Skadestånd inom konkurrensrätten - svensk och europeisk rätt efter Courage v. Crehan
(2002)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats behandlar skadeståndets utformning och funktion inom svensk och europeisk konkurrensrätt. Hitintills har skadeståndet spelat en väldigt tillbakadragen roll inom båda konkurrensrättssystemen. Förhållandena är annorlunda i USA, där flertalet konkurrensrättsprocesser utgörs av enskilda skadeståndsmål. Överträdelser av konkurrensrätten orsakar ekonomiska skador, såväl för samhället i stort som för enskilda aktörer. Härvid kan det diskuteras om skadeståndet bör betraktas som en i raden av de sanktioner som syftar till att undanröja och avskräcka från överträdelser, eller om skadeståndet istället bör inriktas på att kompensera enskilda skadelidande. Ofta kan dessa funktioner utföras samtidigt, men i vissa fall måste ett val göras.... (More)
- Denna uppsats behandlar skadeståndets utformning och funktion inom svensk och europeisk konkurrensrätt. Hitintills har skadeståndet spelat en väldigt tillbakadragen roll inom båda konkurrensrättssystemen. Förhållandena är annorlunda i USA, där flertalet konkurrensrättsprocesser utgörs av enskilda skadeståndsmål. Överträdelser av konkurrensrätten orsakar ekonomiska skador, såväl för samhället i stort som för enskilda aktörer. Härvid kan det diskuteras om skadeståndet bör betraktas som en i raden av de sanktioner som syftar till att undanröja och avskräcka från överträdelser, eller om skadeståndet istället bör inriktas på att kompensera enskilda skadelidande. Ofta kan dessa funktioner utföras samtidigt, men i vissa fall måste ett val göras. Den svenska konkurrenslagen innehåller en paragraf (KL 33 §) som uttryckligen föreskriver att culpösa överträdelser av konkurrensreglerna ger upphov till skadeståndsskyldighet. Lagrummet har aldrig tillämpats i praxis. Utifrån de knapphändiga förarbetsuttalanden som existerar kan det konstateras att inte alla skadelidande har rätt till ersättning. Framför allt är konsumenter - konkurrensrättens egentliga skyddssubjekt - uteslutna. EGrättens inställning är sannolikt en annan. Rätten till skadestånd har länge varit omdiskuterad i förhållande till EG:s konkurrensregler. En del har, utifrån likabehandlingsprincipen, hävdat att en rätt till skadestånd endast kan göras gällande om nationell rätt innehåller en sådan rätt. Andra har menat att EG-rätten innehåller en självständig rätt till ersättning. Genom ett rättsfall från hösten 2001 synes EG-domstolen i princip ha intagit den senare ståndpunkten. Eftersom skadeståndet inom EG-rätten är kopplat till principen om direkt effekt och enskildas rättigheter torde kretsen av skadeståndsberättigade vara vidare än enligt svensk rätt. EG-domstolens klargörande i kombination med kommissionens förslag till reform av förordning 17/62 indikerar att skadeståndet kan komma att inta en mer central plats inom konkurrensrätten framöver. Den omfattande amerikanska rättspraxis som har utvecklats under 1900-talet visar på en del problem som europeisk konkurrensrätt därvid kommer att ställas inför. Ett sådant representeras av begreppet konkurrensskada - inte alla skador som uppstår vid överträdelser av konkurrensreglerna är konkurrensrättsligt relevanta. Ett annat problem rör s.k. övervältring, dvs. det förhållande att en konkurrensskada sällan drabbar enbart den direkta kunden till en konkurrensbegränsare. Härvid kan det diskuteras vem som egentligen bör kunna begära ersättning. Kopplingen mellan en civilrättslig rättsföljd och en offentligrättslig lagstiftning medför överhuvudtaget en del problem som svenska och europeiska domstolar kommer att behöva ta ställning till i framtiden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559546
- author
- Levinsohn, Martin
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559546
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559546,
abstract = {{Denna uppsats behandlar skadeståndets utformning och funktion inom svensk och europeisk konkurrensrätt. Hitintills har skadeståndet spelat en väldigt tillbakadragen roll inom båda konkurrensrättssystemen. Förhållandena är annorlunda i USA, där flertalet konkurrensrättsprocesser utgörs av enskilda skadeståndsmål. Överträdelser av konkurrensrätten orsakar ekonomiska skador, såväl för samhället i stort som för enskilda aktörer. Härvid kan det diskuteras om skadeståndet bör betraktas som en i raden av de sanktioner som syftar till att undanröja och avskräcka från överträdelser, eller om skadeståndet istället bör inriktas på att kompensera enskilda skadelidande. Ofta kan dessa funktioner utföras samtidigt, men i vissa fall måste ett val göras. Den svenska konkurrenslagen innehåller en paragraf (KL 33 §) som uttryckligen föreskriver att culpösa överträdelser av konkurrensreglerna ger upphov till skadeståndsskyldighet. Lagrummet har aldrig tillämpats i praxis. Utifrån de knapphändiga förarbetsuttalanden som existerar kan det konstateras att inte alla skadelidande har rätt till ersättning. Framför allt är konsumenter - konkurrensrättens egentliga skyddssubjekt - uteslutna. EGrättens inställning är sannolikt en annan. Rätten till skadestånd har länge varit omdiskuterad i förhållande till EG:s konkurrensregler. En del har, utifrån likabehandlingsprincipen, hävdat att en rätt till skadestånd endast kan göras gällande om nationell rätt innehåller en sådan rätt. Andra har menat att EG-rätten innehåller en självständig rätt till ersättning. Genom ett rättsfall från hösten 2001 synes EG-domstolen i princip ha intagit den senare ståndpunkten. Eftersom skadeståndet inom EG-rätten är kopplat till principen om direkt effekt och enskildas rättigheter torde kretsen av skadeståndsberättigade vara vidare än enligt svensk rätt. EG-domstolens klargörande i kombination med kommissionens förslag till reform av förordning 17/62 indikerar att skadeståndet kan komma att inta en mer central plats inom konkurrensrätten framöver. Den omfattande amerikanska rättspraxis som har utvecklats under 1900-talet visar på en del problem som europeisk konkurrensrätt därvid kommer att ställas inför. Ett sådant representeras av begreppet konkurrensskada - inte alla skador som uppstår vid överträdelser av konkurrensreglerna är konkurrensrättsligt relevanta. Ett annat problem rör s.k. övervältring, dvs. det förhållande att en konkurrensskada sällan drabbar enbart den direkta kunden till en konkurrensbegränsare. Härvid kan det diskuteras vem som egentligen bör kunna begära ersättning. Kopplingen mellan en civilrättslig rättsföljd och en offentligrättslig lagstiftning medför överhuvudtaget en del problem som svenska och europeiska domstolar kommer att behöva ta ställning till i framtiden.}},
author = {{Levinsohn, Martin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Skadestånd inom konkurrensrätten - svensk och europeisk rätt efter Courage v. Crehan}},
year = {{2002}},
}