Konvertibla preferensaktier
(2006)Department of Law
- Abstract
- I uppsatsen analyseras ett antal centrala frågor som uppkommer i samband med emission och konvertering av konvertibla preferensaktier. Syftet är att med hjälp av traditionell rättsdogmatisk metod söka utröna bland annat vilka majoritetskrav som uppställs vid emission av preferensaktier, hur konverteringsvillkoren kan utformas samt hur ett välfungerande utspädningsskydd kan konstrueras. Uppsatsen inriktas huvudsakligen på svensk rätt. Utgångspunkten i den svenska aktiebolagsrätten är att alla aktier skall ha lika rätt till bolagets tillgångar och vinst. Genom att införa en särskild bestämmelse i bolagsordningen kan dock denna starka princip frångås, varvid vissa aktier tillerkänns företräde till en viss del av den vinst som bolagets... (More)
- I uppsatsen analyseras ett antal centrala frågor som uppkommer i samband med emission och konvertering av konvertibla preferensaktier. Syftet är att med hjälp av traditionell rättsdogmatisk metod söka utröna bland annat vilka majoritetskrav som uppställs vid emission av preferensaktier, hur konverteringsvillkoren kan utformas samt hur ett välfungerande utspädningsskydd kan konstrueras. Uppsatsen inriktas huvudsakligen på svensk rätt. Utgångspunkten i den svenska aktiebolagsrätten är att alla aktier skall ha lika rätt till bolagets tillgångar och vinst. Genom att införa en särskild bestämmelse i bolagsordningen kan dock denna starka princip frångås, varvid vissa aktier tillerkänns företräde till en viss del av den vinst som bolagets verksamhet genererar. Sådana aktier kallas preferensaktier och övriga aktier i bolaget går under benämningen stamaktier. Preferensaktier används idag i stor utsträckning vid så kallade Private Equity och Venture Capital investeringar. Anledningen till detta är att investeraren på så sätt kan minska sitt risktagande genom att utsikterna till avkastning ökar. Härigenom torde även kapitalkostnaden för bolaget sjunka, vilket således gör utgivande av preferensaktier till en billigare form av kapitalanskaffning än utgivande av stamaktier. Preferensaktier kan vidare användas som medel för återbetalning av aktieägartillskott eller som ett sätt att attrahera nytt kapital i händelse av ekonomisk kris i ett företag. För att undvika illojalt agerande från stamaktieägarna, som ofta befinner sig i majoritet, kan preferensaktierna kombineras med rätt till ackumulativ utdelning och likvidationspreferens. På så vis kan de negativa konsekvenserna av stämmans eventuella vägran att besluta om utdelning lindras. Vad gäller konverteringsrätten är detta något som regelmässigt önskas av aktörerna på riskkapitalmarknaden. Anledningen härtill är att innehavet av preferensaktier då kan omvandlas till stamaktier som kan förväntas ha bättre tillväxt och avkastning på lång sikt. Konvertering används dessutom, tillsammans med bland annat inlösen, som ett sätt att garantera investeraren en exit ur bolaget. Preferensaktier tillskapas genom införande av en särskild bestämmelse i bolagsordningen. Utformningen av reglerna för ändring av bolagsordningen är av stor vikt för att skydda minoritetsägarna samt för att skapa ett förutsägbart förhållande mellan ägarna i bolaget. Således uppställs tämligen stränga krav på majoritet för att en ändring skall kunna genomföras. Huvudregeln, att två tredjedelar av ägarna skall samtycka till ändringen, har med avseende på preferensaktier främst relevans vid nyemissioner. Skall befintliga aktier omvandlas till preferensaktier uppställs än strängare majoritetskrav. En i praktiken inte sällan förekommande situation är att mer än en serie preferensaktier skall utges. Vilka majoritetskrav som ABL uppställer i dessa fall är i stor utsträckning oklart. I kapitel 3 presenteras en möjlig lösning på detta problem. I bolagsordningen kan vidare införas ett så kallat omvandlingsförbehåll som ger bolaget eller preferensaktieägaren möjlighet att påkalla konvertering under närmare angivna omständigheter. Även för sådan bestämmelses införande i bolagsordningen uppställs särskilda majoritetskrav, då en konvertering kan få stora konsekvenser för bolagets verksamhet. En annan fråga av intresse är under vilka omständigheter konvertering kan påkallas samt vad som skall träda i de sålunda konverterade preferensaktiernas ställe. I uppsatsen diskuteras dessa frågor både utifrån ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Slutsatserna kan kort sammanfattas som att relativt stor frihet tillerkänns parterna i utformandet av dessa villkor men att hänsyn alltid måste tas till vissa tvingande bestämmelser i ABL rörande borgenärs- och minoritetsskydd. Även om preferensaktieägaren har en förmånlig position vad gäller rätten till utdelning kan olika förändringar av aktiekapitalet allvarligt skada investerarens avkastningsmöjligheter. En av de viktigaste delarna i en investeringsprocess är således att skapa ett fungerande utspädningsskydd som kompenserar preferensaktieägaren i händelse av att ytterligare kapital skall anskaffa i bolaget. Avslutningsvis presenteras olika varianter på sådant utspädningsskydd. Vissa jämförelser görs här mellan internationella förhållanden och rättsläget i Sverige. Förbudet mot emission av aktier till underkurs samt det i svensk rätt obligatoriska konverteringsförhållande gör att olika komplicerade avtalslösningar vanligtvis måste användas för att trygga preferensaktieägarens investering. Författarens förhoppning är att de slutsatser och idéer som presenteras i uppsatsen skall kunna bidra till att rättsläget i någon mån klargörs vad gäller konvertibla preferensaktier. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559672
