Advanced

Avtalsslut enligt amerikansk avtalsrätt

Laserow, Liza (2006)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen redogör för grundstenarna för ett avtalsslut enligt amerikansk avtalsrätt. Rättssystemet tillhör common law-familjen där rättsregler fastställs genom avgjorda rättsfall. Den amerikanska avtalsrätten regleras i huvudsak av två regelverk. Restatement of Contracts är en kodifikation som grundar sig på sedvanerätt, framtagen av American Law Institute, som trots att den inte utgör lag har fått stort anseende i landets domstolar. Uniform Commercial Code reglerar den kommersiella rätten för köp av lös egendom. Genom U.C.C. har den amerikanska avtalsrätten infört skilda regler för privatpersoner och näringsidkare. United Nations Convention on Contracts for the International Sale and Goods utgör Amerikas internationella avtalsrätt som... (More)
Uppsatsen redogör för grundstenarna för ett avtalsslut enligt amerikansk avtalsrätt. Rättssystemet tillhör common law-familjen där rättsregler fastställs genom avgjorda rättsfall. Den amerikanska avtalsrätten regleras i huvudsak av två regelverk. Restatement of Contracts är en kodifikation som grundar sig på sedvanerätt, framtagen av American Law Institute, som trots att den inte utgör lag har fått stort anseende i landets domstolar. Uniform Commercial Code reglerar den kommersiella rätten för köp av lös egendom. Genom U.C.C. har den amerikanska avtalsrätten infört skilda regler för privatpersoner och näringsidkare. United Nations Convention on Contracts for the International Sale and Goods utgör Amerikas internationella avtalsrätt som innehåller internationella regler om köp- och avtalsrätt. För att avgöra ett anbuds bindande verkan används kontraktsprincipen. Inom amerikansk avtalsrätt har stor vikt lagts vid att undvika ensidig bundenhet. Med kontraktsprincipen kan ett anbud återkallas ända tills en accept avlämnats av adressaten och bundenhet för båda parterna uppstår först då accepten avlämnats. Enligt löftesprincipen kan inte, till skillnad från kontraktsprincipen, anbudet återkallas med laga kraft efter anbudstagaren tagit del av det och anbudsgivaren blir bunden då anbudet avgivits. CISG har liksom den amerikanska avtalsrätten fokuserat på gemensam bundenhet och tillämpat kontraktsprincipen. Regeln kan anses vara en kompromiss mellan löftes- och kontraktsprincipen på grund av att det finns undantag för de fall då det i anbudet finns en bestämd acceptfrist eller då anbudstagaren hade befogad anledning att förlita sig på att det inte kunde återkallas och till följd därav vidtagit åtgärder. Genom att avlämna ett löfte eller utföra en prestation binds anbudstagaren till anbudet. Avtalet har då stöd av en consideration som inom amerikansk avtalsrätt är nödvändigt för att kunna binda båda parterna till ett giltigt avtal. Consideration används för att kunna fastslå vissa löften som icke bindande och därmed inte heller verkställbara. Det finns dock löften som är bindande och verkställbara utan att de har stöd av consideration. Läran om consideration är något föråldrad och har genom åren blivit hårt kritiserad. Domstolar har utvecklat metoder och regelverken har utvecklat substitut för att kringgå läran, vilket visar på att det finns ett behov av modernisering. Inom det amerikanska rättsystemet används anbud-accept-modellen liksom inom CISG. Parternas handlande bedöms enligt the objective theory of assent. För att ett erbjudande ska vara att anse som ett anbud ska adressaten av anbudet ha fog att förstå att han erbjudits att samtycka till avtalet samt att av detta följer ett avtal. Ett anbud får inte effekt förrän det nått sin mottagare, och samma sak gäller för en anbudsgivares återkallelse. Anbudsgivarens möjlighet att återkalla är en grundläggande rättighet inom den amerikanska avtalsrätten men det finns vissa typer av anbud som inte går att återkalla. Detta är en åtgärd vidtagen för att skydda anbudstagaren. CISG skiljer på uttrycken att dra tillbaka ett anbud och att återkalla ett. Huvudprincipen inom konventionen är, liksom inom den amerikanska avtalsrätten, att ett anbud fritt kan återkallas innan anbudstagaren avsänt sin accept. Vill anbudsgivaren att hans anbud ska vara oåterkalleligt måste han klargöra detta i anbudet. Endast den som anbudet är ställt till kan acceptera med laga kraft och accepten utgör ett samtycke till anbudets villkor. Enligt CISG ska accepten tydligt visa på ett samtycke till anbudet och binder inte anbudstagaren förrän den nått sin mottagare. Här skiljer sig den amerikanska rätten och CISG sig åt, då det inom CISG är anbudstagaren som får stå risken för att accepten verkligen kommit fram, medan det är anbudsgivaren inom amerikansk avtalsrätt. Gemensam inställning till att accept genom tystnad inte är giltig, råder mellan CISG och den nationella amerikanska avtalsrättan U.C.C. § 2-207 fastslår att svaret inte behöver vara helt överensstämmande med anbudet för att utgöra en accept. Regeln i U.C.C. § 2-207 är speciellt utformad för att passa in på problemet med kolliderande standardavtal. Tanken bakom bestämmelsen var att komma ifrån lösningen med last shot som tillämpas inom common law och skapa mer flexibla regler. De amerikanska domstolarna har tolkat regeln på varierande sätt, men den gällande tolkningen innebär att domstolen tillämpar klausulupplösning och fyller ut luckor som uppstår med utfyllande regler från U.C.C. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Laserow, Liza
