Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Straffmätningssystematiken i Sverige, Danmark och Norge

Linder, Tobias (2003)
Department of Law
Abstract
Denna uppsats behandlar straffmätningssystematiken i Sverige, Danmark och Norge. Frågor som jag har försökt besvara är: Hur ser de olika ländernas reglering och praxis ut? Vilka övergripande likheter och skillnader finns det? Hur kan de problem som uppstått angripas? För att illustrera problematiken och systematiken kring straffmätning har undersökningen gjorts i ljuset av brottstyperna misshandel och stöld. De nordiska juristmötena har under årens lopp haft mycket stor betydelse för den juridiska utvecklingen i norden. Framförallt efter andra världskriget då formerna för samarbetet fördjupades och blev fastare. Bland den mångfald av lagar som samarbetet resulterat i kan särskilt nämnas lagen om verkställighet av domar i brottmål i annat... (More)
Denna uppsats behandlar straffmätningssystematiken i Sverige, Danmark och Norge. Frågor som jag har försökt besvara är: Hur ser de olika ländernas reglering och praxis ut? Vilka övergripande likheter och skillnader finns det? Hur kan de problem som uppstått angripas? För att illustrera problematiken och systematiken kring straffmätning har undersökningen gjorts i ljuset av brottstyperna misshandel och stöld. De nordiska juristmötena har under årens lopp haft mycket stor betydelse för den juridiska utvecklingen i norden. Framförallt efter andra världskriget då formerna för samarbetet fördjupades och blev fastare. Bland den mångfald av lagar som samarbetet resulterat i kan särskilt nämnas lagen om verkställighet av domar i brottmål i annat nordiskt land, som kom år 1963. Sveriges lagregler om straffmätning erhålls i BrB 29 kap. Bestämmelserna är relativt detaljerade vilket främjar enhetlighet och förutsebarhet vid straffmätningen. Reglerna är emellertid endast exemplifierande vilket får till följd att domstolarna även kan beakta omständigheter som inte innefattas i lagtexten. Den svenska doktrinen som rör straffmätning är mycket omfattande och har behandlat de flesta aspekter inom ämnet. Likaså finns det klara linjer för tillvägagångssättet vid bestämmande av straffvärdet och vid straffmätningen. Högsta domstolen ser mycket på omständigheterna kring brottet och gärningsmannen i de enskilda fallen. Emellertid resoneras inte i någon större mån kring de olika omständigheternas betydelse sinsemellan. De danska lagreglerna kring straffutmätning finns i strafL. 10 kap. Dessa bestämmelser är relativt bristfälliga. En uppräkning över vilka omständigheter som skall beaktas förekommer men den är inte särskilt klar och precis. Förmodligen kommer detta problem att upphöra i och med den reform som straffelovrådet föreslagit. En stor brist i det danska systemet är frånvaron av en gedigen juridisk litteratur om straffutmätning, fortfarande är von Eybens doktorsavhandling från år 1950 huvudframställningen. Danmarks domstolar är mycket summariska i sina motiveringar. Omständigheterna fastslås men det resoneras inte i någon högre grad kring dem. I den norska lagstiftningen finns enbart ett fåtal bestämmelser som berör straffutmätningen. Istället analogitolkas de omständigheter som nämns i reglerna om höjning och sänkning av straffskalor. Doktrinen i Norge är emellertid relativt omfattande och redogör klart och tydligt för de övergripande hänsyn som har beaktats av domstolarna. Praxisen som har utvecklats är mycket detaljrik. Høyesterett har en mycket bra och utförlig straffutmätning där det resoneras tydligt kring de enskilda omständigheterna. Vid en helhetsbedömning mellan ländernas straffmätningssystem anser jag att Sverige har den främsta uppbyggnaden. Klara regler, bra doktrin och en relativt tydlig praxis. Danmark har i sin tur det svagaste systemet. Detta med anledning av de oklara rättsreglerna och den obefintliga doktrinen men även på grund av domstolarnas något vaga motiveringar. Det norska systemet innehåller både en distinkt praxis och en välutvecklad doktrin. Istället är det den norska lagstiftningen som är något svag. En brist som finns i alla de undersökta länderna är avsaknaden av någon form av vägledning då olika motstående hänsyn föreligger. Det bör påpekas att alla de undersökta ländernas domstolar gör helhetsbedömningar vid sina straffmätningar. De kan visserligen lägga olika stor vikt på omständigheterna men de facto torde det inte finnas någon större, betydande differens i rådande straffmätningspraxis mellan länderna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Linder, Tobias