- author
- Lindhé, Christian
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559672
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559672,
abstract = {{I uppsatsen analyseras ett antal centrala frågor som uppkommer i samband med emission och konvertering av konvertibla preferensaktier. Syftet är att med hjälp av traditionell rättsdogmatisk metod söka utröna bland annat vilka majoritetskrav som uppställs vid emission av preferensaktier, hur konverteringsvillkoren kan utformas samt hur ett välfungerande utspädningsskydd kan konstrueras. Uppsatsen inriktas huvudsakligen på svensk rätt. Utgångspunkten i den svenska aktiebolagsrätten är att alla aktier skall ha lika rätt till bolagets tillgångar och vinst. Genom att införa en särskild bestämmelse i bolagsordningen kan dock denna starka princip frångås, varvid vissa aktier tillerkänns företräde till en viss del av den vinst som bolagets verksamhet genererar. Sådana aktier kallas preferensaktier och övriga aktier i bolaget går under benämningen stamaktier. Preferensaktier används idag i stor utsträckning vid så kallade Private Equity och Venture Capital investeringar. Anledningen till detta är att investeraren på så sätt kan minska sitt risktagande genom att utsikterna till avkastning ökar. Härigenom torde även kapitalkostnaden för bolaget sjunka, vilket således gör utgivande av preferensaktier till en billigare form av kapitalanskaffning än utgivande av stamaktier. Preferensaktier kan vidare användas som medel för återbetalning av aktieägartillskott eller som ett sätt att attrahera nytt kapital i händelse av ekonomisk kris i ett företag. För att undvika illojalt agerande från stamaktieägarna, som ofta befinner sig i majoritet, kan preferensaktierna kombineras med rätt till ackumulativ utdelning och likvidationspreferens. På så vis kan de negativa konsekvenserna av stämmans eventuella vägran att besluta om utdelning lindras. Vad gäller konverteringsrätten är detta något som regelmässigt önskas av aktörerna på riskkapitalmarknaden. Anledningen härtill är att innehavet av preferensaktier då kan omvandlas till stamaktier som kan förväntas ha bättre tillväxt och avkastning på lång sikt. Konvertering används dessutom, tillsammans med bland annat inlösen, som ett sätt att garantera investeraren en exit ur bolaget. Preferensaktier tillskapas genom införande av en särskild bestämmelse i bolagsordningen. Utformningen av reglerna för ändring av bolagsordningen är av stor vikt för att skydda minoritetsägarna samt för att skapa ett förutsägbart förhållande mellan ägarna i bolaget. Således uppställs tämligen stränga krav på majoritet för att en ändring skall kunna genomföras. Huvudregeln, att två tredjedelar av ägarna skall samtycka till ändringen, har med avseende på preferensaktier främst relevans vid nyemissioner. Skall befintliga aktier omvandlas till preferensaktier uppställs än strängare majoritetskrav. En i praktiken inte sällan förekommande situation är att mer än en serie preferensaktier skall utges. Vilka majoritetskrav som ABL uppställer i dessa fall är i stor utsträckning oklart. I kapitel 3 presenteras en möjlig lösning på detta problem. I bolagsordningen kan vidare införas ett så kallat omvandlingsförbehåll som ger bolaget eller preferensaktieägaren möjlighet att påkalla konvertering under närmare angivna omständigheter. Även för sådan bestämmelses införande i bolagsordningen uppställs särskilda majoritetskrav, då en konvertering kan få stora konsekvenser för bolagets verksamhet. En annan fråga av intresse är under vilka omständigheter konvertering kan påkallas samt vad som skall träda i de sålunda konverterade preferensaktiernas ställe. I uppsatsen diskuteras dessa frågor både utifrån ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Slutsatserna kan kort sammanfattas som att relativt stor frihet tillerkänns parterna i utformandet av dessa villkor men att hänsyn alltid måste tas till vissa tvingande bestämmelser i ABL rörande borgenärs- och minoritetsskydd. Även om preferensaktieägaren har en förmånlig position vad gäller rätten till utdelning kan olika förändringar av aktiekapitalet allvarligt skada investerarens avkastningsmöjligheter. En av de viktigaste delarna i en investeringsprocess är således att skapa ett fungerande utspädningsskydd som kompenserar preferensaktieägaren i händelse av att ytterligare kapital skall anskaffa i bolaget. Avslutningsvis presenteras olika varianter på sådant utspädningsskydd. Vissa jämförelser görs här mellan internationella förhållanden och rättsläget i Sverige. Förbudet mot emission av aktier till underkurs samt det i svensk rätt obligatoriska konverteringsförhållande gör att olika komplicerade avtalslösningar vanligtvis måste användas för att trygga preferensaktieägarens investering. Författarens förhoppning är att de slutsatser och idéer som presenteras i uppsatsen skall kunna bidra till att rättsläget i någon mån klargörs vad gäller konvertibla preferensaktier.}},
author = {{Lindhé, Christian}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Konvertibla preferensaktier}},
year = {{2006}},
}