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Avtalsrätt
language
Swedish
id
1559486
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559486,
  abstract     = {Uppsatsen redogör för grundstenarna för ett avtalsslut enligt amerikansk avtalsrätt. Rättssystemet tillhör common law-familjen där rättsregler fastställs genom avgjorda rättsfall. Den amerikanska avtalsrätten regleras i huvudsak av två regelverk. Restatement of Contracts är en kodifikation som grundar sig på sedvanerätt, framtagen av American Law Institute, som trots att den inte utgör lag har fått stort anseende i landets domstolar. Uniform Commercial Code reglerar den kommersiella rätten för köp av lös egendom. Genom U.C.C. har den amerikanska avtalsrätten infört skilda regler för privatpersoner och näringsidkare. United Nations Convention on Contracts for the International Sale and Goods utgör Amerikas internationella avtalsrätt som innehåller internationella regler om köp- och avtalsrätt. För att avgöra ett anbuds bindande verkan används kontraktsprincipen. Inom amerikansk avtalsrätt har stor vikt lagts vid att undvika ensidig bundenhet. Med kontraktsprincipen kan ett anbud återkallas ända tills en accept avlämnats av adressaten och bundenhet för båda parterna uppstår först då accepten avlämnats. Enligt löftesprincipen kan inte, till skillnad från kontraktsprincipen, anbudet återkallas med laga kraft efter anbudstagaren tagit del av det och anbudsgivaren blir bunden då anbudet avgivits. CISG har liksom den amerikanska avtalsrätten fokuserat på gemensam bundenhet och tillämpat kontraktsprincipen. Regeln kan anses vara en kompromiss mellan löftes- och kontraktsprincipen på grund av att det finns undantag för de fall då det i anbudet finns en bestämd acceptfrist eller då anbudstagaren hade befogad anledning att förlita sig på att det inte kunde återkallas och till följd därav vidtagit åtgärder. Genom att avlämna ett löfte eller utföra en prestation binds anbudstagaren till anbudet. Avtalet har då stöd av en consideration som inom amerikansk avtalsrätt är nödvändigt för att kunna binda båda parterna till ett giltigt avtal. Consideration används för att kunna fastslå vissa löften som icke bindande och därmed inte heller verkställbara. Det finns dock löften som är bindande och verkställbara utan att de har stöd av consideration. Läran om consideration är något föråldrad och har genom åren blivit hårt kritiserad. Domstolar har utvecklat metoder och regelverken har utvecklat substitut för att kringgå läran, vilket visar på att det finns ett behov av modernisering. Inom det amerikanska rättsystemet används anbud-accept-modellen liksom inom CISG. Parternas handlande bedöms enligt the objective theory of assent. För att ett erbjudande ska vara att anse som ett anbud ska adressaten av anbudet ha fog att förstå att han erbjudits att samtycka till avtalet samt att av detta följer ett avtal. Ett anbud får inte effekt förrän det nått sin mottagare, och samma sak gäller för en anbudsgivares återkallelse. Anbudsgivarens möjlighet att återkalla är en grundläggande rättighet inom den amerikanska avtalsrätten men det finns vissa typer av anbud som inte går att återkalla. Detta är en åtgärd vidtagen för att skydda anbudstagaren. CISG skiljer på uttrycken att dra tillbaka ett anbud och att återkalla ett. Huvudprincipen inom konventionen är, liksom inom den amerikanska avtalsrätten, att ett anbud fritt kan återkallas innan anbudstagaren avsänt sin accept. Vill anbudsgivaren att hans anbud ska vara oåterkalleligt måste han klargöra detta i anbudet. Endast den som anbudet är ställt till kan acceptera med laga kraft och accepten utgör ett samtycke till anbudets villkor. Enligt CISG ska accepten tydligt visa på ett samtycke till anbudet och binder inte anbudstagaren förrän den nått sin mottagare. Här skiljer sig den amerikanska rätten och CISG sig åt, då det inom CISG är anbudstagaren som får stå risken för att accepten verkligen kommit fram, medan det är anbudsgivaren inom amerikansk avtalsrätt. Gemensam inställning till att accept genom tystnad inte är giltig, råder mellan CISG och den nationella amerikanska avtalsrättan U.C.C. § 2-207 fastslår att svaret inte behöver vara helt överensstämmande med anbudet för att utgöra en accept. Regeln i U.C.C. § 2-207 är speciellt utformad för att passa in på problemet med kolliderande standardavtal. Tanken bakom bestämmelsen var att komma ifrån lösningen med last shot som tillämpas inom common law och skapa mer flexibla regler. De amerikanska domstolarna har tolkat regeln på varierande sätt, men den gällande tolkningen innebär att domstolen tillämpar klausulupplösning och fyller ut luckor som uppstår med utfyllande regler från U.C.C.},
  author       = {Laserow, Liza},
  keyword      = {Avtalsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Avtalsslut enligt amerikansk avtalsrätt},
  year         = {2006},
}