Advanced

Konvertiblers hybrida karaktär - särskilt om Mandatory Convertibles

Larsson, Peter (2006)
Department of Law
Abstract
En mandatory convertible (tvingande konvertibel) är ett finansiellt instrument som bär drag av att vara dels skuldbaserat och dels kapitalbaserat. En mandatory convertible skiljer sig från en mer traditionell konvertibel på så vis att konvertibelinnehavaren inte bara kan besitta en rättighet till konvertering utan även en skyldighet, emitterande bolag kan alltså tvinga innehavaren att konvertera. Mandatory convertibles är tillåtet på den svenska kapitalmarknaden sedan införandet av ABL den 1 januari 2006. Det är brukligt att en konvertibel initialt tas upp som skuld (främmande kapital) för att vid en konvertering byta skepnad till aktiekapital och således utgöra eget kapital. Konvertibler kan härav sägas vara hybrida till sin karaktär. I... (More)
En mandatory convertible (tvingande konvertibel) är ett finansiellt instrument som bär drag av att vara dels skuldbaserat och dels kapitalbaserat. En mandatory convertible skiljer sig från en mer traditionell konvertibel på så vis att konvertibelinnehavaren inte bara kan besitta en rättighet till konvertering utan även en skyldighet, emitterande bolag kan alltså tvinga innehavaren att konvertera. Mandatory convertibles är tillåtet på den svenska kapitalmarknaden sedan införandet av ABL den 1 januari 2006. Det är brukligt att en konvertibel initialt tas upp som skuld (främmande kapital) för att vid en konvertering byta skepnad till aktiekapital och således utgöra eget kapital. Konvertibler kan härav sägas vara hybrida till sin karaktär. I uppsatsens drivs en tes om att mandatory convertibles bolagsrättsligt sett direkt kan ses som eget kapital hos emitterande bolag, alltså redan innan en konvertering ägt rum. Uppsatsen syftar inte till att fastställa en överordnad klassificering av mandatory convertibles, utan istället är ambitionen att analysera konvertibelvillkor vilka presumerar en klassificering som eget kapital eller som främmande kapital. Det är vidare min förhoppning att kunna åskådliggöra olika konsekvenser vid en klassificering av konvertibeln som eget kapital respektive främmande kapital. Vid en internationell utblick framgår det att mandatory convertibles med automatisk konvertering är en vanligt förekommande form av mandatory convertible. En sådan konvertibel innebär att parterna avtalar om en framtida konverteringsdag där en konvertering kommer ske automatiskt, utan att någon part behöver påkalla konverteringen. Beaktat att mandatory convertibles med automatisk konvertering kan ses som ett aktierelaterat värdepapper/finansiellt instrument enligt prospektdirektivet/lagen om handel med finansiella instrument, samt att etablerade kreditvärderingsinstitut anser instrumentet vara i hög grad kapitalbaserat och även bedömer instrumentet som en generator för högre kreditvärdighet, anser jag det vara underbyggt att en mandatory convertible är så pass kapitalbaserad så att konvertibeln kan tas upp som eget kapital. Innebär konvertibelvillkoren dessutom att förhållandet mellan konvertibelinnehavare och emitterande bolag liknar förhållandet mellan aktieägare och bolag ökar sannolikheten för en klassificering som eget kapital. Sådana villkor kan t.ex. innebära risktagande, ett påtagligt marknadsberoende och möjligheten att tillgodose ett kortsiktigt avkastningskrav. Om villkoren anger att en tvångskonvertering skall ske vid en likvidationssituation i emitterande bolag är det en ytterligare egenskap som tyder på en kapitalbaserad syn. Angloamerikanska rättssystem har en mer aktieägar- och kapitalvänlig reglering i jämförelse med kontinentaleuropeiska rättsystemen vilka istället har en mer borgenärsvänlig reglering. Detta föranleder att det i angloamerikanska rättssystem finns en mer tillgänglig marknad för kapitalbaserade finansiella instrument medan det i de kontinentaleuropeiska rättssystemen finns en mer utvecklad marknad för skuldbaserade instrument och upplåning i allmänhet. Som en följd härav etableras kapitalbaserade instrument enklare i angloamerikanska rättssystem. De kontinentaleuropeiska ländernas rättsordningar tenderar att gå ifrån en borgenärsvänlig mot en mer aktieägarvänlig kapitalreglering. En sådan tendens med en reglering som öppnar upp för kapitalbaserade finansieringar framför skuldbaserade leder till att fler typer av kapitalbaserade instrument tillåts. Det svenska erkännandet av mandatory convertibles kan ses som ett led i denna tendens. Att bedöma mandatory convertibles som ett kapitalbaserat instrument ligger således i linje med det större perspektivet vi befinner oss i, eller i vart fall är på väg mot&semic en mer kapitalfinansieringsvänlig syn och reglering. Tendensen med ett mer egetkapitalvänligt finansieringsklimat ligger som grund för en utveckling där villkoren för mandatory convertibles fortsättningsvis bör ta formen av att vara huvudsakligen kapitalformulerade istället för skuldformulerade. Detta stärker tesen om att emitterande bolag, även fortsättningsvis, direkt skall kunna ta upp mandatory convertibles som eget kapital, i synnerhet när konvertibelvillkoren uttrycker en automatisk konvertering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Larsson, Peter
