Gränslösa bemanningsföretag inom Öresundsregionen
(2004)Department of Law
- Abstract
- I Öresundsområdet pågår uppbyggandet av en transnationell region i syfte att uppnå en välståndsökning i regionen genom ett fördjupat ekonomiskt samarbete. Detta samarbete har inte varit smärtfritt, eftersom beskattningskonsekvenser av gränsöverskridande verksamhet i vissa fall har motverkat detta arbete. Frågan är då om länderna i tillräcklig mån har arbetat med att förutse och motverka de negativa konsekvenserna för att uppnå ett fördjupat ekonomiskt samarbete. Ett bemanningsföretag är ett företag som hyr ut arbetskraft. Denna typ av verksamhet är särskilt viktig i länder med omfattande anställningsskydd och utgör ett mycket viktigt komplement till fast anställd personal då inhyrd arbetskraft ger företagen möjlighet att möta fluktuationer... (More)
- I Öresundsområdet pågår uppbyggandet av en transnationell region i syfte att uppnå en välståndsökning i regionen genom ett fördjupat ekonomiskt samarbete. Detta samarbete har inte varit smärtfritt, eftersom beskattningskonsekvenser av gränsöverskridande verksamhet i vissa fall har motverkat detta arbete. Frågan är då om länderna i tillräcklig mån har arbetat med att förutse och motverka de negativa konsekvenserna för att uppnå ett fördjupat ekonomiskt samarbete. Ett bemanningsföretag är ett företag som hyr ut arbetskraft. Denna typ av verksamhet är särskilt viktig i länder med omfattande anställningsskydd och utgör ett mycket viktigt komplement till fast anställd personal då inhyrd arbetskraft ger företagen möjlighet att möta fluktuationer i behovet av arbetskraft utan att samtidigt dra på sig fasta kostnader. I det nordiska dubbelbeskattningsavtalet är uthyrd arbetskraft undantaget från montörregeln vilket leder till att svenska arbetstagare beskattas olika beroende på om de är uthyrda till ett danskt företag eller om de arbetar tillfälligt i Danmark. Detta förhållande är föremålet för denna uppsats och frågan är om detta förhållande utgör en otillåten begränsning av den europeiska gemenskapens fria rörlighet. Uppsatsens slutsats är att beskattningskonsekvenserna för den arbetstagare som hyrs ut jämfört med den fast anställde i Sverige och Danmark i huvudsak är lika oavsett anställningsform. Det är främst två omständigheter som eventuellt kan anses begränsa den fria rörligheten, nämligen avsaknaden av möjlighet till avdrag vid tillämpning av SINK samt att uthyrning av arbetskraft inte omfattas av montörregeln i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Den omständighet att de svenska reglerna i SINK inte medger kostnadsavdrag samt personliga avdrag kan innebära att en person blir hårdare beskattad vid tillämpning av SINK än av IL, vilket kan anses utgöra en dold diskriminering. Enligt genomgången praxis från EG-domstolen framgår att den skattskyldige som till övervägande del har sin inkomst från arbetsstaten skall ha möjlighet att bli behandlad som en i arbetslandet bosatt person och att olika behandling av egna medborgare och utlänningar inte är tillåtet om olikbehandlingen inte kan rättfärdigas. Frågan är om diskrimineringen i SINK kan rättfärdigas. Endast argument om skattesystemets koherens har godtagits av EG-domstolen, men i och med utslaget i Danner torde medlemsstaternas möjlighet att nå framgång med denna invändning vara liten. I fallet Wallentin, som ännu inte har behandlats av EG-domstolen, skall SINK-reglernas överensstämmelse med EG-rätten bedömas. EG-domstolen har i ett antal fall uttalat att dubbelbeskattningsavtal som överensstämmer med OECD:s modellavtal inte strider mot EG-rätten. Det nordiska dubbelbeskattnings-avtalet skiljer sig dock från OECD:s modellavtal bl. a. genom att uthyrning av arbetskraft är undantaget från montörregeln i det nordiska avtalet. Detta innebär att en från Sverige under 183 dagar uthyrd arbetstagare skall beskattas i Danmark till skillnad från en arbetstagare med hemvist och inkomst från Sverige som utför arbete under kortare tid än 183 dagar i Danmark som skall beskattas i Sverige. Svenska jämförbara fall behandlas på så sätt med olika regler. För den enskilde arbetstagaren torde det vara mer administrativt betungande att beskattas i källstaten. Denna effekt kommer troligen att påverka rörligheten och konkurrensen för kortvarig arbetskraftsuthyrning negativt. I enlighet med EG-rätten föreligger restriktionsförbud gällande både fri rörlighet för personer och fri rörlighet för tjänster. De nordiska reglerna för beskattning av bemanningsföretag synes begränsa de friheter som åtnjuts genom EG-fördraget, i brist på rättspraxis gällande olik behandling av jämförbara nationella fall torde förfarandet dock inte strida mot EG-rätten. Inom unionen förhärskar paradigmet om att fri rörlighet och konkurrens kommer att öka gemenskapens välfärd genom lägre priser och bättre resursallokering. I medlemsstaterna utgör beskattningsrätten ryggraden för den nationella välfärden. I avsaknad av harmonisering och utjämningsventiler kommer sannolikt konflikten mellan gemenskapens välfärd och nationell välfärd att fortgå. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559483
