Blankning - Den svenska regleringen och en internationell jämförelse rörande inskränkningsmöjligheterna
(2002)Department of Law
- Abstract
- Blankning är en finansiell transaktion som har blivit ett allt vanligare komplement till aktie- och optionshandeln. Att blanka en aktie innebär att en aktie som har lånats från en annan aktieägare säljs. En vinst blir möjlig om kursen på den aktuella aktien har gått ner. Blankaren kan då köpa tillbaka och återlämna aktien till den kurs som gällde vid lånet. Blankning har kritiserats mer eller mindre under olika perioder. Kritiken har ofta varit som starkast vid större börsnedgångar, senast efter att den s.k. ''IT-bubblan'' sprack i mars 2000. Fram till 1991 var blankning för fondkommissionsbolag och bankinstituts fondkommissionsrörelse förbjudet i Sverige. Det var förvisso inte ett absolut förbud, men reglerna innebar att blankning var en... (More)
- Blankning är en finansiell transaktion som har blivit ett allt vanligare komplement till aktie- och optionshandeln. Att blanka en aktie innebär att en aktie som har lånats från en annan aktieägare säljs. En vinst blir möjlig om kursen på den aktuella aktien har gått ner. Blankaren kan då köpa tillbaka och återlämna aktien till den kurs som gällde vid lånet. Blankning har kritiserats mer eller mindre under olika perioder. Kritiken har ofta varit som starkast vid större börsnedgångar, senast efter att den s.k. ''IT-bubblan'' sprack i mars 2000. Fram till 1991 var blankning för fondkommissionsbolag och bankinstituts fondkommissionsrörelse förbjudet i Sverige. Det var förvisso inte ett absolut förbud, men reglerna innebar att blankning var en besvärlig process. Motiven till att tillåta blankning var att Stockholmsbörsen hade växt, att spekulation förekom i all värdepappershandel och att kännedom om marknadsläget gav ett övertag inte enbart för blankning. I Sverige regleras idag blankning främst i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Vid sidan om dessa aktualiseras föreskrifter från Finansinspektionen och rekommendationer från Svenska Fondhandlareföreningen. Den svenska regleringen inskränker inte direkt blankningstransaktionen, utan berör främst det formella förfarandet kring själva aktielånet. Internationellt är USA och Storbritannien intressanta jämförelseländer. USA har genom SEC och NASD inskränkt själva blankningstransaktionen genom specifika regler. I förhållande till nationella börser heter regeln SEC regel 10a-1 och i förhållande till Nasdaq heter regeln NASD regel 3350. Dessa regler brukar även kallas ''the Uptick rule'' respektive ''the Bid Rule''. Reglerna går i princip ut på att blankning endast får ske i en uppåtgående trend. Börserna i USA har vid sidan om regleringen även en månadsvis rapportering av blankningspositionerna. Storbritannien kan sägas befinna sig i en liknande situation som i Sverige, då en direkt inskränkning av blankningstransaktionen inte existerar. Från lagstiftarens sida förefaller emellertid Storbritanniens sida ha ett försprång gentemot Sverige. FSA har genom flera rapporter och möten diskuterat och analyserat de möjligheter som finns till reglering av blankning. Den ståndpunkt som förespråkas är att inte införa en reglering som den i USA. Anledningen till detta är osäkerheten om effekten av en sådan reglering. Undersökningar från USA stödjer också detta resonemang. Det alternativ som förespråkas från FSA och även delvis i USA är att öka genomlysningen av blankningstransaktionen genom rapporter. Dessa rapporter kan antingen återge statistik över aktielånen, vilket redan finns i Sverige, eller direkt återge blankningspositionerna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559699
- author
- Lindmark, Kevin
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559699
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559699,
abstract = {{Blankning är en finansiell transaktion som har blivit ett allt vanligare komplement till aktie- och optionshandeln. Att blanka en aktie innebär att en aktie som har lånats från en annan aktieägare säljs. En vinst blir möjlig om kursen på den aktuella aktien har gått ner. Blankaren kan då köpa tillbaka och återlämna aktien till den kurs som gällde vid lånet. Blankning har kritiserats mer eller mindre under olika perioder. Kritiken har ofta varit som starkast vid större börsnedgångar, senast efter att den s.k. ''IT-bubblan'' sprack i mars 2000. Fram till 1991 var blankning för fondkommissionsbolag och bankinstituts fondkommissionsrörelse förbjudet i Sverige. Det var förvisso inte ett absolut förbud, men reglerna innebar att blankning var en besvärlig process. Motiven till att tillåta blankning var att Stockholmsbörsen hade växt, att spekulation förekom i all värdepappershandel och att kännedom om marknadsläget gav ett övertag inte enbart för blankning. I Sverige regleras idag blankning främst i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Vid sidan om dessa aktualiseras föreskrifter från Finansinspektionen och rekommendationer från Svenska Fondhandlareföreningen. Den svenska regleringen inskränker inte direkt blankningstransaktionen, utan berör främst det formella förfarandet kring själva aktielånet. Internationellt är USA och Storbritannien intressanta jämförelseländer. USA har genom SEC och NASD inskränkt själva blankningstransaktionen genom specifika regler. I förhållande till nationella börser heter regeln SEC regel 10a-1 och i förhållande till Nasdaq heter regeln NASD regel 3350. Dessa regler brukar även kallas ''the Uptick rule'' respektive ''the Bid Rule''. Reglerna går i princip ut på att blankning endast får ske i en uppåtgående trend. Börserna i USA har vid sidan om regleringen även en månadsvis rapportering av blankningspositionerna. Storbritannien kan sägas befinna sig i en liknande situation som i Sverige, då en direkt inskränkning av blankningstransaktionen inte existerar. Från lagstiftarens sida förefaller emellertid Storbritanniens sida ha ett försprång gentemot Sverige. FSA har genom flera rapporter och möten diskuterat och analyserat de möjligheter som finns till reglering av blankning. Den ståndpunkt som förespråkas är att inte införa en reglering som den i USA. Anledningen till detta är osäkerheten om effekten av en sådan reglering. Undersökningar från USA stödjer också detta resonemang. Det alternativ som förespråkas från FSA och även delvis i USA är att öka genomlysningen av blankningstransaktionen genom rapporter. Dessa rapporter kan antingen återge statistik över aktielånen, vilket redan finns i Sverige, eller direkt återge blankningspositionerna.}},
author = {{Lindmark, Kevin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Blankning - Den svenska regleringen och en internationell jämförelse rörande inskränkningsmöjligheterna}},
year = {{2002}},
}