Advanced

Lån från utländska holdingbolag

Lindblom, Andrea (2009)
Department of Law
Abstract
Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att personer som äger svenska fåmansföretag med hög likviditet säljer det egna bolaget till ett av dem själva kontrollerat holdingbolag beläget i ett land med fördelaktiga skatteregler ex. i Holland eller Cypern. Istället för att ta ut pengar som utdelning och bli föremål för den svenska fåmansföretagsbeskattningen väljer man att låna hem pengar från det utländska bolaget. På så vis undviks beskattning helt och hållet. I Sverige finns ett låneförbud i ABL som förhindrar aktieägare från att låna pengar från ett bolag som de själva äger aktier i. Låneförbudet omfattar endast svenska aktiebolag. Liknande låneförbud saknas i vissa populära holdingbolagsländer, vilket möjliggör ett upptagande... (More)
Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att personer som äger svenska fåmansföretag med hög likviditet säljer det egna bolaget till ett av dem själva kontrollerat holdingbolag beläget i ett land med fördelaktiga skatteregler ex. i Holland eller Cypern. Istället för att ta ut pengar som utdelning och bli föremål för den svenska fåmansföretagsbeskattningen väljer man att låna hem pengar från det utländska bolaget. På så vis undviks beskattning helt och hållet. I Sverige finns ett låneförbud i ABL som förhindrar aktieägare från att låna pengar från ett bolag som de själva äger aktier i. Låneförbudet omfattar endast svenska aktiebolag. Liknande låneförbud saknas i vissa populära holdingbolagsländer, vilket möjliggör ett upptagande av lån från holdingbolag beläget i dessa länder. Oftast köper den svenska företagaren ett färdigt bolag i ett land med för ändamålet förmånliga skatteregler. Det nyköpta holdingbolaget köper sedan det svenska företaget genom en överlåtelse till aktiernas anskaffningskostnad enligt reglerna i 53 kap. IL. Skatteverket anser att det strider mot svensk lag när sedan ägarna till bolaget lånar hem stora summor till Sverige på förmånliga villkor. Skatteverket försöker i en rad processer beskatta lånen bl.a. genom att tillämpa den omdiskuterade genomsynsprincipen och hävdar t.ex. att eftersom pengarna härstammar från det svenska rörelsedrivande bolaget så ska lånet i själva verket anses upptaget från det svenska bolaget, eller att lånet i själva verket bör betraktas som en utdelning. Skatteverket har också i några fall yrkat på en tillämpning av skatteflyktslagen i länsrätten eftersom man anser att rekvisiten i lagens andra paragraf är uppfyllda. I denna uppsats undersöks vilka svenska skatteregler som aktualiseras vid lån från utländskt holdingbolag. Jag undersöker även de rättsliga grunder som Skatteverket använder för att ifrågasätta förfarandet och huruvida Skatteverket kan tänkas nå framgång i processerna. Huvudfrågan i denna framställning är en diskussion kring huruvida en rättshandling kan ha en innebörd civilrättsligt men en annan innebörd skatterättsligt - om resultatet av en genomförd transaktion leder till oönskade skattekonsekvenser enligt Skatteverkets mening? Jag diskuterar skillnaden mellan å ena sidan felaktigt rubricerade rättshandlingar och å andra sidan rättshandlingar med en riktig rubricering som leder till minskade skatteintäkter för staten. Enligt min mening bör ett alltför fördelaktigt lån kunna omklassificeras till att utgöra utdelning genom en vanlig avtalstolkning där man ser till rättshandlingens verkliga innebörd. Däremot ställer jag mig mycket kritisk till ett användande av genomsyn i den mån fråga är om att ''bortse'' från civilrättsligt giltiga rättshandlingar. En rättstillämpning som innebär att man ska bortse från ett lagligen tillkommet och registrerat utländskt bolag eftersom bolagets existens öppnar upp för skatteundandraganden ska enligt min uppfattning inte vara möjligt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lindblom, Andrea
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1559636
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559636,
  abstract     = {Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att personer som äger svenska fåmansföretag med hög likviditet säljer det egna bolaget till ett av dem själva kontrollerat holdingbolag beläget i ett land med fördelaktiga skatteregler ex. i Holland eller Cypern. Istället för att ta ut pengar som utdelning och bli föremål för den svenska fåmansföretagsbeskattningen väljer man att låna hem pengar från det utländska bolaget. På så vis undviks beskattning helt och hållet. I Sverige finns ett låneförbud i ABL som förhindrar aktieägare från att låna pengar från ett bolag som de själva äger aktier i. Låneförbudet omfattar endast svenska aktiebolag. Liknande låneförbud saknas i vissa populära holdingbolagsländer, vilket möjliggör ett upptagande av lån från holdingbolag beläget i dessa länder. Oftast köper den svenska företagaren ett färdigt bolag i ett land med för ändamålet förmånliga skatteregler. Det nyköpta holdingbolaget köper sedan det svenska företaget genom en överlåtelse till aktiernas anskaffningskostnad enligt reglerna i 53 kap. IL. Skatteverket anser att det strider mot svensk lag när sedan ägarna till bolaget lånar hem stora summor till Sverige på förmånliga villkor. Skatteverket försöker i en rad processer beskatta lånen bl.a. genom att tillämpa den omdiskuterade genomsynsprincipen och hävdar t.ex. att eftersom pengarna härstammar från det svenska rörelsedrivande bolaget så ska lånet i själva verket anses upptaget från det svenska bolaget, eller att lånet i själva verket bör betraktas som en utdelning. Skatteverket har också i några fall yrkat på en tillämpning av skatteflyktslagen i länsrätten eftersom man anser att rekvisiten i lagens andra paragraf är uppfyllda. I denna uppsats undersöks vilka svenska skatteregler som aktualiseras vid lån från utländskt holdingbolag. Jag undersöker även de rättsliga grunder som Skatteverket använder för att ifrågasätta förfarandet och huruvida Skatteverket kan tänkas nå framgång i processerna. Huvudfrågan i denna framställning är en diskussion kring huruvida en rättshandling kan ha en innebörd civilrättsligt men en annan innebörd skatterättsligt - om resultatet av en genomförd transaktion leder till oönskade skattekonsekvenser enligt Skatteverkets mening? Jag diskuterar skillnaden mellan å ena sidan felaktigt rubricerade rättshandlingar och å andra sidan rättshandlingar med en riktig rubricering som leder till minskade skatteintäkter för staten. Enligt min mening bör ett alltför fördelaktigt lån kunna omklassificeras till att utgöra utdelning genom en vanlig avtalstolkning där man ser till rättshandlingens verkliga innebörd. Däremot ställer jag mig mycket kritisk till ett användande av genomsyn i den mån fråga är om att ''bortse'' från civilrättsligt giltiga rättshandlingar. En rättstillämpning som innebär att man ska bortse från ett lagligen tillkommet och registrerat utländskt bolag eftersom bolagets existens öppnar upp för skatteundandraganden ska enligt min uppfattning inte vara möjligt.},
  author       = {Lindblom, Andrea},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Lån från utländska holdingbolag},
  year         = {2009},
}