En översyn av det allmänna skadeståndet i Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter
(2007)Department of Law
- Abstract
- Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur det allmänna skadeståndet i FHL beräknas och dels hur man skulle kunna beräkna det. Undersökningen visar att beräkningsgrunderna för det allmänna skadeståndet i mångt och mycket är slumpartat. Det är ofta svårt för käranden att styrka sin skada fullt ut vilket leder till att domstolen gör en ren skälighetsbedömning. Sammantaget finns det en konsensus mellan både jurister och näringsliv att utdömda allmänna skadestånd generellt sett är allt för låga. För att utreda alternativa lösningar gjordes en komparativ studie med den amerikanska regleringen på området. I amerikansk rätt beräknas ersättningen bl.a. med hjälp av en skälighetsbedömning som bygger på ersättning motsvarande en skälig royalty... (More)
- Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur det allmänna skadeståndet i FHL beräknas och dels hur man skulle kunna beräkna det. Undersökningen visar att beräkningsgrunderna för det allmänna skadeståndet i mångt och mycket är slumpartat. Det är ofta svårt för käranden att styrka sin skada fullt ut vilket leder till att domstolen gör en ren skälighetsbedömning. Sammantaget finns det en konsensus mellan både jurister och näringsliv att utdömda allmänna skadestånd generellt sett är allt för låga. För att utreda alternativa lösningar gjordes en komparativ studie med den amerikanska regleringen på området. I amerikansk rätt beräknas ersättningen bl.a. med hjälp av en skälighetsbedömning som bygger på ersättning motsvarande en skälig royalty för användandet. Denna lösning finns också på det immaterialrättsliga området i svensk rätt, dock inte i företagshemlighetslagen. Den preventiva delen av skadeståndet regleras i amerikansk rätt genom ett straffande skadestånd, s.k. ''punitive damage''. Grundtanken med ett punitive damage är att genom höga skadestånd straffa svaranden för hans handlande och samtidigt ha en allmänpreventiv verkan. Ett sådant synsätt har länge setts som en omöjlighet i de flesta europeiska länder där skadeståndets enda legitima funktion anses vara att verka reparerande. Även om denna syn är på väg att luckras upp inom framförallt EU ses det fortfarande som en omöjlighet med straffande skadestånd i Sverige utan en omfattande skadeståndsreform. I Sverige användes istället sanktionsavgifter som ett medel för att åstadkomma allmänpreventiv verkan. En sanktionsavgift ligger utanför den straffrättsliga ordningen men fyller i många avseenden samma preventiva funktion som ett straff. Syftet är att avgiften skall verka avskräckande och avhållande och samtidigt ha en mot den skyldige ha en direkt riktad verkan. Konkurrensskadeavgiften är ett exempel på en sanktionsavgift. För att stärka lagens reparativa funktion föreslås därför ett tillägg om en minimiersättning motsvarande en skälig ersättning för utnyttjandet. Ett otillbörligt utnyttjande av någon annans rättighet bör åtminstone ersättas med vad en licens skulle ha kostat. För att höja det preventiva skyddet föreslås en sanktionsavgift med konkurrenslagens konkurrensskadeavgift som förebilder. En sådan avgift bör uppfylla ändamålet att det aldrig får te sig fördelaktigt att kalkylera med möjligheten att angripa någon annans företagshemlighet. Både ersättning motsvarande en skälig ersättning och sanktionsavgiften existerar redan i svensk rätt och är således bekant för domstolen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559501
- author
- Leffler, David
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Komparativ rätt, Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559501
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559501,
abstract = {{Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur det allmänna skadeståndet i FHL beräknas och dels hur man skulle kunna beräkna det. Undersökningen visar att beräkningsgrunderna för det allmänna skadeståndet i mångt och mycket är slumpartat. Det är ofta svårt för käranden att styrka sin skada fullt ut vilket leder till att domstolen gör en ren skälighetsbedömning. Sammantaget finns det en konsensus mellan både jurister och näringsliv att utdömda allmänna skadestånd generellt sett är allt för låga. För att utreda alternativa lösningar gjordes en komparativ studie med den amerikanska regleringen på området. I amerikansk rätt beräknas ersättningen bl.a. med hjälp av en skälighetsbedömning som bygger på ersättning motsvarande en skälig royalty för användandet. Denna lösning finns också på det immaterialrättsliga området i svensk rätt, dock inte i företagshemlighetslagen. Den preventiva delen av skadeståndet regleras i amerikansk rätt genom ett straffande skadestånd, s.k. ''punitive damage''. Grundtanken med ett punitive damage är att genom höga skadestånd straffa svaranden för hans handlande och samtidigt ha en allmänpreventiv verkan. Ett sådant synsätt har länge setts som en omöjlighet i de flesta europeiska länder där skadeståndets enda legitima funktion anses vara att verka reparerande. Även om denna syn är på väg att luckras upp inom framförallt EU ses det fortfarande som en omöjlighet med straffande skadestånd i Sverige utan en omfattande skadeståndsreform. I Sverige användes istället sanktionsavgifter som ett medel för att åstadkomma allmänpreventiv verkan. En sanktionsavgift ligger utanför den straffrättsliga ordningen men fyller i många avseenden samma preventiva funktion som ett straff. Syftet är att avgiften skall verka avskräckande och avhållande och samtidigt ha en mot den skyldige ha en direkt riktad verkan. Konkurrensskadeavgiften är ett exempel på en sanktionsavgift. För att stärka lagens reparativa funktion föreslås därför ett tillägg om en minimiersättning motsvarande en skälig ersättning för utnyttjandet. Ett otillbörligt utnyttjande av någon annans rättighet bör åtminstone ersättas med vad en licens skulle ha kostat. För att höja det preventiva skyddet föreslås en sanktionsavgift med konkurrenslagens konkurrensskadeavgift som förebilder. En sådan avgift bör uppfylla ändamålet att det aldrig får te sig fördelaktigt att kalkylera med möjligheten att angripa någon annans företagshemlighet. Både ersättning motsvarande en skälig ersättning och sanktionsavgiften existerar redan i svensk rätt och är således bekant för domstolen.}},
author = {{Leffler, David}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En översyn av det allmänna skadeståndet i Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter}},
year = {{2007}},
}