Advanced

Rätten till domstolsprövning- EG-rättens inverkan på svensk förvaltningsrätt

Lindgren, Sara (2001)
Department of Law
Abstract
Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995. Medlemskapet gav upphov till diskussioner om svensk förvaltningsrätts bristande möjligheter till domstolsprövning för enskilda, ett mått på dålig rättsäkerhet i diskussionen om europeiseringen av svensk förvaltning. Det var till en början inte meningen att EG-rätten skulle påverka medlemsstaternas processuella regleringar, nationell processuell autonomi skulle gälla. Mot bakgrund av EG:s frånvaro av egna fysiska hjälpmedel att genomdriva EG-rätten i medlemsstaterna började EG-domstolen i praxis reglera vissa processuella skyldigheter medlemsstaterna hade att iaktta vid hanteringen av gemenskapsrätten. Syftet var att tillse att medlemsstaterna inte hindrade den materiella EG-rättens tillämpning... (More)
Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995. Medlemskapet gav upphov till diskussioner om svensk förvaltningsrätts bristande möjligheter till domstolsprövning för enskilda, ett mått på dålig rättsäkerhet i diskussionen om europeiseringen av svensk förvaltning. Det var till en början inte meningen att EG-rätten skulle påverka medlemsstaternas processuella regleringar, nationell processuell autonomi skulle gälla. Mot bakgrund av EG:s frånvaro av egna fysiska hjälpmedel att genomdriva EG-rätten i medlemsstaterna började EG-domstolen i praxis reglera vissa processuella skyldigheter medlemsstaterna hade att iaktta vid hanteringen av gemenskapsrätten. Syftet var att tillse att medlemsstaterna inte hindrade den materiella EG-rättens tillämpning genom inhemsk processrätt. En huvudprincip var emellertid att EG-rätten inte skulle påfordra nya rättsmedel i de nationella rättsordningarna, utan de föreliggande rättsmedlen skulle i förekommande fall åsidosättas eller modifieras. EG-domstolen har likväl genom förhandsavgöranden uttalat sig om vissa specifika nationella rättsmedel. Rätten till domstolsprövning är en av dessa processuella förutsättningar. EU-medlemskapet har beskrivits som ett stärkande av det enskilda rättsskyddet på förvaltningsrättens område, genom kravet på tillgång till domstol. Principen kommer även till uttryck i Europakonventionen och har i doktrin återgivits som en grundläggande mänsklig rättighet. Problemet med ett liknande resonemang är att EG-rätten i egentlig mening inte innehåller mänskliga rättigheter. I praktiken har medlemskapet enbart lett till formella förändringar i tillgången till domstolsprövning av förvaltningsbeslut, i de fall EG-rätt är åberopbar. Det finns dock en möjlighet att fler ärenden, än vad som är fallet i svensk förvaltningsrätt idag, överförs från förvaltningsmyndighet till förvaltningsdomstol som ett resultat av indirekt EG-rättslig inverkan på områden som inte ligger under gemenskapens kompetens. De första svenska målen där EG:s princip om domstolsprövning fick genomslag i svensk rätt påvisade de följdproblem som kan uppstå vid integrering mellan olika rättssystem. Ur svensk synvinkel, med dubbla domstolssystem, blev kompetensfördelningen mellan de båda instanssystemen det första av sådana följdproblem som riskerade att hindra ett effektivt genomslag av EG-rätten. Ett annat sådant följdproblem är vilka instrument som skall användas för att uppfylla kravet på domstolsprövning i de fall svensk förvaltningsrätt inte överrensstämmer med EG-rätten. Skall regler som hindrar genomdrivbarhet av EG-rätt åsidosättas med inhemska, redan existerande instrument eller behövs en reglering avsedd enbart för hantering av EG-rätt? Detta är principiellt en nationell fråga, önskvärd att få besvarad ur rättsäkerhetssynpunkt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lindgren, Sara
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt
language
Swedish
id
1559669
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559669,
  abstract     = {Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995. Medlemskapet gav upphov till diskussioner om svensk förvaltningsrätts bristande möjligheter till domstolsprövning för enskilda, ett mått på dålig rättsäkerhet i diskussionen om europeiseringen av svensk förvaltning. Det var till en början inte meningen att EG-rätten skulle påverka medlemsstaternas processuella regleringar, nationell processuell autonomi skulle gälla. Mot bakgrund av EG:s frånvaro av egna fysiska hjälpmedel att genomdriva EG-rätten i medlemsstaterna började EG-domstolen i praxis reglera vissa processuella skyldigheter medlemsstaterna hade att iaktta vid hanteringen av gemenskapsrätten. Syftet var att tillse att medlemsstaterna inte hindrade den materiella EG-rättens tillämpning genom inhemsk processrätt. En huvudprincip var emellertid att EG-rätten inte skulle påfordra nya rättsmedel i de nationella rättsordningarna, utan de föreliggande rättsmedlen skulle i förekommande fall åsidosättas eller modifieras. EG-domstolen har likväl genom förhandsavgöranden uttalat sig om vissa specifika nationella rättsmedel. Rätten till domstolsprövning är en av dessa processuella förutsättningar. EU-medlemskapet har beskrivits som ett stärkande av det enskilda rättsskyddet på förvaltningsrättens område, genom kravet på tillgång till domstol. Principen kommer även till uttryck i Europakonventionen och har i doktrin återgivits som en grundläggande mänsklig rättighet. Problemet med ett liknande resonemang är att EG-rätten i egentlig mening inte innehåller mänskliga rättigheter. I praktiken har medlemskapet enbart lett till formella förändringar i tillgången till domstolsprövning av förvaltningsbeslut, i de fall EG-rätt är åberopbar. Det finns dock en möjlighet att fler ärenden, än vad som är fallet i svensk förvaltningsrätt idag, överförs från förvaltningsmyndighet till förvaltningsdomstol som ett resultat av indirekt EG-rättslig inverkan på områden som inte ligger under gemenskapens kompetens. De första svenska målen där EG:s princip om domstolsprövning fick genomslag i svensk rätt påvisade de följdproblem som kan uppstå vid integrering mellan olika rättssystem. Ur svensk synvinkel, med dubbla domstolssystem, blev kompetensfördelningen mellan de båda instanssystemen det första av sådana följdproblem som riskerade att hindra ett effektivt genomslag av EG-rätten. Ett annat sådant följdproblem är vilka instrument som skall användas för att uppfylla kravet på domstolsprövning i de fall svensk förvaltningsrätt inte överrensstämmer med EG-rätten. Skall regler som hindrar genomdrivbarhet av EG-rätt åsidosättas med inhemska, redan existerande instrument eller behövs en reglering avsedd enbart för hantering av EG-rätt? Detta är principiellt en nationell fråga, önskvärd att få besvarad ur rättsäkerhetssynpunkt.},
  author       = {Lindgren, Sara},
  keyword      = {Förvaltningsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rätten till domstolsprövning- EG-rättens inverkan på svensk förvaltningsrätt},
  year         = {2001},
}