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt, Bankrätt
language
Swedish
id
1559471
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559471,
  abstract     = {En mandatory convertible (tvingande konvertibel) är ett finansiellt instrument som bär drag av att vara dels skuldbaserat och dels kapitalbaserat. En mandatory convertible skiljer sig från en mer traditionell konvertibel på så vis att konvertibelinnehavaren inte bara kan besitta en rättighet till konvertering utan även en skyldighet, emitterande bolag kan alltså tvinga innehavaren att konvertera. Mandatory convertibles är tillåtet på den svenska kapitalmarknaden sedan införandet av ABL den 1 januari 2006. Det är brukligt att en konvertibel initialt tas upp som skuld (främmande kapital) för att vid en konvertering byta skepnad till aktiekapital och således utgöra eget kapital. Konvertibler kan härav sägas vara hybrida till sin karaktär. I uppsatsens drivs en tes om att mandatory convertibles bolagsrättsligt sett direkt kan ses som eget kapital hos emitterande bolag, alltså redan innan en konvertering ägt rum. Uppsatsen syftar inte till att fastställa en överordnad klassificering av mandatory convertibles, utan istället är ambitionen att analysera konvertibelvillkor vilka presumerar en klassificering som eget kapital eller som främmande kapital. Det är vidare min förhoppning att kunna åskådliggöra olika konsekvenser vid en klassificering av konvertibeln som eget kapital respektive främmande kapital. Vid en internationell utblick framgår det att mandatory convertibles med automatisk konvertering är en vanligt förekommande form av mandatory convertible. En sådan konvertibel innebär att parterna avtalar om en framtida konverteringsdag där en konvertering kommer ske automatiskt, utan att någon part behöver påkalla konverteringen. Beaktat att mandatory convertibles med automatisk konvertering kan ses som ett aktierelaterat värdepapper/finansiellt instrument enligt prospektdirektivet/lagen om handel med finansiella instrument, samt att etablerade kreditvärderingsinstitut anser instrumentet vara i hög grad kapitalbaserat och även bedömer instrumentet som en generator för högre kreditvärdighet, anser jag det vara underbyggt att en mandatory convertible är så pass kapitalbaserad så att konvertibeln kan tas upp som eget kapital. Innebär konvertibelvillkoren dessutom att förhållandet mellan konvertibelinnehavare och emitterande bolag liknar förhållandet mellan aktieägare och bolag ökar sannolikheten för en klassificering som eget kapital. Sådana villkor kan t.ex. innebära risktagande, ett påtagligt marknadsberoende och möjligheten att tillgodose ett kortsiktigt avkastningskrav. Om villkoren anger att en tvångskonvertering skall ske vid en likvidationssituation i emitterande bolag är det en ytterligare egenskap som tyder på en kapitalbaserad syn. Angloamerikanska rättssystem har en mer aktieägar- och kapitalvänlig reglering i jämförelse med kontinentaleuropeiska rättsystemen vilka istället har en mer borgenärsvänlig reglering. Detta föranleder att det i angloamerikanska rättssystem finns en mer tillgänglig marknad för kapitalbaserade finansiella instrument medan det i de kontinentaleuropeiska rättssystemen finns en mer utvecklad marknad för skuldbaserade instrument och upplåning i allmänhet. Som en följd härav etableras kapitalbaserade instrument enklare i angloamerikanska rättssystem. De kontinentaleuropeiska ländernas rättsordningar tenderar att gå ifrån en borgenärsvänlig mot en mer aktieägarvänlig kapitalreglering. En sådan tendens med en reglering som öppnar upp för kapitalbaserade finansieringar framför skuldbaserade leder till att fler typer av kapitalbaserade instrument tillåts. Det svenska erkännandet av mandatory convertibles kan ses som ett led i denna tendens. Att bedöma mandatory convertibles som ett kapitalbaserat instrument ligger således i linje med det större perspektivet vi befinner oss i, eller i vart fall är på väg mot&semic en mer kapitalfinansieringsvänlig syn och reglering. Tendensen med ett mer egetkapitalvänligt finansieringsklimat ligger som grund för en utveckling där villkoren för mandatory convertibles fortsättningsvis bör ta formen av att vara huvudsakligen kapitalformulerade istället för skuldformulerade. Detta stärker tesen om att emitterande bolag, även fortsättningsvis, direkt skall kunna ta upp mandatory convertibles som eget kapital, i synnerhet när konvertibelvillkoren uttrycker en automatisk konvertering.},
  author       = {Larsson, Peter},
  keyword      = {Associationsrätt,Bankrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Konvertiblers hybrida karaktär - särskilt om Mandatory Convertibles},
  year         = {2006},
}