- author
- Larsson, Thony
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559483
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559483,
abstract = {{I Öresundsområdet pågår uppbyggandet av en transnationell region i syfte att uppnå en välståndsökning i regionen genom ett fördjupat ekonomiskt samarbete. Detta samarbete har inte varit smärtfritt, eftersom beskattningskonsekvenser av gränsöverskridande verksamhet i vissa fall har motverkat detta arbete. Frågan är då om länderna i tillräcklig mån har arbetat med att förutse och motverka de negativa konsekvenserna för att uppnå ett fördjupat ekonomiskt samarbete. Ett bemanningsföretag är ett företag som hyr ut arbetskraft. Denna typ av verksamhet är särskilt viktig i länder med omfattande anställningsskydd och utgör ett mycket viktigt komplement till fast anställd personal då inhyrd arbetskraft ger företagen möjlighet att möta fluktuationer i behovet av arbetskraft utan att samtidigt dra på sig fasta kostnader. I det nordiska dubbelbeskattningsavtalet är uthyrd arbetskraft undantaget från montörregeln vilket leder till att svenska arbetstagare beskattas olika beroende på om de är uthyrda till ett danskt företag eller om de arbetar tillfälligt i Danmark. Detta förhållande är föremålet för denna uppsats och frågan är om detta förhållande utgör en otillåten begränsning av den europeiska gemenskapens fria rörlighet. Uppsatsens slutsats är att beskattningskonsekvenserna för den arbetstagare som hyrs ut jämfört med den fast anställde i Sverige och Danmark i huvudsak är lika oavsett anställningsform. Det är främst två omständigheter som eventuellt kan anses begränsa den fria rörligheten, nämligen avsaknaden av möjlighet till avdrag vid tillämpning av SINK samt att uthyrning av arbetskraft inte omfattas av montörregeln i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Den omständighet att de svenska reglerna i SINK inte medger kostnadsavdrag samt personliga avdrag kan innebära att en person blir hårdare beskattad vid tillämpning av SINK än av IL, vilket kan anses utgöra en dold diskriminering. Enligt genomgången praxis från EG-domstolen framgår att den skattskyldige som till övervägande del har sin inkomst från arbetsstaten skall ha möjlighet att bli behandlad som en i arbetslandet bosatt person och att olika behandling av egna medborgare och utlänningar inte är tillåtet om olikbehandlingen inte kan rättfärdigas. Frågan är om diskrimineringen i SINK kan rättfärdigas. Endast argument om skattesystemets koherens har godtagits av EG-domstolen, men i och med utslaget i Danner torde medlemsstaternas möjlighet att nå framgång med denna invändning vara liten. I fallet Wallentin, som ännu inte har behandlats av EG-domstolen, skall SINK-reglernas överensstämmelse med EG-rätten bedömas. EG-domstolen har i ett antal fall uttalat att dubbelbeskattningsavtal som överensstämmer med OECD:s modellavtal inte strider mot EG-rätten. Det nordiska dubbelbeskattnings-avtalet skiljer sig dock från OECD:s modellavtal bl. a. genom att uthyrning av arbetskraft är undantaget från montörregeln i det nordiska avtalet. Detta innebär att en från Sverige under 183 dagar uthyrd arbetstagare skall beskattas i Danmark till skillnad från en arbetstagare med hemvist och inkomst från Sverige som utför arbete under kortare tid än 183 dagar i Danmark som skall beskattas i Sverige. Svenska jämförbara fall behandlas på så sätt med olika regler. För den enskilde arbetstagaren torde det vara mer administrativt betungande att beskattas i källstaten. Denna effekt kommer troligen att påverka rörligheten och konkurrensen för kortvarig arbetskraftsuthyrning negativt. I enlighet med EG-rätten föreligger restriktionsförbud gällande både fri rörlighet för personer och fri rörlighet för tjänster. De nordiska reglerna för beskattning av bemanningsföretag synes begränsa de friheter som åtnjuts genom EG-fördraget, i brist på rättspraxis gällande olik behandling av jämförbara nationella fall torde förfarandet dock inte strida mot EG-rätten. Inom unionen förhärskar paradigmet om att fri rörlighet och konkurrens kommer att öka gemenskapens välfärd genom lägre priser och bättre resursallokering. I medlemsstaterna utgör beskattningsrätten ryggraden för den nationella välfärden. I avsaknad av harmonisering och utjämningsventiler kommer sannolikt konflikten mellan gemenskapens välfärd och nationell välfärd att fortgå.}},
author = {{Larsson, Thony}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Gränslösa bemanningsföretag inom Öresundsregionen}},
year = {{2004}},
}