Normallönemodell och neutralitetsprincipen
(2006)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats handlar om vilket inflytande de skattemässiga reglerna har över den enskildes val mellan olika sätt att ta ut sin inkomst ur aktiebolag. Frågan är dels om aktieägaren påverkas att välja att äga aktier i ett fåmansföretag eller ett flermansägt bolag, dels om arbetstagaren påverkas att välja mellan att arbeta i någon annans bolag eller sitt eget. Eftersom fåmansföretagsreglerna kom till för att förhindra att de skattemässiga fördelar som annars följde av att ta ut sin lön i form av utdelning uppkom, följer det naturligt att den enskilde åtminstone styrs i sitt val av ägande. Många artiklar och böcker har skrivits i ämnet och den mest grundläggande, den så kallade 3:12-utredningen, SOU 2002:52, har legat till grund för mitt... (More)
- Denna uppsats handlar om vilket inflytande de skattemässiga reglerna har över den enskildes val mellan olika sätt att ta ut sin inkomst ur aktiebolag. Frågan är dels om aktieägaren påverkas att välja att äga aktier i ett fåmansföretag eller ett flermansägt bolag, dels om arbetstagaren påverkas att välja mellan att arbeta i någon annans bolag eller sitt eget. Eftersom fåmansföretagsreglerna kom till för att förhindra att de skattemässiga fördelar som annars följde av att ta ut sin lön i form av utdelning uppkom, följer det naturligt att den enskilde åtminstone styrs i sitt val av ägande. Många artiklar och böcker har skrivits i ämnet och den mest grundläggande, den så kallade 3:12-utredningen, SOU 2002:52, har legat till grund för mitt arbete. Fullständig neutralitet för både olika former av ägande och arbete är en utopi då det skulle kräva att man i varje enskilt fall gjorde bedömningen om inkomsten härrörde från investeringar eller utfört arbete. Dessutom finns gränsfall där det råder delade meningar om till vilket inkomstslag avkastningen hör. Ett sådant system skulle således generera utredningar och beräkningar som omöjligen kan utföras för varje enskild skattskyldig. Man måste därför välja det beskattningsalternativ som man anser är mest rättvisande, utifrån det rådande politiska klimatet. Att beskatta dessa medel på ett för alla tillfredsställande sätt tycks nämligen inte finnas. Sedan 3:12-reglernas tillkomst har man diskuterat om man först skall räkna ut vad som kan anses vara normal lön och sedan kapitalbeskatta överskjutande inkomst eller vice versa. Hittills har alltid den beskattningsmodell där den normala avkastningen räknas ut gått segrande ur leken. Argumenten har främst varit att det skulle kräva alltför komplexa regler för att bestämma normal lön på ett riktigt sätt. Att komplicera de redan svårföljda fåmansföretagsreglerna är en känslig fråga då det redan finns krav från företagarnas sida om enkelhet. För införandet av en normallönemodell har anförts att förutsebarheten skulle öka och att det skulle vara mera rättvist att bestämma den tyngst beskattade delen med klara regler och låta resterande del tas upp till den lindrigare kapitalbeskattningen. För enkelhetens skull har det föreslagits att lönen skall schablonmässigt bestämmas till 7,5 prisbasbelopp som är taket för sjukpenninggrundande inkomst. Vid detta belopp utgörs arbetsgivaravgifterna åtminstone inte i sin helhet av skatt, eftersom en del är en avgift för sociala förmåner som t ex pension. Dessutom är löner avdragsgilla för företaget vilket gör att det blir billigare att betala arbetsgivaravgifter än bolagsskatt. Slutsatsen av det som fram kommit i uppsatsen i detta ämne är således att det blir svårt att hävda att man försvarar normalavkastningsmodellen av rättviseskäl. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559591
- author
- Liljenström, Erik
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1559591
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559591,
abstract = {{Denna uppsats handlar om vilket inflytande de skattemässiga reglerna har över den enskildes val mellan olika sätt att ta ut sin inkomst ur aktiebolag. Frågan är dels om aktieägaren påverkas att välja att äga aktier i ett fåmansföretag eller ett flermansägt bolag, dels om arbetstagaren påverkas att välja mellan att arbeta i någon annans bolag eller sitt eget. Eftersom fåmansföretagsreglerna kom till för att förhindra att de skattemässiga fördelar som annars följde av att ta ut sin lön i form av utdelning uppkom, följer det naturligt att den enskilde åtminstone styrs i sitt val av ägande. Många artiklar och böcker har skrivits i ämnet och den mest grundläggande, den så kallade 3:12-utredningen, SOU 2002:52, har legat till grund för mitt arbete. Fullständig neutralitet för både olika former av ägande och arbete är en utopi då det skulle kräva att man i varje enskilt fall gjorde bedömningen om inkomsten härrörde från investeringar eller utfört arbete. Dessutom finns gränsfall där det råder delade meningar om till vilket inkomstslag avkastningen hör. Ett sådant system skulle således generera utredningar och beräkningar som omöjligen kan utföras för varje enskild skattskyldig. Man måste därför välja det beskattningsalternativ som man anser är mest rättvisande, utifrån det rådande politiska klimatet. Att beskatta dessa medel på ett för alla tillfredsställande sätt tycks nämligen inte finnas. Sedan 3:12-reglernas tillkomst har man diskuterat om man först skall räkna ut vad som kan anses vara normal lön och sedan kapitalbeskatta överskjutande inkomst eller vice versa. Hittills har alltid den beskattningsmodell där den normala avkastningen räknas ut gått segrande ur leken. Argumenten har främst varit att det skulle kräva alltför komplexa regler för att bestämma normal lön på ett riktigt sätt. Att komplicera de redan svårföljda fåmansföretagsreglerna är en känslig fråga då det redan finns krav från företagarnas sida om enkelhet. För införandet av en normallönemodell har anförts att förutsebarheten skulle öka och att det skulle vara mera rättvist att bestämma den tyngst beskattade delen med klara regler och låta resterande del tas upp till den lindrigare kapitalbeskattningen. För enkelhetens skull har det föreslagits att lönen skall schablonmässigt bestämmas till 7,5 prisbasbelopp som är taket för sjukpenninggrundande inkomst. Vid detta belopp utgörs arbetsgivaravgifterna åtminstone inte i sin helhet av skatt, eftersom en del är en avgift för sociala förmåner som t ex pension. Dessutom är löner avdragsgilla för företaget vilket gör att det blir billigare att betala arbetsgivaravgifter än bolagsskatt. Slutsatsen av det som fram kommit i uppsatsen i detta ämne är således att det blir svårt att hävda att man försvarar normalavkastningsmodellen av rättviseskäl.}},
author = {{Liljenström, Erik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Normallönemodell och neutralitetsprincipen}},
year = {{2006}},
}