Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Brittiska konstitutionens förenlighet med EG-rättens anspråk på rättsligt företräde

Lidehäll, Therese (2003)
Department of Law
Abstract
Storbritannien är en stat utan en skriven konstitution och har en dynamisk rättsutveckling baserad på ''case law'' vilken ger jurister och domare stort inflytande över hur lagar tolkas och tillämpas. I Storbritannien råder en dualistisk syn på förhållandet mellan internationell rätt och nationell rätt. Brittiska konstitutionen bygger på principen om parlamentets oinskränkbara makt, parlamentet är fritt att ändra eller upphäva lagar som stiftats av tidigare sittande parlament. Domstolarna är skyldiga att tillämpa lagar som parlamentet stiftat, oavsett om dessa lagar i domstolen anses strida mot redan gällande lagregler och rättsprinciper. Då Storbritannien år 1972 valde att ansluta sig till Europeiska gemenskapen valde landet då att... (More)
Storbritannien är en stat utan en skriven konstitution och har en dynamisk rättsutveckling baserad på ''case law'' vilken ger jurister och domare stort inflytande över hur lagar tolkas och tillämpas. I Storbritannien råder en dualistisk syn på förhållandet mellan internationell rätt och nationell rätt. Brittiska konstitutionen bygger på principen om parlamentets oinskränkbara makt, parlamentet är fritt att ändra eller upphäva lagar som stiftats av tidigare sittande parlament. Domstolarna är skyldiga att tillämpa lagar som parlamentet stiftat, oavsett om dessa lagar i domstolen anses strida mot redan gällande lagregler och rättsprinciper. Då Storbritannien år 1972 valde att ansluta sig till Europeiska gemenskapen valde landet då att betrakta EG-rätten som gällande rätt inom Storbritannien. Följden därav blev en kollision mellan EG-rätten och brittiska konstitutionen. EG-rättens anspråk på företräde framför nationell lagstiftning inom Europeiska unionens så kallade första pelare är ett anspråk på att vara den första rättskälla som förknippas med Storbritanniens konstitution. Detta anspråk kolliderar med Storbritanniens suveränitet sådan denna hittills tolkats i brittisk rättsutveckling. Denna kollision har uppstått i de flesta av medlemsländerna och i varje land hanterats utifrån de där gällande grundlagarna. I Storbritannien, landet utan en skriven konstitution, har konflikten fått en särskild lösning som får anses ha fundamentalt förändrat landets konstitutionella principer. På det socialpolitiska området stod Storbritannien, tillsammans med Irland, till en början utanför EG-ländernas samarbete men idag är britterna dock underkastade samma socialpolitiska normer som övriga EU-medborgare. Vad gäller Schengen-samarbetet, vilket Storbritannien valt att ställa sig utanför, existerar kollisionen mellan brittisk konstitution och EG-rättens anspråk på rättsligt företräde åtminstone teoretiskt. Dessa tre avdelningar i samspelet mellan Storbritannien och EU-rätten ger en bakgrund till hur konflikten mellan det EG-rättsliga anspråket på rättsligt företräde och Storbritanniens konstitution har hanterats i brittisk rätt. Placeringen av Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i den brittiska normhierarkin belyser ytterligare hur den brittiska konstitutionen värnar om sin rättsliga suveränitet. Styrkan i brittiska konstitutionens uppfattning om parlamentets oinskränkta lagstiftningsmakt ger i förhållandet till Europakonventionen upphov till en liknande problematik som den i konflikten med EG-rätten. Detta är anledningen till att en jämförelse mellan de två kollisionerna är värdefull trots att Europakonventionen inte är ett EG-rättsligt instrument. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lidehäll, Therese
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
EG-rätt
language
Swedish
id
1559558
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559558,
  abstract     = {Storbritannien är en stat utan en skriven konstitution och har en dynamisk rättsutveckling baserad på ''case law'' vilken ger jurister och domare stort inflytande över hur lagar tolkas och tillämpas. I Storbritannien råder en dualistisk syn på förhållandet mellan internationell rätt och nationell rätt. Brittiska konstitutionen bygger på principen om parlamentets oinskränkbara makt, parlamentet är fritt att ändra eller upphäva lagar som stiftats av tidigare sittande parlament. Domstolarna är skyldiga att tillämpa lagar som parlamentet stiftat, oavsett om dessa lagar i domstolen anses strida mot redan gällande lagregler och rättsprinciper. Då Storbritannien år 1972 valde att ansluta sig till Europeiska gemenskapen valde landet då att betrakta EG-rätten som gällande rätt inom Storbritannien. Följden därav blev en kollision mellan EG-rätten och brittiska konstitutionen. EG-rättens anspråk på företräde framför nationell lagstiftning inom Europeiska unionens så kallade första pelare är ett anspråk på att vara den första rättskälla som förknippas med Storbritanniens konstitution. Detta anspråk kolliderar med Storbritanniens suveränitet sådan denna hittills tolkats i brittisk rättsutveckling. Denna kollision har uppstått i de flesta av medlemsländerna och i varje land hanterats utifrån de där gällande grundlagarna. I Storbritannien, landet utan en skriven konstitution, har konflikten fått en särskild lösning som får anses ha fundamentalt förändrat landets konstitutionella principer. På det socialpolitiska området stod Storbritannien, tillsammans med Irland, till en början utanför EG-ländernas samarbete men idag är britterna dock underkastade samma socialpolitiska normer som övriga EU-medborgare. Vad gäller Schengen-samarbetet, vilket Storbritannien valt att ställa sig utanför, existerar kollisionen mellan brittisk konstitution och EG-rättens anspråk på rättsligt företräde åtminstone teoretiskt. Dessa tre avdelningar i samspelet mellan Storbritannien och EU-rätten ger en bakgrund till hur konflikten mellan det EG-rättsliga anspråket på rättsligt företräde och Storbritanniens konstitution har hanterats i brittisk rätt. Placeringen av Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i den brittiska normhierarkin belyser ytterligare hur den brittiska konstitutionen värnar om sin rättsliga suveränitet. Styrkan i brittiska konstitutionens uppfattning om parlamentets oinskränkta lagstiftningsmakt ger i förhållandet till Europakonventionen upphov till en liknande problematik som den i konflikten med EG-rätten. Detta är anledningen till att en jämförelse mellan de två kollisionerna är värdefull trots att Europakonventionen inte är ett EG-rättsligt instrument.},
  author       = {Lidehäll, Therese},
  keyword      = {EG-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Brittiska konstitutionens förenlighet med EG-rättens anspråk på rättsligt företräde},
  year         = {2003},
}