Ny företagsinteckning - Nya förutsättningar vid kreditgivning
(2004)Department of Law
- Abstract
- Den 1 januari 2004 trädde en ny lag om företagsinteckning samt en reviderad förmånsrättslag ikraft. Detta är en del av resultatet av en omfattande ansträngning att reformera förmånsrättsordningen i Sverige, ett arbete som pågått under ett stort antal år. Avsikten med den nu genomförda reformen har varit att underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion istället för att gå i konkurs. Lagstiftaren har sökt öka intressegemenskapen mellan ett företags borgenärer samt önskat bidra till att kreditgivning och kredituppföljning ytterligare inriktas på ett projekts utsikter till lönsamhet. Ett uttalat mål var även att de oprioriterade borgenärerna skulle få större utdelning i konkurs. Prop. 2002/03:49 Nya förmånsrättsregler s. 1... (More)
- Den 1 januari 2004 trädde en ny lag om företagsinteckning samt en reviderad förmånsrättslag ikraft. Detta är en del av resultatet av en omfattande ansträngning att reformera förmånsrättsordningen i Sverige, ett arbete som pågått under ett stort antal år. Avsikten med den nu genomförda reformen har varit att underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion istället för att gå i konkurs. Lagstiftaren har sökt öka intressegemenskapen mellan ett företags borgenärer samt önskat bidra till att kreditgivning och kredituppföljning ytterligare inriktas på ett projekts utsikter till lönsamhet. Ett uttalat mål var även att de oprioriterade borgenärerna skulle få större utdelning i konkurs. Prop. 2002/03:49 Nya förmånsrättsregler s. 1 Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för den nya lagstiftningen samt vad den kan tänkas få för effekter på kreditgivningen i Sverige. Inledningsvis lämnas en redogörelse för hur det gamla företagshypoteket fungerat samt vad som varit problematiskt med detsamma. Det konstateras bland annat att företagshypoteket är en mycket god säkerhet men att det dock har en baksida och det är att det kan verka hämmande för rekonstruktionsförsök. Efter det redogörs för den nya företagsinteckningen. Härvid fokuseras särskilt på företagsinteckningens försämrade värde i förhållande till dess föregångare. Företagsinteckningen beräknas ge en utdelning i konkurs som är runt 27 % lägre än motsvarande utdelning för företagshypoteket. Även om detta inte kan sägas innebära att företagsinteckningen numera är en svag och/eller dålig säkerhet är det heller inte rimligt att tro att en borgenär kommer att vara beredd att ge kredit på samma villkor som tidigare. I uppsatsen redogörs i stora drag för de alternativa sätt som finns för borgenärskollektivet att kompensera för den försämrade företagsinteckningen. Bland de alternativ som behandlas kan nämnas möjligheten för borgenärerna att ta betalt för större risk genom en höjd ränta samt alternativet att istället försöka eliminera risk genom till exempel olika panträttskonstruktioner eller genom att avtalsvägen binda gäldenären till en ''företagsekonomisk uppförandekodex''. Utifrån uppsatsen dras slutsatsen att borgenärerna, till skillnad från vad lagstiftaren avsett, kommer att söka kompensation för vad som förloras genom införandet av den nya företagsinteckningen. Däremot förväntas lagstiftarens önskemål om mer aktiva borgenärer infrias. Att företagsinteckningen har försvagats är av stor vikt dem men det finns goda möjligheter för borgenärskollektivet att kompensera för detta. Kredittillgången antas därför varken förminskas eller fördyras i någon större omfattning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559663
- author
- Lindgren, Mikael
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt, Kredit- och säkerhetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559663
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559663,
abstract = {{Den 1 januari 2004 trädde en ny lag om företagsinteckning samt en reviderad förmånsrättslag ikraft. Detta är en del av resultatet av en omfattande ansträngning att reformera förmånsrättsordningen i Sverige, ett arbete som pågått under ett stort antal år. Avsikten med den nu genomförda reformen har varit att underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion istället för att gå i konkurs. Lagstiftaren har sökt öka intressegemenskapen mellan ett företags borgenärer samt önskat bidra till att kreditgivning och kredituppföljning ytterligare inriktas på ett projekts utsikter till lönsamhet. Ett uttalat mål var även att de oprioriterade borgenärerna skulle få större utdelning i konkurs. Prop. 2002/03:49 Nya förmånsrättsregler s. 1 Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för den nya lagstiftningen samt vad den kan tänkas få för effekter på kreditgivningen i Sverige. Inledningsvis lämnas en redogörelse för hur det gamla företagshypoteket fungerat samt vad som varit problematiskt med detsamma. Det konstateras bland annat att företagshypoteket är en mycket god säkerhet men att det dock har en baksida och det är att det kan verka hämmande för rekonstruktionsförsök. Efter det redogörs för den nya företagsinteckningen. Härvid fokuseras särskilt på företagsinteckningens försämrade värde i förhållande till dess föregångare. Företagsinteckningen beräknas ge en utdelning i konkurs som är runt 27 % lägre än motsvarande utdelning för företagshypoteket. Även om detta inte kan sägas innebära att företagsinteckningen numera är en svag och/eller dålig säkerhet är det heller inte rimligt att tro att en borgenär kommer att vara beredd att ge kredit på samma villkor som tidigare. I uppsatsen redogörs i stora drag för de alternativa sätt som finns för borgenärskollektivet att kompensera för den försämrade företagsinteckningen. Bland de alternativ som behandlas kan nämnas möjligheten för borgenärerna att ta betalt för större risk genom en höjd ränta samt alternativet att istället försöka eliminera risk genom till exempel olika panträttskonstruktioner eller genom att avtalsvägen binda gäldenären till en ''företagsekonomisk uppförandekodex''. Utifrån uppsatsen dras slutsatsen att borgenärerna, till skillnad från vad lagstiftaren avsett, kommer att söka kompensation för vad som förloras genom införandet av den nya företagsinteckningen. Däremot förväntas lagstiftarens önskemål om mer aktiva borgenärer infrias. Att företagsinteckningen har försvagats är av stor vikt dem men det finns goda möjligheter för borgenärskollektivet att kompensera för detta. Kredittillgången antas därför varken förminskas eller fördyras i någon större omfattning.}},
author = {{Lindgren, Mikael}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ny företagsinteckning - Nya förutsättningar vid kreditgivning}},
year = {{2004}},
}