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1559645
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559645,
  abstract     = {Denna uppsats behandlar straffmätningssystematiken i Sverige, Danmark och Norge. Frågor som jag har försökt besvara är: Hur ser de olika ländernas reglering och praxis ut? Vilka övergripande likheter och skillnader finns det? Hur kan de problem som uppstått angripas? För att illustrera problematiken och systematiken kring straffmätning har undersökningen gjorts i ljuset av brottstyperna misshandel och stöld. De nordiska juristmötena har under årens lopp haft mycket stor betydelse för den juridiska utvecklingen i norden. Framförallt efter andra världskriget då formerna för samarbetet fördjupades och blev fastare. Bland den mångfald av lagar som samarbetet resulterat i kan särskilt nämnas lagen om verkställighet av domar i brottmål i annat nordiskt land, som kom år 1963. Sveriges lagregler om straffmätning erhålls i BrB 29 kap. Bestämmelserna är relativt detaljerade vilket främjar enhetlighet och förutsebarhet vid straffmätningen. Reglerna är emellertid endast exemplifierande vilket får till följd att domstolarna även kan beakta omständigheter som inte innefattas i lagtexten. Den svenska doktrinen som rör straffmätning är mycket omfattande och har behandlat de flesta aspekter inom ämnet. Likaså finns det klara linjer för tillvägagångssättet vid bestämmande av straffvärdet och vid straffmätningen. Högsta domstolen ser mycket på omständigheterna kring brottet och gärningsmannen i de enskilda fallen. Emellertid resoneras inte i någon större mån kring de olika omständigheternas betydelse sinsemellan. De danska lagreglerna kring straffutmätning finns i strafL. 10 kap. Dessa bestämmelser är relativt bristfälliga. En uppräkning över vilka omständigheter som skall beaktas förekommer men den är inte särskilt klar och precis. Förmodligen kommer detta problem att upphöra i och med den reform som straffelovrådet föreslagit. En stor brist i det danska systemet är frånvaron av en gedigen juridisk litteratur om straffutmätning, fortfarande är von Eybens doktorsavhandling från år 1950 huvudframställningen. Danmarks domstolar är mycket summariska i sina motiveringar. Omständigheterna fastslås men det resoneras inte i någon högre grad kring dem. I den norska lagstiftningen finns enbart ett fåtal bestämmelser som berör straffutmätningen. Istället analogitolkas de omständigheter som nämns i reglerna om höjning och sänkning av straffskalor. Doktrinen i Norge är emellertid relativt omfattande och redogör klart och tydligt för de övergripande hänsyn som har beaktats av domstolarna. Praxisen som har utvecklats är mycket detaljrik. Høyesterett har en mycket bra och utförlig straffutmätning där det resoneras tydligt kring de enskilda omständigheterna. Vid en helhetsbedömning mellan ländernas straffmätningssystem anser jag att Sverige har den främsta uppbyggnaden. Klara regler, bra doktrin och en relativt tydlig praxis. Danmark har i sin tur det svagaste systemet. Detta med anledning av de oklara rättsreglerna och den obefintliga doktrinen men även på grund av domstolarnas något vaga motiveringar. Det norska systemet innehåller både en distinkt praxis och en välutvecklad doktrin. Istället är det den norska lagstiftningen som är något svag. En brist som finns i alla de undersökta länderna är avsaknaden av någon form av vägledning då olika motstående hänsyn föreligger. Det bör påpekas att alla de undersökta ländernas domstolar gör helhetsbedömningar vid sina straffmätningar. De kan visserligen lägga olika stor vikt på omständigheterna men de facto torde det inte finnas någon större, betydande differens i rådande straffmätningspraxis mellan länderna.},
  author       = {Linder, Tobias},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Straffmätningssystematiken i Sverige, Danmark och Norge},
  year         = {2003},
}