med någon specifik motprestation. Rapporten var ett resultat av att skattemyndigheterna, till följd av den fortgående internationaliseringen av näringslivet, i en helt annan utsträckning än tidigare måste bevaka det nationella beskattningsunderlaget. Enligt RSV var praxis avseende koncernbidrag som omkostnad alltför generös. I och med att generella bidrag - som dessutom motsvarade mottagarens förlust - tilläts, var det möjligt för svenska bolag i multinationella koncerner att bidragsvägen åstadkomma resultatutjämning inom koncernen. RegR gavs några år senare möjlighet till replik, då man i RÅ 1994 ref 85 i princip bekräftade rådande praxis, bl.a. genom att hänvisa till tidigare mål på området. Av målet framgår även att RegR i viss mån hämtat inspiration från den praxis som avser felaktig internprissättning, främst RÅ 1991 ref 107. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559456
- author
- Larsson, Martin
- supervisor
- organization
- year
- 1999
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559456
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559456,
abstract = {{Koncernbidrag som omkostnad har sitt ursprung i den praxis som föregick införandet av de öppna koncernbidragen. Mycket talar för att avdragsrätten för omkostnadsbidragen ursprungligen grundades i första hand på neutralitetsprincipen, d.v.s. tanken att skattesystemet skulle vara neutralt i förhållande till hur en näringsverksamhet var organiserad, och inte på omkostnadsbegreppet. Av hänsyn till detta, och den resultatutjämning som utan beskattningskonsekvenser var möjlig att åstadkomma prissättningsvägen, är det också sannolikt att anta att flertalet bidrag under denna tid i själva verket utgjorde icke-marknadsmässiga vinstöverföringar. I samband med att legalitetsprincipen vid seklets mitt ökade i betydelse, började RegR explicit nämna omkostnadsbegreppet i domsmotiveringarna. Någon nämnvärd förändring av praxis innebar dock inte detta. Koncernbidragsutredningen, som vid mitten av sextiotalet utvärderade tidigvarande praxis, ansåg inte heller att det med nödvändighet förelåg en motsättning i att ett omkostnadsbidrag också utgjorde en vinstöverföring. I betänkandet preciserade sakkunniga dock vilket samband som man framgent ansåg skulle föreligga mellan givare och mottagare för att avdrag skulle kunna medges. Dessa rekommendationer kan, åtminstone vad gäller bidrag till utländska bolag, tolkas som något mer restriktiva än dåvarande praxis. Efter att de öppna koncernbidragen infördes blev omkostnadsbidragsmålen relativt fåtaliga. I en rapport 1990 reagerade dock RSV mot att avdrag medgavs för bidrag, även då dessa inte stod i direkt samband med någon specifik motprestation. Rapporten var ett resultat av att skattemyndigheterna, till följd av den fortgående internationaliseringen av näringslivet, i en helt annan utsträckning än tidigare måste bevaka det nationella beskattningsunderlaget. Enligt RSV var praxis avseende koncernbidrag som omkostnad alltför generös. I och med att generella bidrag - som dessutom motsvarade mottagarens förlust - tilläts, var det möjligt för svenska bolag i multinationella koncerner att bidragsvägen åstadkomma resultatutjämning inom koncernen. RegR gavs några år senare möjlighet till replik, då man i RÅ 1994 ref 85 i princip bekräftade rådande praxis, bl.a. genom att hänvisa till tidigare mål på området. Av målet framgår även att RegR i viss mån hämtat inspiration från den praxis som avser felaktig internprissättning, främst RÅ 1991 ref 107.}},
author = {{Larsson, Martin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Koncernbidrag som omkostnad -koncernbidrag eller omkostnad?}},
year = {{1999}},
}